Syftet med denna studie var att undersöka hur det psykologiska kontraktet relaterar till arbetsengagemang hos anställda med flexibla anställningsvillkor. En kvantitativ studie genomfördes varav en digital enkät skickades ut på sociala medier. Enkäten baserades på mätverktygen The Psychological Contract Inventory (PCI) och Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9). Datainsamlingen genererade 101 enkätsvar som analyserades genom en hierarkisk multipel regressionsanalys samt genom Person’s korrelationsanalys. Resultatet visade att tre av kontraktsformerna i det psykologiska kontraktet (det relationella kontraktet, det balanserade kontraktet och övergångskontraktet) och även ålder förklarade en signifikant del av variansen av arbetsengagemang. Analysen visade även att det relationella kontraktet predicerade arbetsengagemang i högst grad. / The purpose of this study was to examine how the psychological contract relates to work engagement among employees with flexible employment conditions. A quantitative study was conducted, and a digital survey was distributed on social media. The survey was based on the measurement tools The Psychological Contract Inventory (PCI) and the Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9). The data collection generated 101 questionnaire responses, which were analyzed through hierarchical multiple regression analysis and Person's correlation analysis. The results showed that three of the contract forms in the psychological contract (the relational contract, the balanced contract, and the transitional contract), as well as age, explained a larger part of the variance in work engagement. The analysis also showed that the relational contract predicted work engagement to the highest degree.

Bakgrund: Det finns idag en problematik för kunskapsintensiva företag i Sverige att lyckas bibehålla medarbetare. Detta då den svenska arbetsmarknadens utveckling har resulterat i fler högutbildade medarbetare, vilka generellt känner lite lojalitet gentemot arbetsgivaren. Företags önskan om att bibehålla medarbetare grundar sig i deras strävan att uppnå en låg personalomsättning då det anses positivt för företaget ur flera aspekter. För att studera denna problematik studeras Employee Retention-faktorer utifrån ett generationsperspektiv. Detta då medarbetares jobbvärderingar och därmed preferenser kring viktiga faktorer enligt tidigare forskning till stor del påverkas av generationstillhörigheten. Syfte: Syftet med studien är att utforska vilka faktorer som får medarbetare i olika generationer att stanna inom kunskapsintensiva företag. Detta genom att belysa Employee Retention utifrån ett medarbetarskap- samt generationsperspektiv. Metod: Studien syftar till att undersöka medarbetarnas upplevda verklighet, därför utgår studien från en kvalitativ forskningsmetod. Fallstudiemetoden har tillämpats, då denna är lämplig för att förstå komplicerade sociala företeelser. Ett centralt drag i fallstudier är att kombinera olika datainsamlingsmetoder, därför har 10 semistrukturerade intervjuer samt 25 frågeformulär med medarbetare på valt fallföretag genomförts. En analys av insamlad data har därefter genomförts, vilket resulterat i studiens slutsats. Slutsats: Studien har identifierat de viktigaste Employee Retention-faktorerna inom respektive generation och bekräftar därmed att generationstillhörigheten påverkar de faktorer som får medarbetare att stanna inom kunskapsintensiva företag. Studien har också påvisat att de viktigaste faktorerna som identifierats i respektive generationerna har en tydlig koppling till det psykologiska kontraktet. Om kunskapsintensiva företag tar hänsyn till dessa faktorer och därmed det psykologiska kontraktet, resulterar det i lojalitet och bibehållande av medarbetare. / Background: In the last couple of years there has been an ongoing change in the Swedish labor market where the knowledge-intensive companies find it harder to retain employees. This because highly educated employees generally are less experience less loyal towards the employer. Why companies wish to retain employees is because they aim for a low employee turnover, which is considered to be important for companies in several aspects. The study focus on important variables for employees, which makes them stay at a company, using a generation perspective. This perspective is used because employee’s work values and preferences are found to be affected by generational belonging. Purpose: The purpose of this study is to explore which variables that make employees with different generation belongings stay at knowledge-intensive companies. This by illustrating Employee Retention from the employee’s perspective and using a generation perspective. Method: The study applies a qualitative approach since the purpose is to explore the employee’s experienced reality. A case-study method is also applied since it’s suitable for complicated social phenomenon. Fundamental for a case-study is to combine different data collection methods, which is why 10 semi-structured interviews and 25 questionnaires are made within the case-company. The analysis of the data was then made with directions of an analysis strategy, which lead to the conclusion of the study. Conclusion: This study has identified the most important Employee Retention-variables within each generation, which also acknowledge that the generational belonging affects the variables that the employees value and consequently makes them stay at a company. The study has also shown that the most important variables that are identified in the different generations, also are found in the psychological contract. If knowledge-intensive companies identifies these variables and thereby strengthen the psychological contract, the output will be organizational loyalty and Employee Retention.

