Syftet med vår studie var att utifrån sekundär traumatisk stress, undersöka hur socialarbetare påverkas av klienters traumatiska berättelser och/eller uttalade lidande. Studien är genomförd genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma socialarbetare som anser sig ha blivit sekundärt traumatiserade, eller känner igen sig i symptom som kan känneteckna tillståndet. Vi använde oss av psykosocialt perspektiv, coping, resiliens och stigma för att analysera den insamlade empirin. Tematisk analys har använts för att lyfta fram meningsfulla empiriska data. Resultaten visade att samtliga yrkesverksamma socialarbetare i studien på något sätt påverkas av klienters traumatiska berättelser och/eller uttalade lidande. Denna påverkan visade sig ha både positiva och negativa aspekter. Resultaten visade också att de yrkesverksamma socialarbetarna hanterar det psykiskt påfrestande arbetet genom att kommunicera med kollegor, eller andra närstående i den mån det går, genom att få handledning och till viss del även genom att vårda sig själv. Kunskapsbehovet kring sekundär traumatisk stress ansågs vara stort. Vidare uttryckte intervjupersonerna att begreppet bör uppmärksammas mer för att kunna skapa en förståelse för problematiken, och för att veta hur man kan arbeta på ett mer hälsofrämjande sätt. / The purpose of our study was to investigate how social workers are affected by clients' traumatic stories and/or pronounced suffering, based on secondary traumatic stress. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with seven professional social workers who consider themselves to have been secondarily traumatized or recognize themselves in symptoms that may characterize the condition. We used psychosocial perspective, coping, resilience, and stigma to analyze the collected empirical data. Thematic analysis has been used to highlight meaningful empirical data. The results showed that all professional social workers in the study are in some way affected by clients' traumatic stories and/or pronounced suffering. This impact turned out to have both positive and negative aspects. The results also showed that the professional social workers handle the psychologically stressful work by communicating with colleagues, or other close relatives as far as possible, by receiving guidance and to some extent also by taking care of themselves. The need for knowledge about secondary traumatic stress was considered to be great. Furthermore, the interviewees expressed that the concept should be given more attention in order to create an understanding of the problem, and to know how to work in a more health-promoting way.

Examensarbetet är grundat på författarens nyfikenhet om hur fritidslärare bygger relationer med elever på fritidshemmet. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur fritidslärare resonerar kring relationsarbete med elever. Med relationsarbete avses i uppsatsen hur fritidslärarna själva beskriver byggandet av ömsesidiga relationer till eleverna samt hur de kommunicerar inkluderande inom verksamheten. Arbetet vilar mycket på pedagogen Jonas Aspelins forskning om psykosociala relationer, men även pedagogen Annica Lilja och pedagogen Balli Lelinge som båda skriver inom området pedagogik. Utgångspunkten är att se hur åtta fritidslärare på två fritidshem i Malmö stad bygger och utvecklar relationer med elever. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts för insamling av empiri. Empirin har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med psykosociala ansatser.Resultaten visar att fritidslärare är medvetna om hur viktiga relationerna med eleverna inom verksamheten är, samt hur ömtåliga de kan vara. De har metoder och strategier för att öka känslor av stolthet och minska risken för känslor av skam. Det är också tydligt att fritidslärarna bygger sina relationer med inkluderande kommunikation, både mot elever och resterande av berörda i skolan.

Problemformulering: Flexibelt arbete har blivit allt vanligare i arbetslivet, vilket innebär att enskilda medarbetare har ökat inflytande över när, var och hur de utför sitt arbete. Flexibelt arbete har visats kunna påverka medarbetares psykosociala arbetsmiljö såväl positivt som negativt vilket gör att tillväxten av flexibelt arbete ställer högre krav på- och bidrar till nya utmaningar för chefer, inte minst vad gäller det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Syfte: Syftet med studien var att studera chefers upplevelser av att leda det psykosociala arbetsmiljöarbetet i organisationer med flexibelt arbete. Metod: För att besvara syftet har en kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer där nio chefer inom kommunal verksamhet intervjuades. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys, med manifest tolkning. Resultat och slutsats: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med sammanlagt tretton underkategorier. Flexibelt arbete bidrar med en rad chefs- och ledarskapsutmaningar kopplade till det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Trots detta var inställningen till flexibelt arbete i huvudsak positiv bland cheferna, vilket i stor utsträckning berodde på de övervägande positiva effekterna flexibelt arbete visat sig ha på medarbetare och deras välmående. Därför dras slutsatsen att de chefs- och ledarskapsutmaningar som identifierats i studien kompenseras av de positiva effekter flexibelt arbete har på medarbetare, vilket är gynnsamt för ett hållbart psykosocialt arbetsmiljöarbete. / Aim: The aim of the study was to study managers' experiences of leading the psychosocial work environment work in organizations with flexible work.  Method: To answer the purpose, a qualitative method with an inductive approach has been applied. Data was collected through semi-structured interviews where nine managers in municipal operations were interviewed. The interviews were transcribed and the material was analyzed with a qualitative content analysis, with manifest interpretation.   Results and conclusion: The analysis resulted in four main categories with a total of thirteen subcategories. The results showed that flexible work contributes to managerial and leadership challenges linked to psychosocial work environment work. Despite this, attitudes towards flexible working were generally positive among managers, largely due to the predominantly positive effects flexible working was shown to have on employees and their well-being. Therefore, it is concluded that the managerial and leadership challenges identified in the study are compensated by the positive effects flexible working has on employees and their well-being, which is favorable for sustainable psychosocial work environment work.

