<p>Sedan den 1 januari 2009 begränsas avdragsrätten för ränteutgifter vid internt finansierade förvärv av delägarrätter från ett företag som ingår i samma intressegemenskap. Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering med ränteupplägg. För att bestämmelserna inte skall träffa affärsmässigt bedriven verksamhet medges undantag från begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter om ränteintäkten beskattas med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma eller om såväl förvärvet som skulden som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Om undantag medges beviljas det företag som betalar ränta avdrag för ränteutgifterna.</p><p>Författarna anser att utformningen av den undantagsregel som medger avdrag för ränteutgifter om såväl förvärvet som skulden som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade är tämligen vag. Uppsatsen syftar därför till att utreda i vilka situationer ett internt förvärv av delägarrätter från ett företag som ingår i samma intressegemenskap kan anses affärsmässigt motiverat för att undantag från lagstiftningen om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter skall medges.</p><p>I uppsatsen klargörs att det vid ett internt förvärv av delägarrätter skall ligga sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden - utöver eventuella skatteeffekter - bakom den interna skulden och det interna förvärvet. Författarna anser att följande omständigheter kan anses affärsmässigt motiverade. Interna förvärv av delägarrätter vilka föranleds av behovet att undvika intressekonflikter och samarbetsproblem, ge bolagen en självständig ledning och göra dem finansiellt oberoende från varandra, uppnå riskspridning samt att omstrukturera en verksamhet som till sin art och geografiska placering är helt skilda från varandra är exempel på när ett internt förvärv av delägarrätter kan anses affärsmässigt motiverat. Därtill är det vid en förestående extern försäljning av en verksamhetsgren inom koncernen affärsmässigt motiverat att göra ett internt förvärv av delägarrätter. Om anledningen till att ett företag etablerat sig i en lågskattestat är för att detta land har en juridisk, ekonomisk och politiskt stabil situation eller om företaget som mottar räntebetalningen bedriver ekonomisk verksamhet eller om interna förvärv av delägarrätter har förekommit tidigare inom intressegemenskapen, ger dessa omständigheter en indikation på att ett internt förvärv av delägarrätter kan anses affärsmässigt motiverat.</p><p>Uppsatsen syftar vidare till att utreda huruvida hänsyn tagits till rättssäkerhets- och effektivitetsaspekter vid användandet av begreppet affärsmässigt motiverad i lagstiftningen om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter. Då varken lagtexten eller förarbetena ger en klar definition av i vilka situationer ett internt förvärv av delägarrätter kan anses affärsmässigt motiverat gör författarna bedömningen att hänsyn inte tagits till rättssäkerhet vid utformandet av den undantagsregel som medger avdrag för ränteutgifter om såväl förvärvet som skulden är huvudsakligen affärsmässigt motiverad. Genom att de skattskyldiga torde ha möjlighet att erhålla förhandsbesked kan dock ledning för fastställande av huruvida interna förvärv av delägarrätter är affärsmässiga bidra till ökad rättssäkerhet.</p> / <p>Since the first of January 2009 the Swedish government limited the deductibility of interest expenses on internally funded acquisition of shares between affiliated parties. The purpose of the legislation is to prohibit tax avoidance schemes with interest. In order for the provisions not to prevent business with sound business reasons the legislation grants exemption if the interest income is taxed at a rate of at least 10 percent, according to the laws of the Statute of the company within the community that actually has the right to the income, or if both the acquisition and the debt that is the basis for the interest expenditure is mainly commercially motivated.</p><p>The authors believe that the wording of the provision that allows the deduction of interest expenses, if both the acquisition and the debt underlying the interest expenditure are mainly commercially motivated, is rather vague. The purpose of this master’s thesis is to analyze the circumstances under which an internal acquisition of shares from an affiliated company can be considered as a commercially motivated transaction in order to be granted an exemption from the legislation restricting the tax deductibility of interest expenses.</p><p>To be granted an exemption the affiliated company which request deduction has to show that the internal debt and the acquisition are entered into mainly for sound business purpose in addition to any tax reasons. Acquisition of shares which responds to the need to avoid conflicts of interest and cooperation problems, giving companies an independent management and make them financially independent from each other, achieve diversification and to restructure a business which by their nature or location is distinct from each other, are examples on when an acquisition of shares can be considered as a commercially motivated acquisition of shares. If the reason why a company established itself in a country which has a low tax on interest income is that this country has a legal, financial and politically stable situation, or if the company who receives the interest payment engage in economic activities or the acquisition of shares have occurred earlier, these circumstances indicates that an acquisition is commercially motivated.</p><p>The aim of the thesis is further to investigate whether account has been taken to legal certainty and efficiency aspects in the use of the term business purpose in the legislation restricting the tax deductibility of interest expenses. Since neither the wording of the provision nor the preparatory work gives a clear definition of the circumstances under which an internal acquisition of shares can be considered as commercially motivated the authors conclude that account has not been taken to legal certainty. Since taxpayers have the opportunity to request a preliminary ruling regarding the determination of whether the acquisition of shares is commercially motivated, the authors conclude that this may contribute to a greater legal certainty.</p>