In this thesis we explore the idea presented in the Swedish National Library Strategy (2019) to tie the public libraries closer to the nation’s total defense system. The purpose of the study has been to understand which problem this idea was formulated as a solution to and how the suggestion is problematized by information science professionals, using critical discourse analysis methods developed by Carol Bacchi. Our material consists of the finalized National Library Strategy, its first draft from 2018, and the referral responses by various interested parties, as well as interviews with 15 public librarians, library directors, and scholars of information science. We discuss how the psychological defense relates to the librarian’s statutory duty to facilitate citizen participation in deliberative democracy and to counteract misinformation. We also ask how the library professions might be affected by an active involvement in future civil defense efforts. Our results show that the National Library Strategy construes the idea as a security problem by portraying our society as affected by growing political tensions, rapidly spread misinformation, and chaos, making the total defense suggestion into a meaningful solution. In our interviews with information professionals, some respondents viewed the total defense as an extension of their work to advocate democracy and intellectual freedom, whereas others perceived ethical tensions and incongruity between the two missions, referring to traditional library ideals of political neutrality and independence. All respondents based their reflections of the total defense idea on the importance of deliberative democracy and the library’s prominent place in promoting it, but with differing perspectives of its relationship to the total defense system as either problematic or emblematic. Drawing on these results, we argue that a total defense mission is compatible with librarians’ professional ethics and statutory democracy advocacy, as long as libraries can continue to foster free opinion formation and unbiased information evaluation independent from state interests during wartime and times of crisis. This is a two years master's thesis in library and information science.

Inom ramen för denna studie undersöks hur organisationer kan behålla personal med hjälp av kompetensutveckling och karriärmöjligheter i samverkan med det psykologiska kontraktet. Vid implementerandet av kvalitativa intervjuer ämnar undersökningen att bidra till ökad kunskap om hur organisationer kan arbeta för att behålla medarbetare. Med hjälp av sex intervjupersoner som alla arbetar inom en specifik organisation har empiri insamlats för att undersöka problemområdet. Resultatet visar bland annat att kompetensutveckling och karriärmöjligheter uppfattades som centrala aspekter för att medarbetare ska stanna kvar inom sin organisation. Därutöver visade resultatet även vikten av att som organisation sätta rätt förväntningar till sina medarbetare för att inte riskera att de slutar inom organisationen. / Within the framework of this study, it was investigated how organizations can retain their staff with the help of competence development and career opportunities to maintain the psychological contract with the employees. When implementing the qualitative interviews, the interview guide aimed to contribute to an increased understanding of how organizations work to retain their competent employees. With the help of six interviews, empirical data has been collected to investigate the problem and research area. The results that have been discovered include that competence development and career opportunities were perceived as central parts for employees to remain within their organization. In addition, the results also showed the importance of setting the right expectations for their employees as an organization, since that could reduce the risk of the employee’s intention to leave the organization.