The aim of this study was to scrutinize the existing barriers within psychosocial cancer care, through the cancer centers point of view. A literature review was conducted, resulting in ten peer-reviewed articles, to further investigate the psychosocial cancer care in the Western part of the world by assessing existing barriers to effective psychosocial work, and improvements needed for cancer centers to be able to offer aqequate care to patients and their loved ones. The result of the study was divided into sub-themes and revealed four main barriers: Lack of routines and structure within the psychosocial cancer care; ; Lack of understanding and knowledge of the importance of psychosocial work in cancer care among medical staff; Inadequate resources to carry out psychosocial work in terms of Lack of time, staff and economy; and lastly; Lack of access to and understanding of the importance of culture specific and multilingual cancer care. The result of the study was analyzed bearing reference to Michael Lipskys theory of street-level bureaucracy. It appears that the psychosocial worker is obliged to take on two incompatible professional roles; Firstly, a patient-centered role and secondly, a loyal role towards the organization. As a consequence, these two incompatibilities tend to impact the self-regard of the psychosocial worker. In conclusion, psychosocial cancer care needs increased resources, and the benefit of closer professional collaboration between the medical cancer staff and the psychosocial cancer staff needs to be emphasized. Furthermore, awareness of the deficient conditions under which the psychosocial work is organized, need to be brought to the top management. This may allow the psychosocial cancer care to improve over time; and further facilitate psychosocial workers' abilities of administering equal and confident psychosocial cancercare. / Syftet med studien var att öka kunskapen om de hinder som existerar för den psykosociala yrkesutövningen inom cancervården. Genom en kunskapsöversikt där tio artiklar inkluderats, har det psykosociala yrkesutövandet inom cancervården i västvärlden undersökts utifrån cancerbehandlares perspektiv; vilka brister som syns i den psykosociala cancervården och vad som behöver förbättras för att kunna erbjuda den vård som lever upp till de behov som finns. Studiens resultat har tematiserats och analyserats med hjälp av Lipskys gräsrotsbyråkratiska teori. Resultaten visar att den psykosociala cancervården präglas av fyra brister; bristfälliga rutiner och avsaknad av struktur i den psykosociala vården, bristfällig psykosocial utbildning och kunskap hos medicinsk vårdpersonal, tids-, personal- och ekonomiska brister för det psykosociala arbetet samt brist på språk- och kulturanpassad psykosocial vård. Det framkommer att den psykosociala yrkesutövaren behöver inta två oförenliga roller i sitt arbete, dels att företräda patienten, dels att vara lojal gentemot sin organisation. Detta skapar otydlighet hos den psykosociala yrkesutövaren och kan även påverka dennes självbild. Utifrån studiens resultat, samt med hjälp av tidigare forskning, blir det tydligt att den psykosociala cancervården är i behov av ökade resurser, tätare samarbete och gemenskap med övrig medicinsk vårdpersonal. Dessutom behöver det psykosociala arbetet inom cancervården mobiliseras och organiseras för att lyfta yrkesområdets bristfälligheter, för att förändring ska kunna träda i kraft på en högre nivå. Detta för att kunna fortsätta leverera jämlik och trygg cancervård.

