Studiens syfte var att undersöka vilka former av psykisk ohälsa som skolkuratorer mötte samt hur de arbetade med detta. Vi har därför utfört en kvalitativ studie och intervjuat sex skolkuratorer som arbetar med högstadieelever. Resultatet visade att psykisk ohälsa var ett mångtydigt begrepp, men att de mest centrala formerna av psykisk ohälsa i skolan var stress, prestationsångest och självskadebeteende. Skolkuratorernas arbetsuppgifter upplevdes som diffusa, men de tre mest framträdande arbetsuppgifterna i samband med psykisk ohälsa var kartläggning, enskilda samtal samt att remittera elever vidare till andra aktörer. Skolkuratorerna fokuserade främst på akuta insatser vilket resulterade i att det förebyggande arbetet att motverka psykisk ohälsa blev eftersatt. Deras samverkan inom elevhälsan beskrevs vara betydelsefull för att upptäcka och hantera psykisk ohälsa. / The aim of this study was to explore what kind of mental illness school counselors encounter and work with in school, we have therefore conducted a qualitative study and interviewed six school counselors who work with high school students. The results showed that mental illness was an ambiguous term, but the most significant forms of mental illness encountered were stress, performance anxiety and self-harm. School counselors work was perceived as vague, but the three most prominent tasks associated with mental illness were charting, individual counseling and to support students to other professionals. The school counselors focused primarily on acute interventions which resulted that preventive work to avoid mental illness being neglected. Their collaboration in student health care was described to be important for detecting and managing mental illness.

Hjärtsvikt är en av Sveriges största folksjukdomar och en vanlig orsak till sjukhusvistelse. Kvalificerad professionell vård i hemmet kan minska antalet inneliggande vårddygn för den hjärtsviktssjuke. Lyfts inte hjärtsviktssjuka personers behov av stödjande insatser fram finns risk för att professionella vårdare i hemmet inte uppmärksammar den sjukes behov av psykosocialt stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva behovet av psykosocialt stöd för den hjärtsviktssjuke personen som vårdas i hemmet. Systematisk litteraturstudie valdes där 19 artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Det framkom två huvudkategorier; professionella stödet och det informella stödet. Resultatet beskriver behovet av stödjande insatser i form av psykosocialt stöd den hjärtsviktssjuke erfar i hemmet. Då den professionella vården gjorde en helhetsbedömning av den hjärtsviktssjuke uppmärksammades psykosociala behov hos den sjuke. Genom att stärka den inneboende förmågan med stödjande insatser kunde den sjuke hantera de psykiska symtom som hjärtsvikt medförde. För det professionella stödet var delaktighet av största vikt, delaktighet ökade känslan av att bemästra sjukdomssituationen och stärkte värdigheten hos den sjuke. Litterturstudien riktar sig främst till distriktsköterskor i kommunal hemsjukvård och är överförbar på personer med andra palliativa sjukdomar. Vidare forskning för att få en helhetsbild av den hjärtsviktssjukes vård i hemmet skulle vara att undersöka hur atienternas copingförmåga påverkar deras psykosociala välbefinnande. / Heart failure is one of the most common diseases and a major cause of hospitalization in Sweden. Professional health care provided at home might decrease the number of days of hospitalization for the heart failure patient. If not the heart failure patient´s need for support takes into consideration, there is a risk that professional caregivers in the home do not pay attention to the patient`s need of psychosocial support. The purpose of this study was to describe the heart failure patient's need for psychosocial support while being cared for in the home. A systematic literature review was chosen, 19 articles where selected and analyzed by qualitative content analysis. Two main categories revealed: professional support and informal support. Results of the study describe the supportive services in the form of psychosocial support on heart failure patient experience in the home. The professional care made a holistic assessment of the patient and they noticed psycho-social needs. By enhancing the inherent ability with supportive services, the patient could cope with the mental symptoms of heart failure. For the professional support the involvement of the supporting effort was of paramount importance. If the heart failure patient felt participating in the care, the patients feeling of mastering the disease situation and strengthening of the dignity increased. The literature study caters mainly to district nurses in municipal home care and is transferable to persons with other palliative diseases. Further research is needed to gain an overall picture of the heart failure patient's home care would be to examine how patients' coping, affect their psychosocial well-being.

