Empati är en viktig del i vårdande yrken då den har visat sig ha en positiv inverkan på patienternas utfall. Tidigare studier har däremot funnit att empatin hos studenter vid vårdutbildningar sjunker efter utbildningspraktiken. Det finns dock en brist av studier gjorda på psykologstudenter vilket denna studie ämnar att bidra med. Denna studie utformades därmed för att undersöka inställning till empati bland psykologstudenter utifrån tre frågeställningar. För det första ämnade studien att undersöka om det fanns skillnader i skattad inställning till empati beroende på vilket år av utbildningen psykologstudenten befann sig i. För det andra undersöktes om det förelåg skillnader mellan kön i skattad inställning till empati. Slutligen undersöktes en möjlig interaktionseffekt mellan kön och år i utbildningen för inställning till empati. Deltagarna bestod av psykologstudenter från år 1 (n=65), år 3 (n=68) och år 5 (n=36) vid Umeå Universitet. En reviderad version av instrumentet Jefferson Scale of Physician Empathy Student version (JSPE-S) användes för att mäta studenternas inställning till empati och frågeställningarna besvarades genom en tvåvägs-ANOVA. Resultatet visade en signifikant ökning av inställning till empati mellan år 1 och år 3 i utbildningen. Kvinnor skattade signifikant högre än männen och det förelåg inte någon interaktionseffekt mellan år i utbildning och kön. Sammanfattningsvis tycks psykologutbildningen vara gynnsam vad gäller utvecklingen av inställning till empati i början av utbildningen. / Empathy plays an important part in health professions as it has been shown to have positive health and clinical outcomes for patients. However, previous studies has found a decline in empathy in health professional students after the clinical practice phase. No previous studies has examined psychology students attitude towards empathy which this study aims to. This study was therefore constructed in order to examine psychology students attitude towards empathy through three main research questions. Firstly, the study aimed to examine whether psychology students rated attitude towards empathy differently depending on which year the student was enrolled in. Secondly, the study examined if any differences in attitude towards empathy was present depending on gender. Finally, the study examined a possible interaction effect between gender and year of education for attitude towards empathy. The sample of the study consisted of psychology students from year 1 (n=65), year 2 (n=68) and year 5 (n=36) at Umeå Universitet. A modified version of the instrument Jefferson Scale of Physician Empathy Student version (JSPE-S) was used to measure the students attitude towards empathy and the main research questions was answered by a two-way ANOVA. The results indicated a significant increase of attitude towards empathy between year 1 and year 3 of the education. Women rated attitude towards empathy significantly higher than the men, and there was no interaction effect between year in education and gender. In summary, the psychology education seems to be favorable in terms of the development of attitude towards empathy in the beginning of the education.

Konjunktionsfelet är ett tankefel som uppstår vid sannolikhetsbedömningar. Detta tankefel inträffar då en sammanslagning av två alternativ bedöms som mer sannolikt än ett av alternativen fristående, vilket är felaktigt enligt sannolikhetsteori. Syftet med föreliggande enkätstudie var att undersöka om konjunktionsfelet förekom vid sannolikhetsbedömningar i en klinisk psykologisk kontext. Urvalsgruppen bestod av psykologstudenter under senare delen av utbildningen (termin 9 och 10, N = 30), en grupp med gedigen psykologisk kunskap, grundläggande kunskap inom statistik samt eventuell förkunskap om konjunktionsfelet. Ett möjligt sätt att minska förekomsten av konjunktionsfelet är att förtydliga relationen mellan kategorier och subkategorier vid en sannolikhetsbedömning. Studien undersökte även ifall ett informationsmoment, som förtydligade denna relation, kunde minska deltagarnas benägenhet att begå konjunktionsfel. Ett frågeformulär utformades för att undersöka dessa frågeställningar. Formuläret innehöll 12 uppgifter i en klinisk psykologisk kontext samt informationsmomentet. Resultatet visade att konjunktionsfelet uppvisades i genomsnitt 51% av de sex inledande frågorna. Efter att ha tagit del av informationsmomentet minskade andelen konjunktionsfel till 30% i resterande sex frågor. Slutligen undersöktes om förkunskap påverkade andelen begångna konjunktionsfel. Det framkom att deltagare med en högre förkunskap begick färre konjunktionsfel än de med lägre. Slutsatsen av studien var att psykologstudenterna, trots sina kunskaper, begick konjunktionsfelet vid sannolikhetsbedömningar i en klinisk psykologisk kontext. Vidare minskade andelen konjunktionsfel efter informationsmomentet. Dessa resultat kan beaktas i psykologiska bedömningssituationer för att minska risken för konjunktionsfel. Att undersöka om liknande resultat även kan uppnås bland yrkesverksamma psykologer kan vara av intresse för framtida forskning.