Idag finns ett starkt forskningsstöd som visar att små barn utvecklar PTSD eller andra stressrelaterade symtom i samband med trauma i lika eller högre grad än äldre barn, ungdomar och vuxna. De yngsta barnens starka beroende av sina vårdnadshavare för överlevnad och skydd i kombination med deras utvecklingsmässiga omognad gör de minsta barnen till en särskilt utsatt och sårbar grupp. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka forskningsstödet för olika psykoterapeutiska metoder för små barn (noll till fem år) med trauma. Översikten omfattar 29 artiklar med olika metodologiska tillvägagångssätt. Sammanfattningsvis visar litteraturöversikten att det saknas forskning om behandling av små barn samt att det finns studier som påtalar behov av att anpassa behandlingen till barnens ålder och behov. Detta inkluderar till exempel att involvera barnets primära omsorgsperson/er, att använda lek som metod, att ge åldersanpassad psykoedukation samt att identifiera känslor utifrån ålder och mognad. Framtida forskning om små barn har flera frågeställningar som behöver besvaras; Hur går en evidensbaserad diagnostisk process till för de små barnen? Vilka symtom behöver premieras i behandlingen? Vilka barn bör erbjudas behandling och hur kan effekten av terapin mätas? Ytterligare studier med fokus på genomförbarhet och enhetliga utfallsmått rekommenderas. / There is ample evidence to suggest that infants and small children can develop PTSD and other stress-related symptoms as a result of trauma, to an equal or greater degree than older children, adolescents and adults. Particularly, their strong reliance and dependence on their caregivers for protection and survival, in combination with their developmental immaturity, makes them an especially vulnerable group. This review aims to investigate the evidence base for varying psychotherapeutic methods specifically targeting small children zero to five years of age who have experienced trauma. A structured search was conducted using two databases; PsychInfo and Web of Science. The results includes 29 articles with diverse methodological approaches. In essence, the discussion highlights that there is sparse research concerning small children and the treatment of trauma. Studies that exist, put forward the need to conduct therapy with the small children and their caregivers, so called “dyadic therapy” regardless of psychotherapeutic orientation. Also, adapting therapy to suit the small children's cognitive, language and social development is imperative. This is done, for example, through the use of play, by providing age appropriate psychoeducation, and identifying emotions based on age and maturity. Still, there are many questions remaining that may need to be answered in order to provide evidence-based treatment to small children and their families, for example; How do we best conduct an evidence-based assessment of trauma in small children? Which trauma-symptoms should be treated and how should the treatment outcome be measured? Further studies are recommended.

Bakgrund: Postpartum är en utmanande tidsperiod med ökad risk för psykisk ohälsa hos föräldrar. De flesta studier som har genomförts har undersökt inrikesfödda mödrar. Det saknas studier som undersöker postpartum-relaterad psykisk ohälsa hos utrikesfödda föräldrar i Sverige. Syftet med den aktuella studien var därför att undersöka välmående hos utrikes-och inrikesfödda mödrar och fäder i Sverige. Studien syftade också till att undersöka potentiella riskfaktorer för utveckling av psykisk ohälsa och om riskfaktorerna skiljde sig mellan utrikes och inrikesfödda föräldrar. Metod: 1847 mödrar och fäder inklusive 483 (26.2%) utrikesfödda och 1364 (73.8 %) inrikesfödda föräldrar besvarade skattningsskalorna the Swedish Parenthood Stress Questionnaire och Välmåendeskalan. Data analyserades med Student’s t-test, envägs-ANOVA, Pearson’s korrelationsanalys och Multipel regressionsanalys. Resultat: Utrikesfödda föräldrar rapporterade statistiskt signifikant lägre välmående jämfört med inrikesfödda föräldrar. Bland utrikesfödda föräldrar var social isolering, hälsoproblem, känsla av inkompetens och låg utbildningsnivå riskfaktorer för psykisk ohälsa. Bland inrikesfödda föräldrar var känsla av inkompetens, hälsoproblem, social isolering, relationsproblem och rollrestriktion samt låg utbildningsnivå, riskfaktorer för psykisk ohälsa. Slutsats: Resultatet i denna deskriptiva och explorativa studie indikerar att utrikesfödda föräldrar upplever sämre välmående och löper större risk för utveckling av psykisk ohälsa under postpartum-perioden. Studien visar också att riskfaktorerna skiljer sig åt beroende på födelse inom eller utanför riket. / Background: The postpartum is a challenging period with an increased risk for parental mental illness. Most studies conducted have been performed on Swedish-born mothers. At present, there are no studies examining postpartum related mental illness in foreign-born parents in Sweden. The purpose of this study was therefore to examine the mental wellbeing of foreign-born mothers and fathers in Sweden and whether it differs from Swedish-born parents. The aim of the study was also to investigate potential risk factors for the development of mental illness, and whether the risk factors differ between foreign- and Swedish-born parents. Method: 1847 mothers and fathers, including 483 (26.2%) foreign-born and 1364 (73.8%) Swedish-born parents, answered the Swedish Parenthood Stress Questionnaire and the Well–being scale. Data was analyzed using the Pearson’s correlation analysis, One-way-ANOVA and Standard Multiple Regression analysis. Results: Foreign-born parents reported statistically significant lower mental well-being compared to Swedish-born parents. The study shows that among foreign-born parents, social isolation was a significant risk factor for mental illness during the postpartum period followed by health problems, feeling incompetent as a parent, and a low level of education. Among Swedish-born parents, health problems, social isolation, low levels of education, feeling incompetent as a parent, role restriction and relationship problems were risk factors for mental illness. Conclusion: The results of this descriptive and exploratory study indicates that foreign-born parents experience poorer mental well-being and are at greater risk of developing mental illness during the postpartum period. The study also shows that the risk factors differ depending on birth within or outside the country.

