Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda. Den tyngsta psykiska bördan uppgavs vara brist på egen tid och att känna sig isolerad från omvärlden. Anhörigvårdarens individuella uppfattning om sig själv och förhållandet till personen med demens påverkade bördan. Informellt socialt stöd visade sig viktigt och minskade risken för depression. Det framkom att socialt stöd och stödgrupper var betydelsefullt för den anhörige. De anhöriga kände att de inte fick det stöd som behövdes från hälso- och sjukvårdpersonal. Därför behövs mer kunskap hos formella vårdgivare för att kunna möta behovet av stöd för anhöriga till en person med demens. Ökad kunskap och förståelse om psykosocial börda ger sjuksköterskan större förutsättningar att kunna ge anhörigvårdaren ett adekvat stöd. Ytterligare forskning krävs för att utvärdera sjuksköterskans roll som psykosocialt stöd.

Introduktion: Barnmorskan uppmanar rutinmässigt gravida kvinnor att avstå från alkohol men diskuterar inte den blivande pappans alkoholvanor. Inskrivningen på MVC ger en unik möjlighet både för den gravida kvinnan och den blivande pappan att reflektera kring alkoholvanor under graviditeten, inför föräldraskapet och alkoholproblem inom släkten. Syfte: Att undersöka om samtal med båda de blivande föräldrarna leder till reducerad alkoholkonsumtion under graviditet och om psykosocialt stöd från främst blivande pappan har betydelse för valet av alkoholfri graviditet och om han får motsvarande stöd av henne till minskat drickande. Metod: Kvasiexperimentell studie inom ordinarie MVC-verksamhet. I interventionsgruppen deltog 238 par. I två olika kontrollgrupper deltog tillsammans 413 par. Muntlig och skriftlig information i interventionsgruppen gavs före inskrivning på MVC och båda parterna fyllde i frågeformulär vid inskrivningen. Paret fick vidare tillfälle att reflektera kring sina alkoholvanor, attityder till alkohol inför föräldraskapet samt hur det i vissa fall varit att växa upp med alkoholism. I kontrollgrupperna fortsatte barnmorskan med ordinarie alkoholinformation. Interventionsgruppen och första kontrollgruppen fyllde i förmätningsinstrument efter inskrivningen och eftermätningsinstrument i graviditetsvecka 33. Andra kontrollgruppen deltog enbart med eftermätningsinstrument. Resultat och slutsatser: De flesta blivande föräldrarna använde alkohol året före graviditeten men de flesta kvinnor slutade att dricka alkohol vid graviditetsbeskedet. De flesta blivande pappor fortsatte dricka under graviditet men många minskade sin konsumtion. Ungefär 25% av männen drack för avstressning och lika många berusningsdrack. Få män (2-3%) hade någon gång oroat sig för kvinnans drickande men 12% kvinnor hade någon gång oroat sig för mannens drickande. Blivande pappor får mindre stöd än gravida kvinnor till minskat drickande. I 6-13% av svaren uppgavs en alkoholiserad förälder och i 64-68% av svaren uppgavs frånvaro av alkoholism i familjen/släkten. Skillnaderna mellan grupperna var genomgående små. Dock ansåg man i interventionsgruppen i högre grad att MVC givit den viktigaste informationen om alkohol samt upplevde i högre grad stöd från varandra än i kontrollgrupperna / Introduction:In Sweden, midwives as a routine encourage pregnant women to refrain from alcohol use but theydo not discuss the habits of the father. The registration at the ACC provides a unique opportunity for both the mother and the father to reflect over alcohol habits during pregnancy and parenthood and possible alcohol problems among relatives. Purpose: The objective was to study if conversationswith both parents-to-be leads to reduced consumption of alcohol during the pregnancy and if psychosocial support primarily from the father is of importance for the mother ́s choice of pregnancy without alcohol and if the father receives corresponding support to decrease drinking. Method: The study was quasi-experimental within regular ACC-activities. The intervention group comprised of 238 couples. Two control groups with together 413 couples participated. The intervention group received written and oral information before registration and the couple filled questionnaires at registration. The couples were given opportunity to reflect about their habits and attitudes concerning alcohol in pregnancy and parenthood. They were also encouraged to think about how it in some cases was to be brought up with alcoholism. In the control groups, the midwife conducted a routine alcoholinformation. The intervention group and the first control group filled premeasuring after registration and filled postmeasuring in pregnancy week 33. The second control group only filled postmeasuring in pregnancy week 33. Results and