Background: In Sweden, approximately 800 young adults between 16-30 years of age are affected by a cancer disease. Studies has shown that this is not only the medical treatment that affects how patients live with their cancer, but also how their psychological health are affected. When a young adult gets a cancer diagnosis can thoughts about the disease, death, changed body image, loss of fertility etcetera be particularly disturbing and anxiety evoking. To achieve good health and quality of life, care and good relations between patient and nurses are important. Aim: The aim of the literature study was to: 1) Examine young adults experiences of a cancer disease, 2) Experienced need of support from healthcare professionals and 3) Experiences of psychosocial support from nurses during and after treatment. Method: A literature study where qualitative articles were searched through the database Pubmed. 10 original articles out of a total of 27 articles were included because they met the inclusion criteria and were either medium or high quality. Results: The analysis revealed nine themes based on the three questions; attitudes and emotional reactions related to the disease, changed perception of identity, positive aspects of the disease, post-treatment reactions, support from family and friends, support and adaptation within health care, informative support, personal and emotional support and participation and trust. The need for information from healthcare professionals was particularly prominent, especially on the topics of sexuality and fertility. The importance of obtaining information in a manner that is easy to understand was highlighted. The majority of young adults experienced positive support from nurses which made them gain confidence, trust and joy. Conclusion: Young adults have an increased need for continuous information and guidance during and after treatment. Nurses need to be better at communicating, which would contribute to increased understanding and provide security for the patient in order to feel better mentally. Nurses have an important role in providing advice and information in areas which the patient lack knowledge in.

Bakgrund: Tonåringar och unga vuxna (15–39 år) som insjuknar i cancer möts av emotionella, fysiska och sociala utmaningar. Utöver rädsla för cancersjukdomen kan utbildning och jobb samt den ekonomiska situationen oroa. Forskning visar att tonåringar och unga vuxna med cancersjukdom har högre förekomst och större risk för psykosociala besvär än personer utan cancer i samma ålder och äldre patienter med cancersjukdom. Syfte: Att sammanställa litteratur om de psykosociala behov som tonåringar och unga vuxna med cancer har. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med fokus på kvalitativa studier och studier med mixad metod. Femton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier: Önskan att upprätthålla ett vanligt liv, Utmanande känslor och tankar, Socialt stöd och Oro för framtiden. Ett flertal psykosociala behov och utmaningar beskrevs vilka omfattade social isolering, fertilitetsoro, oro för jobb/utbildning och ekonomisk situation. I de analyserade artiklarna beskrevs ett behov av att få ha en vanlig vardag och bli behandlad som tidigare, men att de återigen blivit beroende av sina föräldrar. Det psykosociala stödet från familj, partner, vänner och hälso- och sjukvården beskrevs variera i omfattning och utförande. I flera av studierna beskrevs en önskan av att träffa andra i samma situation, att man kände sig malplacerad i cancervården och önskade mer åldersanpassad information. Slutsats: Tonåringar och unga vuxna är en speciell patientgrupp som skiljer sig från de typiska cancerpatienterna. I denna litteraturöversikt omfattande 15 kvalitativa studier framkommer otillfredsställda psykosociala behov hos unga personer med cancer. För att bättre möta den här gruppens psykosociala behov skulle ett arbetssätt utifrån den modell House beskriver kunna utformas, det vill säga genom att ta hänsyn till deras behov av emotionellt, bekräftande, informativt och instrumentellt stöd. / Background: Adolescents and young adults (15–39 years) who develop cancer face emotional, physical and social challenges. In addition to fear of the cancer disease, education and work as well as the financial situation can cause concern. Research shows that adolescents and young adults with cancer have a higher incidence and greater risk of psychosocial problems than people without cancer of the same age and older patients with cancer. Aim: To compile literature on the psychosocial needs of adolescents and young adults with cancer. Method: A general literature study was conducted with a focus on qualitative studies and mixed method studies. Fifteen articles were quality reviewed and analyzed using content analysis. Results: The content analysis resulted in four categories with associated subcategories: The desire to maintain an ordinary life, Challenging feelings and thoughts, Social support and Worry about the future. A number of psychosocial needs and challenges were described, which included social isolation, fertility concerns, concerns about work/education and financial situation. In the analyzed articles, a need to have a normal everyday life and to be treated as before was described, but that they once again became dependent on their parents. The psychosocial support from family, partner, friends and health care was described as varying in scope and execution. In several of the studies, a desire to meet others in the same situation was described, that they felt out of place in cancer care and wanted more age-appropriate information. Conclusion: Adolescents and young adults are a special patient group that differs from the typical cancer patients. In this literature review comprising 15 qualitative studies, unsatisfied psychosocial needs of young people with cancer emerge. In order to better meet the psychosocial needs of this group, a working method based on the model described by House could be designed, that is, by taking into account their need for emotional, affirmative, informative and instrumental support.

