The objectives were to study: (1) if psychosocial factors (such as social support from coaches and peers), within a football context, could predict psychological well-being among soccer academy players (2) the relationship between selection and well-being among football academy players and (3) compare the age categories 11-14 and 15-19 in perceived wellbeing, experiences of selection and social support from coaches and peers.  In total, 443 players from four academy settings participated in the study. The player’s ages differences were between 11-19 years. The instrument used was the Swedish health survey developed by the Swedish Health Institute with a number of football specific items added. Result suggests a regression model including two variables (social support from coaches and peers) explaining 16, 6 % of the psychological well-being. Further, a negative relationship was found between selection and perceived well-being. Another finding was that the youth players (11-15 years) experienced higher levels of social support and psychological well-being, but experienced selection more negatively compared to junior players (15-19 years). Recommendations are given to coaches to be aware of developing a supportive coaching style. Another recommendation to increase well-being is to develop support mechanisms to help the youth players in academy settings to cope with the pressure of selection. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research.  Keywords: Football academies, psychological well-being, social support and selection / Svenska fotbollsförbundet

Vid nedläggning av verksamheter har man i tidigare studier stött på det oväntade fenomenet close-down effect, att anställdas produktivitet ökar. Belöningar kan inverka på anställdas prestation då motivationen, enligt balansteorin, ligger i strävan efter jämvikt mellan belöning och arbetsinsats. Syftet med denna studie är att undersöka belöningars betydelse för anställdas arbetsattityder under nedläggningsprocessen, samt att undersöka om beslutet om nedläggning upplevs som ett brott mot det psykologiska kontraktet. En enkätundersökning och en prestationsbedömning genomfördes bland 275 medarbetare på ett tillverkningsföretag. Studiens resultat indikerar att ju högre anställdas förväntan om belöning är, desto högre är deras tillit till arbetsgivaren. En förklaring till close-down effect kan vara att det psykologiska kontraktet faktiskt kvarstod under nedläggningsperioden. Begränsningen med studien är att den enbart fokuserar på belöningars betydelse. Ytterligare faktorer behöver studeras för att tydliggöra bilden av vad som påverkar de anställdas engagemang vid nedläggningar av verksamheter.

Uppsatsens titel: Likt en kameleonts skiftningar - en studie om det psykologiska kontraktets förändringar över tid Seminariedatum: 2008-05-29 Ämne/kurs: FEK. Magisteruppsats, Vårterminen 2008 Författare: Annika Lindeberg, Therese Nilsson Handledare: Tommy Jensen Nyckelord: Psykologiskt kontrakt, förväntningar, organisationsstrukturer, tid, brott, överträdelser, kommunikation, förtroende Studie objekt: 2 företag, ett inom bemanningsbranschen och ett som arbetar stationärt Syfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur det psykologiska kontraktet hos medarbetare på företag med olika organisationsstrukturer förändras och utvecklas över tid i en anställning. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader av det psykologiska kontraktets utveckling mellan de två studerande företagen. Vårt andra delsyfte är att utröna vilka händelser som bidrar till förändringen av det psykologiska kontraktet hos våra respondenter. Metod: Kvalitativa intervjuer med 12 respondenter. Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena det psykologiska kontraktet, typer och faser av psykologiska kontrakt, det psykologiska kontraktet över tid, det psykologiska kontraktet i olika företag Slutsatser: Vår studie indikerar att organisationsstruktur kan vara av betydelse vid överträdelser av det psykologiska kontraktet. Liknande samband gäller vid brott av det psykologiska kontraktet. Respondenters psykologiska kontrakt byggdes initialt upp utifrån information om företagen från vänner och bekanta. Vidare visar vår studie på att olika typer av psykologiska kontrakt förändras över tid. Därav kan det vara av vikt att ta hänsyn till tid vid studier av det psykologiska kontraktet. Det finns fler kombinationer av det psykologiska kontraktet olika typer och faser än vad de befintliga teorierna behandlar.