conclusions:Most parents-to-be, used alcohol the year before the pregnancybut the majority of the women stopped when they got to know they were pregnant. Most fathers-to-be continued drinking but many of them reduced their consumption. One quarter drank for relaxation and about as many drank to become drunk. Few men (2-3%) did ever worry about the alcoholconsumption of the women but 12% of the women did ever worry about the alcohol consumption of the men. Fathers-to-be receive less support for reduced drinking than the pregnant women. In 6-13% of all answers there is a notion of alcohol problems among own father or mother and 64-68% of all answers stated absence of alcoholismamong relatives. The differences between groups were generally small. However, the persons in the intervention group reported that they thought ACC to give the most important information about alcohol. They also perceived that theyto a higher extent got support from each other more often than in the control groups / <p>ISBN 91-7997-113-X</p>

Title: “Life must run smoothly” – school counsellors understanding of adolescents mental illness   Authors: Malin Evermyr och Lovisa Jonsson   Mentor: Emme-Li Vingare   Keywords: Mental illness, adolescents, counsellors in school, holism, psychosocial work, stress   Aim: The aim of the study is to describe and analyze school Counsellor’s understanding of mental illness among adolescents and the Counsellor's explanation of its development.   Methods: This study is qualitative and the empirical material was collected through loose structured focus group interviews. Three focus groups were used where each contained three school counsellors.   Results: After the focus groups were held, four themes regarding causations to mental health among adolescent emerged. The four themes are as follows; various expressions and possible causes of mental illness, a changed society, parent’s responsibility and lastly, school Counsellor's in the school as an organization. Each theme describes possible causes of mental illness through different levels and systems around the adolescent. In the last theme, it is also provided a description of how schools operate with mental illness and what it is like to work as a counsellor in the school environment.    Analysis: A system theoretical perspective, the cognitive stress theory and previous presented research in the field of adolescent’s mental illness was used when analyzing the result.   Conclusion. From the participants understanding of adolescent’s mental illness, following conclusion can be drawn; counsellors picture mental illness as caused by several intertwined factors. These factors concern both individual and systemic factors which have their starting point in society, families, new technology and the requirements of high-performance in school. / Titel: ”Livet måste gå på räls” – skolkuratorers förståelse av ungas psykiska ohälsa Författare: Malin Evermyr och Lovisa Jonsson Handledare: Emme-Li Vingare Nyckelord: psykisk ohälsa, ungdomar, skolkuratorer, holism, psykosocialt arbete, stress Syfte: Studies syfte är att beskriva och analysera skolkuratorers förståelse av psykisk ohälsa bland unga samt deras förklaringar av dess utveckling. Metod: En kvalitativ metod ligger till grund för studien. Det empiriska materialet samlades in genom tre löst strukturerade fokusgruppsintervjuer om tre skolkuratorer i varje. Materialet bearbetades och analyserades sedan genom en innehållsanalys. Resultat: Utifrån fokusgrupps-intervjuerna framkom fyra centrala teman om orsaker till psykisk ohälsa bland unga. Dessa benämns i uppsatsen som uttryck och möjliga orsaker till psykisk ohälsa, ett förändrat samhälle, föräldrars ansvar och skolkurator i skolan som organisation. De olika teman som presenteras förklarar alla möjliga orsaker till psykisk ohälsa på olika nivåer och inom olika system som ungdomen ingår i. Det sistnämnda temat handlar stället om hur skolan arbetar med psykisk ohälsa och vad det innebär att vara kurator i den organisationen. Analys: Resultatet analyserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv och genom kognitiv stressteori samt utifrån tidigare presenterad forskning inom området unga och psykisk ohälsa. Slutsats: Utifrån respondenternas uppfattning kring utvecklingen av ungas psykiska ohälsa kan slutsatser av studien visa att kuratorerna framställer en bild av psykisk ohälsa som orsakad av flera samverkande faktorer som gäller både individuella och systematiska faktorer. Faktorerna har sin utgångpunkt i samhället, familj, prestationskrav i skola och den nya teknologin. Unga lyfts som en utsatt grupp vad det gäller psykisk ohälsa och framför allt unga tjejer.