In the swedish school system there are five grades: E, D, C, B and A. E, C and A all got explicit criteria for how to get his grades, however the two grades D and B don’t. They are a sort of middle grades with the criterion that the knowledge of the student for the most part fulfill the next grade. This means that a student who in some cases fulfill criteria for a C and in some cases fulfill criteria for an A gets a B. This might seem fair enough, but the problem is that teachers can’t agree on what for the most part means. Some teacher use a quantitative approach, eg. a student meet six out of ten criteria, and others use a qualitative approach, where some criteria are more important than others. This study explores this phenomena with interviews of five social science teachers and relates their answers to current research from inter alia the Swedish National Agency of Education. In this study the equivalence, the legal certanity and the equity of the middle grades is also discussed and compared with the other three grades. The results shows that different teachers use different approaches which are in line with the current research, and the conclusion of the middle grades equivalence, legal certanity and equity is that they are even less equivalent, secure and more inequity compared to the other grades.

Som den svenska asylprocessen såg ut innan 2006, var den omdiskuterad och hårt kritiserad. Processen sades sakna insyn och ansågs därför alltför öppen för beslut tagna baserat på politiska, snarare än juridiska, grunder. År 2005 skapades en ny Utlänningslag. Även asylprocessen reformerades och den nya ordningen innebär bland annat möjligheten för asylsökande att få sin sak prövad i särskilda domstolar; Migrationsdomstolar. Då målet med reformerna var att skapa en öppnare process offentliggjordes även Migrationsverkets databas för landinformation. De offentliga biträdena och ombuden som Migrationsverket tilldelar asylsökande fick utvidgade arbetsuppgifter. Vid prövning i Migrationsdomstol möter klienten med biträde Migrationsverket som motpart. Reformerna har bidragit till en möjlig stärkt ställning för den asylsökande beroende på hur den sökandes talan förs. Mycket av detta ansvar beror därför på klientens biträde. Med anledning av reformerna som trädde i kraft år 2006 och de offentliga biträdenas betydande roll syftar denna uppsats till att utvärdera rättssäkerheten i den svenska asylprocessen genom att rikta fokus på biträdena i processen. Undersökningsmetoden utgörs av ett enkätutskick till offentliga biträden i Malmö region. Undersökningen backas upp av en teoretisk diskussion om den svenska rättsstaten, de svenska statsmakterna och så kallad lesson-drawing. Det senare innebar möjligheten till att dra lärdom från andra länder, områden eller skeden, där brister i rättssäkerheten uppdagas. Detta ramverk har använts i syfte att jämföra asylprocessen före och efter reformerna. Resultatet av enkätundersökningen stödjer hypotesen om att rättssäkerheten i asylprocessen ökat sedan reformerna och den nya lagen trädde i kraft. Processen upplevs som tydligare, mer rättssäker och mer öppen överlag. Undersökningen har dock belyst områden av processen som fortfarande hotar förutsägbarheten samt lämnar många biträden missnöjda över sin arbetssituation. Det faktum att Migrationsverket utser biträdena och på så vis kan påverka sin egen motpart i Migrationsdomstolen är ett problem som hotar rättsäkerheten. Migrationsverkets landinformation kritiseras även för att vara otillräckligt och anses ibland ha företräde i domstol, vilket belyser ytterligare infekterade områden. / The Swedish asylum process, as it appeared before 2006, was debated and criticised. It was know to lack transparency and, therefore, to leave to much room for political rather than legal decisions. A new law regulating asylum and immigration was created in 2005. The asylum process was reformed and opened, among other things, up for the possibility for asylum seekers to receive a trial in special courts; Migrationsdomstolar. Since one of the goals with the reforms was to make the process more transparent, the Swedish Migration Board (Migrationsverket) made their database for country specific information available to the public. The public defenders were granted a more significant role in pleading his or her clients cause. During a trial in court the client will meet the Migration Board. The reforms have thus opened up for the possibility for the client to have a stronger position in the process, where much of the responsibility of ensuring this falls upon the assigned counsel. Because of the changes in the asylum process in 2006, and the high level of responsibility given to the public defenders following the reforms, this thesis aims at evaluating the rule of law in the Swedish asylum process. Focus is on the public defenders and the method of investigation a self-administered survey distributed to the public defenders in Malmö region. A theoretical discussion including the Swedish Rechtstaat and possibilities of lesson-drawing from programs across jurisdictions, various areas and time, is used as a framework for comparing the asylumprocess before and after the reforms. The survey results support the hypothesis that the legal security in the asylum process has been improved following the reforms and the introduction of the new law. The process is more transparent, more secure and more predictable. The investigation has, however, illuminated some infected areas of the asylum process. The fact that the Migration Board assignes the counsels, and thus has got the opportunity to select their opponent in court, is one of these problematic areas. Another concerns the country specific information in the Migration Board’s database. The database has not only been criticised for not being up to date but has also been said to be preferred and seen as more reliable in the special courts.