Over a long time psychology was focusing on human frailties and mental diseases. In 1998, positive psychology was introduced - the scientific study of strengths, well-being and optimal functioning. Theory and research in the area has identified 24 character strengths, in which each individual owns and celebrates a number of top strengths, signature strengths. These strengths have been shown to be important in achieving happiness and well-being. The purpose of this study was to investigate the relationship between character strength and psychological well-being, job satisfaction, harmonious- and obsessive passion and stress. The results showed that wisdom, kindness, social intelligence, curiosity, hope, creativity, spirituality and love was positively correlated with psychological well-being. Few strengths correlated with job satisfaction and harmonious passion. No strengths were significantly correlated with obsessive passion. The results from the study provide little support for the theory. Some support was found for the relationship between character strengths and psychological well-being. It seems like character strengths are not important for job satisfaction, harmonious passion, obsessive passion and stress. An explanation for the few correlations, can be that this research examined each of the 24 character strengths compared with previous research that has investigated the use of individual signature strengths. More basic research is needed to confirm the theory. / Efter psykologins långa period av fokusering på mänskliga svagheter och psykiska sjukdomar, introducerades år 1998 positiv psykologi - den vetenskapliga studien av styrkor, välmående och optimal funktion. Teori och forskning inom området har identifierat 24 olika karaktärsstyrkor, av vilka varje individ besitter ett antal toppstyrkor, signaturstyrkor. Dessa styrkor har visat sig vara viktiga för att uppnå lycka och välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka karaktärsstyrkors relation till psykologiskt välbefinnande, arbetstillfredsställelse, harmonisk- respektive tvångsmässig passion och stress. Resultatet visade att styrkorna vishet, vänlighet, social intelligens, nyfikenhet, hopp, kreativitet, andlighet och kärlek var positivt korrelerade med psykologiskt välbefinnande. Få styrkor var korrelerade med arbetstillfredsställelse och harmonisk passion. Inga styrkor var signifikant korrelerade med tvångsmässig passion. Studiens resultat ger lite stöd åt teorin. Ett visst stöd hittades för kopplingen mellan karaktärsstyrkor och psykologiskt välbefinnande. Karaktärsstyrkor verkar inte vara betydande för arbetstillfredsställelse, harmonisk- respektive tvångsmässig passion och stress. En förklaring till de få korrelationerna som uppkom, kan vara att studien undersökte var och en av de 24 karaktärsstyrkorna jämfört med tidigare forskning som har undersökt en användning av individuella signaturstyrkor. Mer grundläggande forskning är därför i behov av att utföras för att bekräfta teorin.

Titel: Psykologiskt Empowerment: En kognitiv resa genom relationer och arbetskontext Författare: Niklas Hansson och Niklas Johansson Handledare: Pia Ulvenblad och Ingemar Wictor Nyckelord: Psykologiskt Empowerment, PE, Arbetskontext, Relationer Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring psykologiskt empowerment (PE), genom att studera kopplingen till relationer och arbetskontext. Problemformulering: Hur kan uppfattad nivå av PE kopplas till arbetskontext och relationer? Metod: En kvalitativ metod har använts och fyra fallstudier har gjorts på organisationer med varierande branschtillhörighet, vilket gjorts för att maximera skillnaderna mellan fallen. Primärdata kommer från individuella intervjuer, vilka kompletterats med tillhörande frågeformulär och som gjort upplevda nivåer av PE kvantifierbara. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgörs av klassiska PE-teorier tillsammans med beståndsdelarna av konceptet, för att forma basen. Detta kombineras med nyare PE-teorier kopplade till både arbetskontext och relationer, men även kortfattat vilka beteendemässiga utfall som kopplas till PE. Författarna har valt att fokusera mindre på eventuella utfall kopplat till PE, då dessa funnits i tidigare forskning, men inte kan negligeras helt, då det kan tyckas absolut väsentligt att på något sätt ta upp vad som är positivt och negativt kopplat till konceptet Slutsats: Både arbetskontext och relationer tycks kunna kopplas till uppfattad nivå av PE. Här har positiva uppfattningar kring psykologiskt klimat och allmänna relationer kunnat kopplas till organisationerna med högst uppfattad nivå av PE i jämförelse med organisationerna där nivån av PE uppfattats lägre. Dock behövs mer kvantitativ forskning för att kunna göra statistiska generaliseringar rörande sambandet mellan PE och dessa aspekter, samt i hur stor utsträckning det här sambandet påverkar den individuella uppfattningen av PE. / Title: Psykologiskt Empowerment: en Kognitiv Resa mellan Arbetskontext och Relationer Authors: Niklas Hansson and Niklas Johansson   Supervisors: Pia Ulvenblad and Ingemar Wictor   Keyword(s): Psychological Empowerment, PE, Work context, Relations   Purpose: The purpose of this thesis is to extend the understanding of psychological empowerment (PE), by studying its connection to work context and relations.   Research problem: How could perceived level of PE be connected to work context and relations?   Method: A qualitative approach has been chosen and four case studies have been conducted in organisations in different industries, which were done in order to maximise the differences between the cases. Primary data are collected from personal inerviews, which have been conducted together with a complementing questionnaire, which has made the levels of PE quantifiable.   Theoretical framework: The theoretical framework consists of classical PE-theories, in order to form a solid theory base for the concept of PE. These classics are presented together with more modern theories regarding PE in connection to certain aspects of relations and work context. A brief summary of expected outcomes of PE is also included, in order to provide the reader with some of the positive effects which are related to PE. The authors have chosen to put less emphasis on outcomes, since these are to be found in previous research. However, it cannot be neglected, since the reader should be provided with a comprehensive overview of what effects PE could have; both positive and negative ones.   Conclusion: Both work context and relations appear to be connected to perceived levels of PE. Positive perceptions regarding these two aspects have been detected in a wider extent within organisations which have been showing higher levels of perceived PE than those with lower levels. However, quantitative studies need to be conducted in order to make statistical generalisations regarding such connections and in which extent this connection affects PE at the individual levels.