Introduktion: Digitaliseringen utvecklas i snabb takt, de äldre har haft svårt att följa med i digitaliseringens utveckling vilket skapar ett utanförskap och en digital klyfta. För att motverka detta har digitala strategier tagits fram av bland annat Världshälsoorganisationen. Digital teknik har potential att öka delaktighet i samhället. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur digitaliseringen av samhället och den digitala klyftan påverkar den äldre befolkningens psykosociala hälsa. Metod: En strukturerad litteraturöversikt som utgår från elva vetenskapliga artiklar som hittades på databaserna Pubmed, Medline och Cinahl. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Tre teman kom fram av analysen, Äldres inställning till tekniken, Teknikanvändning och social interaktion samt Trygghet. Alla teman berörde syftet. Äldres inställning till tekniken visade vad som kan skapa en digital klyfta samt indikerade hur den kan stängas. Temat Teknikanvändning och social interaktion handlade om hur digitaliseringen främjar äldres psykosociala hälsa. Temat Trygghet visade både hur digitala verktyg skapar en trygghet, samtidigt som det är en otrygghet att lämna gamla vanor. Diskussion: Digitala verktyg kan ses förebyggaensamhet, detta bidrar till en bättre psykisk och social hälsa hos äldre. Med hjälp av utbildning om digitala verktyg och motivering till förändring kommer möjligheten att vara delaktig i det digitala samhället att öka. Slutsats: Effekterna av den ökade digitaliseringen verkar påverka den äldre befolkningens välbefinnande till de positiva förutsatt att de har kunskapen för att kunna vara delaktiga, först då skapas känslan av sammanhang och möjligheten till att medverka till en bra psykosocial hälsa hos äldre individer. / Introduction: Digitalization is developing at a rapid speed, the elderly has found it difficult to follow up with the development of digitalization. This creates alienation and a digital divide. To counteract this, digital strategies have been built up by, among others, World Health Organization. Digital technology has a great potential to increase participation in society. Aim: The aim of the study is to investigate how digitalization of society and the digital divide affect the psychosocial health of the elderly population.  Methods: The article is a structured literature review, based om eleven scientific articles that have been found in the databases Pubmed, Medline and Cinahl. The material has been analyzed by using a thematic analysis. Results: Three themes emerged from the analysis, the elderly's attitude to technology, the use of technology and social interaction, and security. Everyone touches on the purpose, the attitude of the elderly shows what can affect a digital divide and indicates how it can be closed. Technology use and social interaction show how digitalization promotes the psychosocial health of the elderly. The theme of security shows that both how digital tools create security, at the same time as it is an insecurity to leave the old in society Discussion: Digital tools can be seen to prevent loneliness, this contributes to a better mental and social health of the elderly. With the help of education about digital tools and motivation for change, the opportunity to participate in the society will increase. Conclusion: The effects of the increased digitalization seems to affect the well-being of the elderly population positively, provided that they have sufficient knowledge to take part in the digitalization, only then is the feeling of context and the opportunity to contribute to good psychosocial health in older individuals created.

The aim of the study has been to investigate school counselors' preventive work against bullying in school and what opportunities and obstacles are found in their work. The study is based on seven qualitative interviews where the interviewees have varying backgrounds and experiences surrounding school counselor work. A constant throughout the study is that the school counselor is in a multiprofessional operation and is usually the only profession based in a psychosocial perspective. The school counselor’s tasks are characterized primarily by an overall responsibility for students’ wellbeing, as well as working to prevent bullying. As bullying can result in students performing worse as well as a risk for developing an antisocial behavior, the school counselor’s important preventive work follows. The preventive measures can be seen on a school, class and individual level, which creates a holistic perspective. Factors such as time and resources prevent the school counselor from practicing their knowledge in school, as well as limit their collaboration with other professions. Along this reasoning follows the interviewees’ similar opinions that the principal has a noticeable influence on counseling work and can increase or limit their ability to practice their knowledge. With the help of our theoretical templates we have a better understanding of our analysis, which has helped us understand the school counselor’s role in a multiprofessional operation.