Bakgrund: Det är av stor vikt för organisationer att arbeta med employee retention management för att maximera sina chanser att behålla sin personal. Att förlora medarbetare leder till höga kostnader för bland annat nyrekrytering och upplärning. Dessutom uppstår en kompetensförlust. Idag råder en stor lärarbrist i Sverige vilken förväntas öka ytterligare de kommande åren. Det är alltså inte enbart kostsamt för skolor att förlora sina lärare; det är också riskfyllt då det riskeras att den kompetens som krävs inte finns att tillgå på arbetsmarknaden.Syfte: Studien avser att förklara vilken faktor i psykologiska kontraktet som anses vara viktigast när lärare väljer att kvarvara i sin anställning samt i vilken ordning de undersökta faktorerna föredras av de medverkande lärarna. Därtill ämnas att studera vilka skillnader och/eller likheter som finns i vad lärare på kommunala respektive fristående skolor värderar.Teoretisk referensram: Denna studie utgår från teorier om employee retention management och studiens huvudteori är det psykologiska kontraktet som har sin grund i social exchange-teorin. De faktorer i det psykologiska kontraktet som studeras är möjligheter till karriärutveckling, stöd från och kommunikation med chefer, lön och finansiella belöningar, möjligheter till lärande och utbildning, social atmosfär och relation till kollegor, balans mellan arbetsliv och privatliv samt arbetsinnehåll.Metod: Studien är genomförd med kvantitativ metod bestående av enkätundersökning. Därtill används en komparativ design för att söka finna eventuella likheter och/eller skillnader mellan vad lärare på fristående och kommunala skolor värderar i sin anställning.Slutsats: Social atmosfär och relation till kollegor är den faktor i det psykologiska kontraktet som av de svarande lärarna anses vara den viktigaste till att de väljer att kvarvara i sin anställning – både vad gäller rangordning av faktorernas medelvärden och vid val av den allra viktigaste faktorn samt för lärare i både fristående och kommunala skolor. På samma sätt är möjligheter till karriärutveckling den faktorn som anses minst viktig i alla dessa avseenden, vilket skulle kunna förklaras av det faktum att läraryrket inte är karriärfokuserat. Den största skillnaden som återfinns i studien är att faktorn stöd från och kommunikation med chefer värderas högre av lärarna på de fristående skolorna än lärarna på de kommunala skolorna. / Background: It is of great importance for organizations to focus on employee retention management in order to maximize their chances to retain their employees. Losing employees results in high costs for recruitment and training etcetera. In addition, there will be a loss of competence. Today there is a shortage of teachers in Sweden which is expected to grow larger in the coming years. Not only is the loss of employees expensive; it is also critical because of the risk of not being able to find the right competence on the labormarket.Purpose: Present study aims to examine which factor in the psychological contract teachers consider being the most important when choosing to stay in their present employment and in which order the examined factors are preferred by the participating teachers. Moreover, the purpose of this study is also to investigate whether there are similarities and/or differences between what teachers in public and private schools value.Theory: This study originates from theories about employee retention management and the main theory is the psychological contract which in turn originates from the social exchange theory. The studied factors in the psychological contract are career opportunities, support from and communication with supervisors, salary and financial rewards, training and development opportunities, social atmosphere and relationship with co-workers, worklife balance, and job content. Method: This study was conducted through a quantitative method using a questionnaire. In addition, a comparative design was used in order to find which similarities and/or differences that exist between what teachers in private and public schools value in their employment.Conclusion: Social atmosphere and relationship with co-workers is the factor in the psychological contract that the teachers in this study consider to be the most important when they choose to remain in their employment – both when ranking the factors’ means and when choosing the single most important factor and also for teachers in both public and private schools. Similarly, the factor career opportunities is the least important factor in all these regards, which could be explained by the fact that the teaching profession is not career focused. The greatest difference between the two sectors is found in the factor support from and communication with supervisors where the teachers in the private schools find this factor more important than the teachers in the public schools do.