Följande litteraturstudie koncentrerar sig kring vuxna människor, smittade av hiv, som lever i länder där behandlingsmöjligheter finns. Syftet med studien var att sammanställa fakta om hiv/aidspatienters omvårdnadsbehov, för att leda sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet med dessa patienter. / This literature review focus on adults, infected with HIV, who live in countries equipped with possibilities to treatment. The purpose of this study was to compile knowledge about the HIV/AIDS patients need for care, to guide the nurse in the work with this patients.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera våldets konsekvenser för förändringsarbetet enligt socialarbetare samt vilket stöd som socialarbetare anser skapar potential i arbetet med förändringsprocesser hos kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom utförda semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Urvalet i studien var fem socialarbetare som arbetar inom myndigheter och ideella organisationer med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. För att få en djupare inblick i socialarbetares arbete med kvinnors förändringsprocesser så har resultatet analyserats utifrån Helen Rose Fuchs Ebaughs (2018) exit-teori. Resultatet presenterades i två delar: 1. Våldets konsekvensers påverkan på socialarbetares arbete med förändringsprocesser 2. Socialarbetares stöd samt andra faktorer som påverkar och möjliggör förändringsprocesser hos kvinnor som är utsatta för våld. Resultatet visade att psykosocialt stöd ansågs ha en stor betydande roll i arbetet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer, då det tillsammans med socialarbetarnas utbildning och kompetens samt personligt intresse och engagemang är viktigt för att stödja kvinnor till förändring. Resultatet indikerade även att samverkan mellan myndigheter och ideella organisationer var angelägen, däremot uppmärksammades skillnader mellan ideella organisationer och myndigheter gällande möjligheter till att erbjuda praktiskt stöd. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att kvinnor som blir utsatta för våld i nära relationer genomgår en förändringsprocess när de söker stöd hos socialarbetarna. Vilket visar även på att socialarbetarna i förändringsarbete behöver vara medvetna om och ha förståelse för den förändring som kvinnor genomgår när dem är i frigörelseprocessen, för att socialarbetare sedan ska kunna möjliggöra att stöd tas emot efter det behov som kvinnorna har.

Bakgrund: Personal inom hälso- och sjukvården ska “beakta ett barns behov av information, råd och stöd” när ett barns förälder eller annan vuxen i barnets närhet lider av eller drabbas av sjukdom, skada, beroende eller vid dödsfall. Barn i familjer där minst en förälder har ett missbruk eller beroende löper större risk att utsättas för fysiskt och psykiskt våld. Barn som växer upp under sådana förhållanden löper även en ökad risk att själva utveckla beroendeproblematik. Information och stöd kan vara avgörande för deras framtida hälsa. Syfte: Att undersöka vilken kunskap och vilka erfarenheter sjuksköterskor verksamma inom beroendepsykiatrin har av att uppmärksamma om det finns barn i patientens närhet som är i behov av information och stöd, samt vilka hindrande respektive främjande faktorer som finns för att kunna tillgodose detta behov. Metod: Sex sjuksköterskor deltog i individuella intervjuer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Samtliga respondenter uppgav att de alltid tillfrågar sina patienter om det finns barn i deras närhet. De främjande faktorer som har framkommit är att det hos sjuksköterskorna fanns en vilja till förbättring och utveckling i verksamheten samt att barnen uppmärksammas. De hindrande faktorerna beskrivs vara miljön inom beroendepsykiatrin, sjuksköterskornas utbildningsläge, olika rädslor samt viss tidsbrist. Slutsats: Om en strukturerad handlingsplan för att stödja och informera barnen fanns att tillgå skulle detta tillsammans med det engagemang som redan finns hos sjuksköterskorna kunna leda till ett förbättrat stöd till de barn som lever tillsammans med en vuxen med missbruksproblematik. / Background: Staff within the Swedish health care should “consider a child’s need of information, advice and support when the child’s parent or other adult in the child’s vicinity suffers from illness, injury, addiction or death”. Children in families where one parent suffers from substance addiction or abuse are at greater risk of being exposed to physical and psychological violence. Children who grow up under those circumstances are also at greater risk of developing addiction problems. Information and support may be vital for their future quality of life. Aim: To examine the knowledge and experiences nurses working in the field of addicition psychiatry have regarding inquiring about whether there are children close to their patient who are in need of information, support, and also what impeding and promoting factors they experience in regards to providing that information and support to the child. Methods: Six nurses participated in individual interviews. The interview results was analyzed using a manifest content analysis. Results: All of the nurses said that they always ask their patients if they have children among them. The promoting factors are their will to improve and development of the business and that they pay attention to the children. The impeding factors are described as the environment within the psychiatry, the nurses education, different fears and a lack of time. Conclusions: If a structured plan to support and inform the children were available, together with the commitment the nurses have expressed, could lead to an improved support for children living with an adult with substance abuse problems.