Aim: The aim of this study was to explore how feature films and mass media portray women and men in the late 1970s and 1990s and compare how they were represented in massmedia the period after the movie launches and what impact these portrayals can have on society. The study specifically wanted to develop an understanding of any similarities in a psychosocial perspective and the differences between the men and women in a psychosocial and through a gender perspective. Method: The thesis method consisted of a multi-stand study which is when two data collection methods are combined, these were following qualitative content analysis and scoping studies. This combination was necessary to be able to answer selected research questions. Results: The answers to the following research questions of this study is that there were some similarities and differences between the genders in the selected movies. The research question which the issue that explored if the mass medias portrayals of men and women with mental illness remained or if these have changed after the film launches revealed that some identified themes remain while others are new. This can be explained by the retention of some structures that stigmatize the person with mental illness and is considered deviating in relation to the identified characteristics in The media portrayals. Although another result in this study was that no specific research was found regarding gender differences between men and women in feature film productions so the gender perspective was excluded in this issue. Conclusion: Specific theoretical perspectives can contribute to different understandings of how women and men with mental illness are portrayed which can contribute to more awareness of the consequences of these portrayals. Portrayals of men and women with mental illness in massmedia can have significant impact in the individuals life in general because of stigmatization which can cause difficulties in its recovery process but also social vulnerable in the meaning of unemployment, loss of education and relation problems.  Keywords: movie portrayals, mental illness, gender differences, psychosocial perspective, gender perspective, massmedia, social work, public attitudes, stigma

I Sverige föds ungefär 440 barn döda varje år. Intrauterin fosterdöd kan beskrivas som en stilla födsel och definieras som framfödande av barn som saknar livstecken efter 22 fullgångna graviditetsveckor. En förlossning av ett dödfött barn sker på liknande sätt som en förlossning med ett levande barn. Skillnaden är att fosterhjärtljuden inte behöver övervakas eller registreras. Modern som genomgår förlossningen kan då istället få all uppmärksamhet. Att få ett dödfött barn tillhör inte en vanlig livserfarenhet och innebär en chock för föräldrarna. Intrauterin fosterdöd kan orsaka kraftiga psykiska besvär hos modern. En majoritet har planerat månader och ibland år i förväg för hur livet med ett barn kommer att bli och när barnet sedan dör intrauterint rasar hela deras värld. Sorgen efter ett barn som får en stilla födsel beskrivs som långvarig och djup, speciellt för modern som bär barnet i sin kropp.   Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att belysa moderns psykiska hälsa efter att hon mist sitt barn intrauterint.   För att på lämpligt sätt besvara föreliggande studies syfte valdes en litteraturöversikt som metod. Databassökningar gjordes via PubMed, CINAHL och PsychINFO. Resultatet av sökningarna medförde att 18 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna var publicerade från år 2008 till och med år 2018 och både artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i studien. Vetenskaplig kvalitetsgranskning och klassificering genomfördes utifrån Sophiahemmet Högskolas utarbetade bedömningsunderlag. Resultatet framtogs genom integrerad analys av innehåll.   I resultatet framkom det att modern kan drabbas av olika psykiska besvär med varierande svårighetsgrad efter att hon mist sitt barn intrauterint. Ångest, depression, oro, tvångstankar, posttraumatiskt stressyndrom och självmordstankar förekommer. Besvären kan finnas kvar lång tid efter dödfödseln. Känslor av tomhet, olust och skuld beskrevs hos ett flertal mödrar samt skillnader i hur samhället betraktade dem på grund av socioekonomisk och kulturell status. Genom att få stöd från sjukvården och barnmorskor kunde symtomen och besvären minska. Att samla minnen, hålla i barnet, utföra ritualer, mindfulness, stödsamtal eller psykoterapi ledde till att besvären kunde minska.   