Afasi är en språkstörning som främst uppstår till följd av en stroke och drabbar cirka 30 % av alla strokepatienter i Sverige. Personer med afasi upplever ofta besvär med det psykosociala välmåendet, exempelvis depression, förlust av arbete och påverkade relationer. Gruppverksamheter för personer med afasi kan öka känslan av gemenskap i grupp, bidra med en stödjande miljö som hjälper till att upprätthålla identitet och välmående hos personer med afasi. Syftet med studien var att undersöka den upplevda effekten av deltagande i en gruppverksamhet på det psykosociala välmåendet hos personer med afasi. I denna intervjustudie deltog sju personer med afasi. Studien genomfördes på en gruppverksamhet för personer med afasi i centrala Sverige. Medelåldern för deltagarna var 63 år. Resultaten visar att deltagande i gruppverksamheten hade flera positiva effekter på det psykosociala välmåendet hos personerna med afasi. Deltagarna uttryckte känsla av samhörighet och trygghet i gruppverksamheten. Positiva effekter som framkom var känslan av att bli förstådd inom gruppen och att ha rutiner på gruppverksamheten. Studien belyser hur gruppverksamheter kan gynna det psykosociala välmåendet hos personer med afasi. Studien lyfter även utmaningar såsom gruppdynamik och olika preferenser för aktiviteterna inom gruppverksamheten. Studien förespråkar ökad tillgänglighet till gruppverksamheter som personer med afasi kan komma till under en längre period. / Aphasia is a language disorder predominantly resulting from brain damage, notably after a stroke, affecting around 30% of stroke patients. People with aphasia experience difficulties with their psychosocial well-being, including depression, loss of employment, and affected relationships. Community-based aphasia groups may facilitate a supportive community that aids in maintaining identity and well-being for people with aphasia. The aim of the study was to explore the perceived effects of rehabilitation group activities on the psychosocial well-being in people with aphasia. In this study, seven people with aphasia participated in a semi-structured interview at an aphasia center in central Sweden. The participants' mean age was 63 years. The results indicate that group activities are perceived to have several positive effects on the psychosocial well-being in people with aphasia. Participants expressed feeling fellowship and safety at the aphasia center. Positive effects of routines and feeling understood within the group were identified. The study highlights how group activities benefit the psychosocial well-being in people with aphasia. However, the study also highlights challenges such as creating group dynamics and different preferences for activities that may affect participation. The study advocates for an increased access to group activities beyond healthcare settings to support psychosocial well-being in people with aphasia.