Syftet med denna kvalitativa studie var att öka förståelsen för rektorers upplevelse av positiv psykologi och PsyCap i sitt ledarskap. Forskaren Luthans valde ut de fyra PsyCap-begreppen Hope, Efficacy, Resilience och Optimism (H.E.R.O.) från positiv psykologi och såg dessa som positiva psykologiska resurser för individer i organisationer. Åtta rektorer med direkt personalansvar intervjuades. Materialet transkriberades och analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet utgjordes av tre teman: Upplevd betydelse av PsyCap, Nyckelrelationer och Lösningsfokusering. Resultatet visade att informanterna upplevde sig ha en god nivå på samtliga PsyCap-begrepp där Optimism var mest framträdande medan Resilience visade störst variation. I resultatet framträdde betydelsen av nyckelrelationer, främst till lärarna men även till eleverna. Det var i relationsskapandet som samarbete, trivsel och ett bra arbetsklimat skapades.

Studiens syfte har varit att undersöka ansvarsfrågan utifrån informationspåverkan i Sverige. Uppsatsen har utgått från den forskning som har gjorts kring ansvar och maktfördelningen mellan staten samt individen. Genom en kvantitativ och en kvalitativ textanalys har ansvarsfrågan undersökts i kommittédirektiv, statliga offentliga utredningar och propositioner mellan åren 2002 och 2018. Målet med den första kvantitativa analysen har varit att utreda hur frekvent diskussionen har varit kring ansvar när det kommer till att hantera informationspåverkan. Resultatet av studien visar på att ansvarsfrågan kom upp mer frekvent under början och slutet av den undersökta perioden, med en ganska tydlig svacka kring 2010. Den kvalitativa analysen har syftat till att utreda vilken aktör som man har ansett har ansvar för att bemöta informationspåverkan. Resultatet pekar tydligt på att man i det undersökta materialet har betraktat myndigheterna och staten som de viktigaste aktörerna i kampen mot informationspåverkan. Detta öppnar upp för vidare forskning kring bland annat varför ansvarsfrågan vid informationspåverkan har blivit allt viktigare mot slutet av tiotalet.