Slutsatsen som framkommit från föreliggande litteraturöversikt är att den psykiska hälsan hos modern kunde påverkas negativt av den kris som en intrauterin fosterdöd innebär. Hur svåra och långvariga besvären blev var beroende av tillgängligheten och kvaliteten på generellt stöd samt vårdinsatser. / In Sweden, approximately 440 children are stillborn every year. Intrauterine fetal death is sometimes described as a still birth and is defined as the birth of a child who has shown no sign of life after 22 completed pregnancy weeks. The birth of a stillborn child is similar to the birth of a living child. The difference is that the fetal heartbeat does not need to be monitored or recorded. Full attention can be directed at the mother giving birth. Giving birth to a stillborn child is not a normal life experience and is a shock for the parents. Intrauterine fetal death can cause the mother severe mental disorders. A majority has planned months and sometimes years in advance for how life with a child will be and when the child then dies their entire world crumbles. Grieving for a child who is stillborn is described as long lasting and deep, especially for the mother who carried the child in her body.   The aim of this literature review was to illuminate the mother's mental health after she has lost her baby intrauterine.      In order to adequately respond to the purpose of the study, a literature review was chosen as a method. Database searches were made through PubMed, CINAHL and PsychINFO. The result of the searches led to the inclusion of 18 scientific articles. The articles were published from year 2008 to 2018 and both qualitative and quantitative articles were included in the study. Scientific quality review and classification was implemented in the foundation of the Sophiahemmet University Hospital. The result was developed through integrated content analysis.   From the result it emerged that the mother could suffer from various mental disorders with varying degrees of difficulties after she has lost her child intrauterine. Anxiety, depression, worrying, obsessive thoughts, post-traumatic stress disorder and suicidal thoughts occur. The discomfort can last long after the birth of a stillborn child. Feelings of emptiness, unrest and guilt were shown by a number of mothers as well as differences in how society saw them based on their socio-economic and cultural status. By receiving support from health care staff and midwives, the symptoms and disorders could be reduced. Collecting memories, holding the child, performing rituals, mindfulness, counseling or psychotherapy could also lead to reduced symptoms.   The conclusion from the literature review is that the mental health of the mother was adversely affected by the crisis that an intrauterine fetal death implies. How severe and long-lasting problems became, depended on availability and quality of general support and efforts from the healthcare system.

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers uppfattningar gällande trygghet och elevers psykosociala välbefinnande i grundskolor belägna i utsatta områden runt om i Sverige. En kvalitativ induktiv metod användes baserad på fyra semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Två kvinnor och två män – som var rektorer i grundskolor, deltog i denna studie. En kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes. Resultaten av studien identifierade fem huvudkategorier och tolv underkategorier: trygghet, med underkategorierna ; kränkning och diskriminering samt fysisk och psykisk trygghet. Trygghetsarbete med underkategorierna; rutiner med kränkningar, trygghetsenkäter/samtal, förebyggande språkbruk och raster, värdegrundsarbete. Huvudkategorin relationer med underkategorierna; relation mellan elever och skolpersonal, relation mellan eleverna. Struktur har underkategorierna; regler och tydlighet i skolan och adaptiv skola. För huvudkategorin välbefinnande identifierades underkategorierna; psykisk hälsa , självförtroende och självkänsla.  Slutsats: Studien tyder på att trygghet var en viktig indikator som kunde ha en inverkan på det psykosociala välbefinnandet i skolan. Utsatta områden har en lägre socioekonomisk status vilket gör att man bör arbeta för att främja tryggheten i dessa områden. Relationer och struktur i skolan spelade också en viktig roll för elevernas välmående. Trygghetsundersökningar är en utrustning som användes för att arbeta mot kränkning och diskriminering, vilket är två faktorer som kan påverka det psykosociala välbefinnandet. Det fanns också värdegrundsarbete som ingick i trygghetsarbetet. Värdegrundsarbete var också ett pågående arbete på några av skolorna, värdegrundsarbete kan ha en positiv effekt på välbefinnandet. Det visades också att hälsa och välbefinnande kunde påverkas beroende på den upplevda tryggheten.