Overcoming resistance to change is crucial for organizational changes. In manufacturing companies, changes and digital transformations are more frequently occurring and in faster paces. The purpose of this thesis is to study how digital transformations can be implemented successfully in manufacturing organizations by analyzing important factors and strategies in change management and offer solutions for deficient processes. This thesis is an inductive qualitative case study. The theories brought up in this thesis are regarding change management, digital transformation, the theory of planned behavior, the psychological contract, employee involvement and digital design, all regarding change management. By analyzing the organizations implementation-, change management- and digital transformation processes, important factors were extracted to develop the organizations digital transformation strategy. A total of 10 interviews were held with team leaders and production leaders and 4 observations were held. The collected data and researched theories were analyzed to fill the discovered gaps in the organizations change management. The results show that there are gaps in the communication within the organization and a deficient communication chain. Results show that there is a selective involvement of employees in new implementation- and digital transformation processes and that regularly involved employees in new implementation processes and digitalization initiatives show more positive expectations and attitudes towards change whilst uninvolved employees expressed more negative. The results also show that the absence of support functions such as HR, ergonomics, IT technicians etc. in the evening shifts may contribute to role ambiguity and role conflict in the evening shift production leaders and contribute to resistance to change due to added workload and insufficient support. By involving more employees and departments in implementation processes, standardizing communication methods and engaging support functions in the evening shift new digital transformation initiatives can be implemented more successfully. / Att övervinna motståndet mot förändringar är avgörande för organisatoriska förändringar. I tillverkningsföretag sker förändringar och digitala transformationer oftare och i ökande takt. Syftet med detta examensarbetet är att studera hur digitala transformationer framgångsrikt kan implementeras i tillverkande organisationer genom att analysera viktiga faktorer och strategier inom förändringsledning och erbjuda lösningar till bristfälliga processer. Denna avhandling är en induktiv kvalitativ fallstudie. Teorierna som tas upp i detta examensarbete gäller förändringsledning, digitala transformationer, teorin om planerat beteende, psykologiska kontrakt, medarbetarengagemant och digital design, allt med avseende på förändringsledning. Genom att analysera organisationens implementerings-, förädringslednings- och digitala transformationsprocesser extraherades viktiga faktorer för att utveckla organisationens digitala transformationsstrategi. Totalt hölls 10 intervjuer med lagledare och produktionsledare och 4 observationer genomfördes. Den insamlade data och de studerade teorierna analyserades för att fylla de upptäckta gapen i organisationens förändringsledning. Resultaten visar att det finns gap i kommunikationen inom organisationen och en bristfällig kommunikationskedja. Resultat visar att det finns ett selektivt engagemang av medarbetare i nya implementerings- och digitala transformationsprocesser och att regelbundet involverade medarbetare i nya implementeringar och digitaliseringsinitiativ visar mer positiva förväntningar och attityder till förändring medan oengagerade medarbetare uttryckte sig mer negativa. Resultaten visar också att frånvaron av stödfunktioner som HR, ergonomer, IT-tekniker etc. på kvällspassen kan bidra till rolloklarhet och rollkonflikt hos kvällsskiftets produktionsledare och bidra till motstånd mot förändring på grund av ökad arbetsbelastning och otillräckligt stöd. Genom att involvera fler medarbetare och avdelningar i implementeringsprocesser, standardisera kommunikationsmetoder och engagera stödfunktioner i kvällsskiftet kan nya digitala transformationsinitiativ implementeras mer framgångsrikt.

Whether mentally ill individuals have the right to receive euthanasia is a controversial issue and today it looks different in different countries regarding how legislation relates to this. In this essay I will present philosophical arguments for and against euthanasia for individuals suffering psychologically. Based on the philosophical arguments, I will examine how and when a psychologically suffering individual can be morally entitled to euthanasia in a modern society. In this essay I will suggest that, based on the arguments, there are cases where it is morally justified within a modern society to perform euthanasia on a psychologically suffering individual who autonomously requests to end their suffering. / Huruvida psykiskt lidande individer har rätt till att få dödshjälp är en kontroversiell fråga och idag ser det olika ut i olika länder gällande hur lagstiftningar förhåller sig till detta. I den här uppsatsen kommer jag att presentera filosofiska argument för och emot dödshjälp för individer som lider psykiskt. Jag kommer utifrån dessa filosofiska argument att undersöka hur och när en psykiskt lidande individ kan vara moraliskt berättigad till dödshjälp i ett modernt samhälle. I uppsatsen kommer jag att driva tesen att det, utifrån argumenten, finns fall där det är moraliskt rättfärdigat inom ett modernt samhälle att utföra dödshjälp på en psykiskt lidande individ som autonomt begär att få sitt lidande avslutat.