Syftet med undersökningen var att undersöka relationen mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen behovs- och tillsvidareanställning i ett bevakningsföretag genom en fallstudie. Respondenterna bestod av 46 personer där 23 var tillsvidareanställda och 23 var behovsanställda. Av de tillsvidareanställda var 70% män och 30% kvinnor. Respektive fördelning bland behovsanställda var 48% män och 52 % kvinnor. Medelåldern för behovsanställda var 30 år respektive 41 år för tillsvidareanställda. I fallstudien tillämpades en kvantitativ forskningsmetod. Enkäten som användes baserades på instrumentet Psychological Contract inventory (Rousseau, 2000). Datamaterialet analyserades med icke-parametriska analysmetoden Chi-två med Fisher’s exact test och Cramer’s V. Enligt den statistiska prövningen visade endast ett av åtta items ett samband mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen. Således gick det inte att urskilja ett tydligt mönster mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen behovs-och tillsvidareanställning. En förklaring till resultatet var sannolikt orsakat av själva tjänsteföretagets karaktär, där arbetsvillkor och arbetsinnehåll tillfredsställer både tillsvidare-och behovsanställda.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka upplevda effekter av kombinationen andning och sång. Studien innefattar forskning kring upplevd inverkan på det psykologiska välmåendet samt huruvida kombinationen kan användas som en metod för stresshantering. Flertalet tidigare studier visar att sång i grupp har god inverkan på välmåendet, bidrar till känsla av socialt stöd samt förbättrad psykisk och fysisk hälsa. Studiens deltagare innefattade fem studenter med goda kunskaper inom musikämnet och varierad tidigare erfarenhet inom sång. Undersökningen utfördes vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm i form av tre individuella sångtillfällen och en omfattande kvalitativ intervju. Samtliga sångtillfällen inkluderade avslappnande andningsövningar, andningsteknik och stämsång. Studiens resultat visar att en kombination av andningsövningar och sångutövande genererar upplevda effekter avvälmående, glädje, lugn, medveten närvaro och socialt sammanhang. Sammanfattningsvis kan sång och andning ha en tydligt positiv verkan på det psykologiska välmåendet och kan fungera som en metod för stresshantering.

The purpose of the study was to investigate how paraathletes with a physical disability experience psychological well-being within their sport. Ten paraathletes with a physical disability participated in the study whereas seven were male and three female within the ages of 18-64 (M=38.7, SD=15.9). The study was of qualitative nature and a semi-structured interview guide was designed based on psychological well-being in order to investigate the purpose. Through a thematic analysis, three main themes were formed: Relationships to others and oneself, purpose and development act as a driving force, and, difficulties in mastering the environment. The main themes together with their sub-themes reflected the participants' experiences of psychological well-being in sports. The participants in the study felt that social relations with others were strong in parasports and that it was an important part of their everyday life to feel purpose and to have fun. Overall, psychological well-being within parasport was considered secure but with some limitations in environmental mastery and personal development. The results of the study sheds extra light on the experiences para-athletes with a physical disability exhibit within their parasport. Future research may benefit from specifying the outcome by comparing age groups against each other to highlight possible differences in psychological well-being depending on age within parasport. Keywords: Community, parasport, physical disability, psychological well-being, qualitative / Syftet med studien var att undersöka fysiskt funktionsnedsatta paraidrottaresupplevelser av psykologiskt välbefinnande inom idrotten. Tio parasportare med enfysisk funktionsnedsättning deltog i studien varav sju män och tre kvinnor i åldrarna18-64 (M=38.7, SD=15.9). Studien var av kvalitativ karaktär och en semistruktureradintervjuguide utformades med grund i psykologiskt välbefinnande för att kunnaundersöka syftet. Genom en tematisk analys utformades tre huvudteman: Relationer tillandra och sig själv, mening och utveckling agerar som drivkraft, samt svårigheter attbemästra omgivningen. Huvudteman tillsammans med sina underteman belystedeltagarna till studiens upplevelser av psykologiskt välbefinnande inom idrotten.Deltagarna i studien upplevde att sociala relationer med andra var starkt inomparaidrotten samt att det var en viktig del i deras vardag för att känna mening och föratt ha roligt. Överlag var det psykologiska välbefinnandet inom parasporten starkt menmed vissa begränsningar inom de psykologiska dimensionerna omgivningsbemästringoch personlig utveckling. Studiens resultat belyser parasportare med en fysiskfunktionsnedsättnings upplevelse av psykologiskt välbefinnande inom parasporten.Framtida forskning kan med fördel fokusera på att specificera resultatet genom attjämföra åldersgrupper mot varandra för att belysa eventuella skillnader inompsykologiskt välbefinnande beroende på åldersgrupp inom parasporten.