<p>På psykologlinjen vid Stockholms universitet väljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering främjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv är bättre då alternativa synsätt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde påverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori. Stor inverkan på valet hade tillfällighetsfaktorer som identifikationsobjekt och rollmodeller bestående av lärare/föreläsare och andra studenter, kursinnehåll och kursutformning. Andra påverkansfaktorer var samhällets efterfrågan på särskild kompetens samt individens personlighet och vetenskapliga ideal. Vidare diskuteras om specialisering på grundnivå främjar eller hämmar den blivande psykologens utforskande efter kunskap.</p>

På psykologlinjen vid Stockholms universitet väljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering främjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv är bättre då alternativa synsätt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde påverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori. Stor inverkan på valet hade tillfällighetsfaktorer som identifikationsobjekt och rollmodeller bestående av lärare/föreläsare och andra studenter, kursinnehåll och kursutformning. Andra påverkansfaktorer var samhällets efterfrågan på särskild kompetens samt individens personlighet och vetenskapliga ideal. Vidare diskuteras om specialisering på grundnivå främjar eller hämmar den blivande psykologens utforskande efter kunskap.

Affektmedvetenhet avser förmågan att vara medveten om, tolerera och uttrycka affekter. Affektskola är en gruppintervention och avser att öka individers affektmedvetenhet samt förmågan att uppleva och uttrycka affekter. Forskning avseende affektskola har gjorts på kliniska grupper men få studier har utförts på en icke-klinisk population. Psykologstudenter kan argumenteras gynnas av en hög affektmedvetenhet och känsla av sammanhang (KASAM) i sin kommande profession. Även hög KASAM kan ses som fördelaktigt då det korrelerar med psykisk hälsa. Studien syftade att undersöka effekterna av genomförd modifierad version av affektskola med frågeställningen om affektskola leder till ökad affektmedvetenhet och KASAM. 33 psykologstudenter vid Linnéuniversitetet fick förfrågan om deltagande. Deltagarna fyllde i självskattningsformulär (KASAM-29, TAS-20, Affektfobitestet) före affektskolans start, efter affektskolan avslutats samt en månad efter affektskolan avslutats. Resultatet visade på nästintill oförändrade medelvärden mellan mättillfällena och att interventionen affektskola inte ledde till någon mätbar förändring. Resultatet talar för att affektmedvetenhet och KASAM är stabila egenskaper. Korrelationsanalyser visade däremot på medelstarka korrelationer mellan affektmedvetenhet och KASAM. Framtida studier bör vidare undersöka detta samband för att ge en djupare förståelse för dess förhållande till psykisk ohälsa. / Affect consciousness is the ability to be aware of, tolerate and express affects. Affect-school is a group intervention that aims to increase individuals' affect consciousness and ability to experience and express affects. Studies on affect-school have been made on clinical groups but only a few on nonclinical populations. Psychology students are arguable favoured by high levels of affect consciousness in their future profession. High levels of sense of coherence (SOC) is also favorable as SOC correlates with mental health. The purpose of the study was to explore the effects of a modified version of affect-school with the research question if affect-school leads to increased levels of affect consciousness and SOC. 33 psychology students at Linnéaus University were asked to participate. The contestants completed questionnaires (KASAM-29, TAS-20, Affektfobitestet) before the affect-school begun, after the affect-school was terminated and one month after the affect-school was terminated. The results showed almost no changes of the mean values between the different times of measurement which indicates that the intervention did not lead to any changes. The results suggest that affect consciousness and SOC are stable traits. However, correlation analysis indicated moderate correlations between affect consciousness and SOC. This correlation should be further investigated in future studies to provide a deeper understanding of the constructs and their relationship to mental health.