The aim of the study was to describe what it's like to live with Multiple Sclerosis (MS) and experiences of social support and being received and met by health personnel. The method was a qualitative interview study of descriptive design and was analyzed using qualitative content analysis. Three women and two men (26-75 years) with MS from two municipalitiesin central Sweden participated in the study. The main results showed that the participants felt the disease limited everyday life. The majority described feelings of injustice being affectedby the illness, but they now have a new perspective on life. Participants described lack of information and communication from health personnel. All felt there is a long wait to get appointments in specialist care and says it depends on too few staff. Participants felt that being received and met by health personnel have been good, some describes that lack of time and staff may influence the response from health personnel negatively. The conclusion was that the participants daily life was limited by the disease in various extent and could lead to strong feelings. Several felt they learned to live with the disease because of a positive attitude and persistence. Participants felt it was important to get information, rehabilitation, and that health personnel listened. However, the participants experienced long wait to get access to specialist care, and that the main support they got from there was through telephone contact.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida det går att urskilja några generella villkor för konstruktiv konflikthantering. Utrymme ges också åt frågan om vilka återkommande mönster som kan finnas gällande psykologiska och relationella brister som försvårar konstruktiv konflikthantering och/eller stärker konfliktsituationer. Även frågan om lärande genom konflikterfarenheter berörs. Studien baserar sig på åtta stycken kvalitativa intervjuer med ett antal konsulter, en chef och några medarbetare. Studien har en hermeneutisk och induktiv ansats. Det empiriska materialet har analyserats och tolkats utifrån ett kulturbiologiskt perspektiv på människan, utifrån Johan Asplunds teorier om problemlösning och social responsivitet, samt utifrån Thomas Jordans och Titti Lundins utvecklingspsykologiska perspektiv. Materialet visar att det verkar finnas generella, återkommande faktorer som måste ges utrymme för att en konstruktiv konflikthanteringsprocess ska kunna iscensättas. Ledarskap, ansvarstagande och bekräftelser är exempel på sådana faktorer, liksom känslan av delaktighet och öppen kommunikation. Materialet visar också att flertalet faktorer återkommer som tvärtom försvårar konstruktiva konflikthanteringsprocesser och/eller stärker konfliktsituationer. Inte minst återkommer kommunikationsbrister som avgörande faktorer. Slutligen visar materialet att konflikterfarenheter också tycks vara förbundna med olika typer av lärande, exempelvis fördjupad självinsikt. Frågan om utvecklingspotentialen i konflikter diskuteras som en viktig faktor för både den individuella och sociala utvecklingen. / The aim of our study is to investigate whether it is possible to discern general conditions for constructive conflict management. Space is also given to the issue of recurring patterns in terms of psychological and relational shortcomings that hinder constructive conflict management and/or strengthen conflicts. Also, the issue of learning through conflict experiences is regarded. The study is based on eight interviews with a number of consultants, an executive and some employees. The study has a hermeneutic and inductive approach. The empirical data have been analyzed and interpreted from the perspective of cultural biology, from Johan Asplund's theories about problem solving and social responsivity, and from Thomas Jordan's and Titti Lundin's developmental psychology perspective. The material shows that there seems to be general, recurring factors that must be given space in order to facilitate a constructive conflict management process. Leadership, responsibility and acknowledgements are examples of such factors, as well as a sense of participation and open communication. The material also shows that a number of factors recur that hinder constructive conflict management processes and/or strengthen conflicts. Not least do communication gaps recur as critical factors. Finally, the material demonstrates that conflict experiences also seem to be associated with different types of learning, such as increased self-awareness. The issue of developmental potentials in conflicts is discussed as an important factor for both individual and social development.

Today, activities funded with public funds needs to present relevant and reliable information which shows the results obtained. Requirements increase in welfare activities to be run based on scientific, empirical knowledge. This applies particularly to social work. The social work is, however, poorly researched in areas such as knowledge of interventions in the content, context and effects. One way to evidence-base social work can be to conduct regular and qualified assessments. To evaluate, however, is complex, and knowledge of the evaluations are deficient in those who plan and execute them. The overall aim of this study was to conduct a systematic literature review to identify key evaluation models to the psychosocial work in health care services. A further aim was to develop an evaluation design for the psychosocial work of kuratorsenheten, Falun Hospital. The evaluation models are presented in the paper based on categories of “top down” and “bottom up ", and" other models ". With the help of some key concepts for the evaluation of social work, the conclusion of the meta-theory of critical realism, conducted the study analysis. The results show that the models relevant to the evaluation of psychosocial work in the health services are mainly oriented towards a bottom up perspective. The models are process evaluations, user-oriented models, stakeholder assessments, self assessments, and goals - performance evaluations. The evaluation design of kuratorsenheten also presents a number of elements in the psychosocial work which is central to document, for the opportunity to explain, evaluate and develop the business forward.