Nina Fällstrand Larsson Psychosocial safety climate for workers with temporary employment in elderly care. Master Thesis in Occupational Health Science (15 credits). Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle. Sweden Psychosocial safety climate for workers with temporary employment in elderly care Psychosocial safety climate refers to workers psychological health, well-being and safety in an organisation, and it reflects the organisations’ ability to protect workers health and safety. Psychosocial safety climate can be measured with the PSC-4 tool consisting of 4 dimensions covering organisational policies and practice. The aim of this study is to examine in what extend job preferences and job security can predict psychosocial safety climate for workers with temporary employment in elderly care. The design is cross sectional with data collected by a survey from the research program Flexible working (Flex-A) at University of Gävle. The respondents were 109 workers with temporary employment in care facilities for elderly. The variables job preferences and job security have been analysed with a linear regression analysis including age and gender as cofounders. The unadjusted analysis did not reach significance, but the age and gender adjusted analysis did. However, none of the predictors were significant. The conclusion is that psychosocial safety climate cannot be predicted by job preferences and job security for workers with temporary employment in elderly care. In addition, gender and age should be considered as possible confounders in future studies. Keywords: Psychosocial safety climate, Temporary employment, Job insecurity, Employment preference / Psykosocialt säkerhetsklimat hos timanställda inom äldreomsorgen Stress och ohälsa är ett stort problem på dagens arbetsmarknad, speciellt för medarbetare inom vård och omsorg. Det psykosociala arbetsklimatet återspeglar organisationens förmåga att skydda medarbetarnas hälsa och säkerhet, och innefattar medarbetarnas psykiska hälsa, välbefinnande och säkerhet i en organisation. Det psykosociala säkerhetsklimatet kan mätas med verktyget PSC-4 som består av 4 dimensioner och ger uttryck för organisationens värderingar, kommunikation och engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av anställningspreferens och anställningstrygghet för det psykosociala säkerhetsklimatet hos timanställda i kommunens äldreomsorg. Frågeställningen är i vilken utsträckning anställningspreferens och anställningstrygghet predicerar psykosocialt säkerhetsklimat. Studien har en tvärsnittsdesign där det empiriska materialet är sekundärdata från forskningsprogrammet Flexibelt arbete (FlexA) vid Högskolan i Gävle. Urvalet i studien består av 109 timanställda inom kommunens äldreomsorg. Variablerna anställningspreferens och anställningstrygghet har använts i en linjär regressionsanalys. Resultatet visar att det inte finns något signifikant samband som kan predicera det psykosociala säkerhetsklimatet. Den justerade regressionen med kontrollvariablerna ålder och kön är signifikant (p = 0,006). Däremot är inga av de ingående prediktorerna signifikanta, men resultatet visar att ålder och kön är viktiga att beakta i analyser av det psykosociala säkerhetsklimatet. Slutsatsen är att anställningspreferens och anställningstrygghet inte kan predicera psykosocialt säkerhetsklimat för timanställda inom kommunens äldreomsorg.

Bakgrund: Definitionen av hjärtinfarkt kategoriseras som en ST-höjningsinfarkt eller icke-ST-höjningsinfarkt och risken för att drabbas ökar med högre ålder. Några av riskfaktorerna är rökning, stress och diabetes. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan utlösa en krisreaktion och leda till negativa känslor. Trots de fysiska komponenterna innefattar de även psykologiska aspekter att vårda. En hjärtinfarkt innebär att livsstilsförändringar behöver implementeras och där har den grundutbildade sjuksköterskan en viktig uppgift i att ge psykosocialt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av psykosocialt stöd efter genomgången hjärtinfarkt. Metod: Denna litteraturstudie utgår från 13 artiklar med kvalitativ ansats och har kvalitetsgranskats enligt SBU:s granskningsmall. De använda databaserna är CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Från dataanalysen framkom 2 huvudkategorier: ”Relationellt psykosocialt stöd” och ”Strukturellt psykosocialt stöd”. I dessa huvudkategorier bildades det sammanlagt 6 subkategorier som presenteras i litteraturstudiens resultat. Slutsats: Litteraturstudiens slutsats presenterar både positiva och negativa erfarenheter av det psykosociala stödet. Olika hinder och barriärer identifierades och sjuksköterskan har en central roll i att tillgodose omvårdnadsbehoven som i sin tur påverkar det psykosociala stödet. Ifall omvårdnadsbehoven inte blir tillgodosedda av sjuksköterskan leder det till en stor brist inom vården. Vilket visar på att ett förbättringsarbete behövs i form av adekvat utbildning och vidare forskning. / Background: The definition of a myocardial infarction categorizes as a STEMI or a NSTEMI and the risk for affliction increases with high age. A few of the risk factors is smoking, stress and diabetes. To suffer of a myocardial infarction can trigger a crisis reaction and lead to negative emotions. Despite the physical components it also involves the care of the psychological aspects. A myocardial infarction implies that lifestyle changes needs to be implemented and the nurses has an important task for giving psychosocial support. Aim: The aim of this literature study was to highlight patient’s experiences of psychosocial support after a myocardial infarction. Method: This literature study originates from 13 articles with a qualitative design and has been qualitative reviewed according to SBU: s review template. The used databases are CINALH, PubMed and PsycInfo.  Results: From the data analysis 2 main categories emerged: “Relational psychosocial support” and “Structural psychosocial support”. In these main categories a total of 6 subcategories was formed and presented in the literature study’s result. Conclusions: The result of the literature study presents both positive and negative experiences of the psychosocial support. Different obstacles and barriers were identified, and the nurse has a central role to accommodate the care which in turn affects the psychosocial support. If the care is not accommodated by the nurse it leads to a major lack within health care. This shows that improvement work is needed in terms of adequate education and further research.