Allians har i tidigare forskning visat sig vara betydelsefullt för utfallet i terapeutiska sammanhang. Emellertid har forskning som visar på betydelsen av allians i kurativa samtal inom hälso- och sjukvård vid efterforskning till denna studie inte kunnat påträffas. Metoder för att mäta allians har i huvudsak utgjorts av patientskattningsskalor för att utröna utfallet i det terapeutiska behandlingsarbetet utifrån patientens ståndpunkt. Att återge även kuratorernas perspektiv tror vi kan inbringa mer kunskap om kurativt arbete i jakten på förståelsen av den betydelse man anser allians utgör. Syftet med denna studie är således att genom en kvalitativ ansats undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvård upplever samt arbetar med etablerandet av allians med sina patienter. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter (&lt;18 år) har denna studie bidragit till en nyanserad och djupgående beskrivning av fenomenet allians i mötet med patienten. Resultatet visar att hälso- och sjukvårdskuratorer definierar allians som något som är sprunget ur kuratorns förmåga att förmedla en trygg och förtroendefull relation. I etablerandet av allians är det initialt viktigaste att patienten upplever självbestämmande, att kuratorn tydliggör sitt uppdrag tidigt och att kuratorn skyndar långsamt. I det fortsatta kurativa arbetet är kuratorns förmåga att härbärgera patientens känslor en bidragande faktor till god allians. Andra faktorer som har visat sig bidra till en god allians är personlig kompatibilitet, individanpassad behandling och att skönja människan bakom sjukdomen för ett mellanmänskligt bemötande. Därtill har patientens förväntningar samt inställning till kontakt med kurator visat sig vara avgörande omständigheter för att en allians ska komma till stånd. Sammanfattningsvis utgör allians en grundförutsättning för ett lyckat kurativt arbete. Behovet av forskning i socialt arbete inom hälso- och sjukvård har visat sig vara stort och vi för diskussioner kring det holistiska perspektivet i sjukvården. / Alliance has been shown in previous research to be significant for the outcome in therapeutic contexts. However, research showing the importance of alliance in curative conversations in health care during research for this study could not be found. Methods for measuring alliance have mainly consisted of patient rating scales to ascertain the outcome of the therapeutic treatment work based on the patient's point of view. We believe that depicting also the perspective of the counselors can bring more knowledge about curative work in the search for the understanding of the importance one considers alliance to be. Thus, the purpose of this study is to investigate, through a qualitative approach, how counselors in health care experience and work with the establishment of an alliance with their patients. Through semi-structured interviews with eight informants (&lt;18 years), this study has contributed with a nuanced and profound description of the phenomenon of alliance in the meeting with the patient. The results show that health care counselors define alliance as something that stems from the counselor's ability to mediate a safe and trusting relationship. In establishing an alliance, the most important thing initially is that the patient experiences self-determination, that the counselor clarifies the mission early and that the counselor proceeds slowly. In the continued curative work, the counselor's ability to contain the patient's feelings is a contributing factor to a good alliance. Other factors that have been shown to contribute to a good alliance are personal compatibility, individualizing the treatment and recognizing the person behind the illness for interpersonal treatment. In addition, the patient's expectations and attitude towards contact with the counselor have proven to be crucial circumstances for an alliance to come about. In summary, alliance is a basic prerequisite for successful curative work. The need for research in social work within healthcare has proven to be great and we are having discussions around the holistic perspective in healthcare. The need for research in social work within healthcare has proven to be great and thus we discuss the holistic perspective in healthcare.

Introduktion: En främre korsbandsskada är en vanlig idrottsskada där många efter rehabiliteringen inte återgår till sin tidigare aktivitetsnivå. Förutom nedsatt knäfunktion kan många faktorer spela in i valet att återgå eller inte exempelvis motivation, rädsla och identitetsförlust. Studiens syfte var att utforska fysioterapeuters tankar, erfarenheter och rutiner kring psykosocial hälsa hos patienter med en främre korsbandsskada med målet om att återgå till tidigare idrott. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats samt en semistrukturerad intervjuguide. Fem fysioterapeuter som aktivt arbetade med främre korsbandsskador inkluderades. Intervjuerna analyserades utifrån innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i ett tema; Psykosocial hälsa, en gråzon för fysioterapeuter med tre kategorier; Psykosociala faktorer påverkar patientens rehabilitering, En god rehabilitering kräver engagemang och ett helhetsperspektiv, Delad syn på betydelsen av psykosocial hälsa inom rehabilitering. Resultatet visar på en medvetenhet om att en korsbandsskada kan påverka patientens psykosociala hälsa negativt, men hur fysioterapeuterna arbetar med psykosocial hälsa skiljer sig åt. Slutsats: Psykosocial hälsa är en synlig faktor i rehabiliteringen av en främre korsbandsskada och är ett område där fysioterapeuterna saknar rutiner, resurser och tillräcklig kunskap. Det lyfts en delad åsikt hos fysioterapeuterna kring vem som ansvarar för patientens psykosociala hälsa. Den här studien illustrerar en brist på tydlighet kring fysioterapeutens roll vid psykosocial hälsa i rehabiliteringen och kan ligga till grund för framtida forskning.