Syfte: Undersöka huruvida föräldrar med och utan barn med kroniska tillstånd skiljer sig åt gällande: psykologisk flexibilitet (generell och föräldraspecifik), utbrändhet, psykologiskt lidande och subjektiv livskvalitet. Samt undersöka om prediktorerna: huruvida föräldrarna har barn med kroniska tillstånd, nivåer av psykologisk flexibilitet (generell och föräldraspecifik), samt nivåer av medveten närvaro och kognitiv defusion förklarar föräldrars utbrändhetssymtom, psykologiska lidande och subjektiva livskvalitet. Metod: Oberoende ttest och Mann-Whitney U test genomfördes i syfte att undersöka medelvärdes skillnader mellan föräldrar till barn med kroniska tillstånd (N=51) och föräldrar till barn utan kroniska tillstånd (N= 28) gällande psykologisk flexibilitet, utbrändhet, psykologiskt lidande och subjektiv livskvalitet. Hierarkiska multipla regressionsanalyser (HRA) (N=79) genomfördes i syfte att undersöka möjliga förklaringar till föräldrars utbrändhetssymtom, psykologiska lidande och livskvalitet. Resultat: Oberoende t-test och Mann- Whitney U-test indikerade enbart signifikanta skillnader mellan föräldrar till barn med kroniska tillstånd och föräldrar till barn utan kroniska tillstånd avseende generell psykologisk flexibilitet, utbrändhet och psykologiskt lidande. Således ingen signifikant skillnad mellan de två föräldragrupperna avseende föräldraspecifik psykologisk flexibilitet och subjektiv livskvalitet. HRA indikerade att generell (inte föräldraspecifik) psykologisk flexibilitet var en signifikant prediktor beträffande föräldrars utbrändhetssymtom, psykologiska lidande och subjektiva livskvalitet. Att ha barn med eller utan kroniska tillstånd predicerade enbart föräldrars utbrändhet. Medveten närvaro och kognitiv defusion predicerade utöver generell psykologisk flexibilitet, föräldrarnas subjektiva livskvalitet. Slutsats: Psykologisk flexibilitet som enhetlig modell för mänskligt fungerande, antas vara användbar i framtida forskning gällande föräldrar till barn med kroniska tillstånd samt till föräldrar över lag som har lägre grad av psykologisk flexibilitet. Mer forskning om specifika psykologiska flexibilitets relaterade processerna behövs, samt studier som inkluderar bakgrundsinformation om föräldrarna såsom kön och ålder. / Objective: Whether parents with or without children having chronic conditions differ in regard to; Psychological flexibility (global and parent-specific), burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. As well as to investigate whether following predictors; having a child with a chronic conditions or not, levels of psychological flexibility (global and parentspecific) and levels of mindfulness and cognitive defusion explain parents burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. Method: Independent samples T-tests and Mann-Whitney U-tests were used in order to investigate mean differences between parents to children with chronic conditions (N=51) and parents to children without chronic conditions (N=28) regarding psychological flexibility, burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. Hierarchical multiple regression analyses (HRA) (N=79) were conducted in order to investige possible explanaitions to parents burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. Results: Independent samples T-tests and Mann- Whitney U tests indicated sicnificant mean differences regarding global psychological flexibility, burnout and psychological distress. No significant differences were found between the two groups in regard to parent-specific psychological flexibility and subjective quality of life. HRA indicated that global (and not parents-specific) psychological flexibility was a significant predictor in explaining parents burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. Having a child with or without a chronic condition, only predicted parents burnout symptoms. Mindfulness and cognitive defusion predicted over and beyond global psychological flexibility, parents subjective quality of life. Conclusion: Psychological flexibility as a unified model of human functioning, is presumed to be useful in future research in regard to parents having children with chronic conditions, as well as to parents of children without chronic conditions and parents who has lower level of psychological flexibility. There is a need for further research regarding psychological flexibility related processes and future studies that include background information of parents such as gender and age.