The aim of the study was to examine adolescents’ experiences of having brachial plexus birth palsy, which is impaired arm function due to a birth injury. Psychosocial focal points were how the adolescent’s experience their lives concerning studies, spare time activities and relationships, experiences of limitations in comparison to their peers, and how they experience health care. Eight adolescents who had surgery of the injury were interviewed. Through qualitative phenomenological analysis the following meaning units were identified: ‘Me and others’; ‘Professional medical contacts and experiences’; and ‘Adjustment and strategies to solutions and obstacles’ with essences ‘Disabled or have a disability’; ‘Then and now’ and ‘Lack of references’. The result showed that the adolescents did not identify themselves as disabled, and did not focus on their arm, but wished for improved physical function. They had good support from health care, although wanted more follow-ups and more aimed information. They had adjusted well to their injury, but did not have any comparisons as they had their injury since birth. Understanding the experiences adolescents with BPBP have is essential for advancing the care of these individuals. Further research is necessary regarding the experience people with this injury have. / Syftet med studien var att studera ungdomars erfarenheter av att leva med en plexusskada, det vill säga nedsatt armfunktion på grund av en förlossningsskada, ur ett psykosocialt perspektiv med fokus på hur ungdomarna upplever sina liv beträffande studier, fritid och relationer, upplevelser av begränsningar i jämförelse med generationskamrater på grund av skadan, samt erfarenheter av sjukvården. Åtta ungdomar som opererats för skadan intervjuades. Genom kvalitativ fenomenologisk analys kunde följande meningsbärande enheter urskiljas: ’Jag och andra’; ’Professionella kontakter och erfarenheter’ och ’Anpassningar och strategier till lösningar och hinder’ där ’Funktionshindrad eller ha funktionshinder’; ’Då och nu’ samt ’Brist på referenser’ var gemensamma samtalsämnen. Resultatet visade att ungdomarna inte betraktade sig som handikappade, de fokuserade inte på sin arm i sin vardag, och önskade klara av mer fysiska aktiviteter. De upplevde gott stöd från sjukvården, men önskade uppföljningar och mer riktad information. De hade anpassat sig till skadan, men upplevde att de inte kunde jämföra med andra eftersom de haft skadan sedan födseln. Att kunna förstå ungdomars erfarenheter av att leva med en plexusskada, är nödvändigt för att förbättra vården och bemötandet för dessa individer.

Självmedkänsla och tilltron till de egna förmågorna har visat sig viktiga för välmående i arbetslivet samt för att minska utmattning. Fortfarande sjukskrivs dock många på grund av stress och emotionell utmattning samtidigt som studier kring självmedkänsla i relation till self-efficacy i emotionellt krävande arbeten är få. Denna studie undersökte självmedkänslans relation till emotionell self-efficacy i emotionellt krävande arbeten, samt hur den påverkade nivåerna av upplevd utmattning och välmående. Analyserna (Pearsons korrelation, tvåvägs ANOVA för oberoende mätningar och multipel hierarkisk linjär regressionsanalys) baserades på enkätdata från 154 deltagare, utifrån skalorna Self-compassion scale short form, Scale of Occupational Emotional Self-Efficacy, Emotional Exhaustion samt EPOCH-s välmåendeskala. Resultatet visade att för välmående spelade emotionell self-efficacy en något större roll än självmedkänsla, medan det för utmattning endast var självmedkänsla som kunde bidra med förklarad varians. Intressanta upptäckter gjordes gällande kön, vilket föreslås vidare forskning kring, då variabeln kön var alltför snedfördelad i denna studie.

<p>Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda. Den tyngsta psykiska bördan uppgavs vara brist på egen tid och att känna sig isolerad från omvärlden. Anhörigvårdarens individuella uppfattning om sig själv och förhållandet till personen med demens påverkade bördan. Informellt socialt stöd visade sig viktigt och minskade risken för depression. Det framkom att socialt stöd och stödgrupper var betydelsefullt för den anhörige. De anhöriga kände att de inte fick det stöd som behövdes från hälso- och sjukvårdpersonal. Därför behövs mer kunskap hos formella vårdgivare för att kunna möta behovet av stöd för anhöriga till en person med demens. Ökad kunskap och förståelse om psykosocial börda ger sjuksköterskan större förutsättningar att kunna ge anhörigvårdaren ett adekvat stöd. Ytterligare forskning krävs för att utvärdera sjuksköterskans roll som psykosocialt stöd.</p>