The purpose of this study was to examine constructions within the Swedish legal system of the plaintiff and the defendant in court cases involving domestic violence. Nils Christies theory of the ideal victim in addition with Strobls criterions was used as theoretical framework. The methodological approach of this study belongs to the critical linguistics. The analysis contained both freeing sentences and convictions during 2016 in Gothenburg's District Court. The result revealed that different types of constructions were present in the material, both regarding the plaintiff and the defendant. It is our belief that in the convicted cases the woman is being described as more fearful and subdued. The cases where the defendant was found guilty contained more vivid descriptions of the violence and the women’s fear. We could see that the plaintiffs response to the violence seemed to be of great importance. The less resistance the better. The analysis also revealed signs of variation in the court´s ruling between similar cases. This with regard to what extent the woman cooperated during the legal process. / Den här studien hade som syfte att undersöka tingsrättens olika framställningar av målsägande och åtalade under rättsprocesser rörande grov kvinnofridskränkning. Som teoretisk ram användes Christies teori om det ideala offret, tillsammans med Strobls tilläggskriterier. Friande och fällande domar från Göteborgs tingsrätt från år 2016, rörande grov kvinnofridskränkning, analyserades med hjälp av kritisk lingvistik. Resultatet visade att det förekom olika konstruktioner av både målsägande och åtalad i materialet. I de fällande domarna framställdes målsäganden som betydligt mer rädd och kuvad i jämförelse med i de friande domarna. Rädslan hos målsäganden beskrevs överlag i ett mer målande språk i de fällande domarna. Målsägandens respons på våldet verkade också vara av vikt. Det framkom även stor variation i hur tingsrätten dömde i de fall där kvinnans medverkan under rättsprocessen inte var klanderfri. Med utgångspunkt i detta så kan rättssäkerheten ifrågasättas vid rättsfall rörande grov kvinnofridskränkning.

Uppsatsen gör en jämförelse av Växjö kommuns tidigare direktlevererande posthanteringsprocess och samordnad posthanteringsprocess som nu används på vissa områden på utbildningsförvaltningen i Växjö kommun. Genom att kartlägga de båda processerna har en jämförelse kunnat göras. Lokala, centrala och en extern respondent har intervjuats angående rättssäkerhet, arbetsmiljö, klimatpåverkan och kostnader. Genom att analysera data som samlades in tillsammans med teori om aspekterna kunde författarna komma fram till bland annat följande skillnader: Delvis försämrad arbetsmiljö Förbättrad rättssäkerhet Minskad miljöpåverkan Troligen minskade kostnader I uppsatsen undersöktes även vilka erfarenheter som Växjö kommun borde ta med sig om de ska implementera en samordnad posthanteringsprocess på andra förvaltningar i kommunen. Områden som då undersöktes var rättssäkerhet, arbetsmiljö, klimatpåverkan, kostnader och implementering. Samma respondenter intervjuades även om detta och författarna kunde komma fram till bland annat följande erfarenheter: Övervväga fler postleveranser Försöka byta bränsle Kategorisera och kalkylera kostnader för bättre överblick Lyssna mer på lokala aktörer / The thesis compare Växjö municipality’s former direct-delivering post handling process to the coordinated post handling process, which is now being used in certain areas in the education department in Växjö municipality. By mapping the two processes, a comparison was made possible. Local, central and one external respondents have been interviewed about the matters of security of life and property, work environment, climatical stress and costs. By analyzing collected data and theory about these matters, the writers found, among others, following differences: Work environment is partly changed for the worse Improved security of life and property Decreased climatical stress Probably decreased costs Also examined in the thesis are what experiences Växjö municipality should take with them if the coordinated post handling process is to be implemented in other departments in the municipality. The matters examined are security of life and property, work environment, climatical stress, costs and implementation. The same respondents were interviewed about this as well and the writers decided on, among others, the following experiences: Consider more post deliveries Try to change fuel Categorize and calculate the costs for a better overview Listen more to the local people involved

Syftet med studien var att med kvalitativ forskningsmetod undersöka vilka tankar och attityder individer ur civilsamhället som varit utsatta för eller bevittnat ett brott och sakkunniga inom rättsväsendet har kring fenomenet anonyma vittnen. Vi ämnade även undersöka om en tillämpning av anonyma vittnen i svenska domstolar skulle förändra respondenternas syn på sin egen benägenhet att vittna. Slutligen undersökte studien om respondenterna upplevde att rättssäkerheten skulle komma att påverkas om det svenska rättsväsendet skulle tillåta anonyma vittnen. Tio personer intervjuades, varav hälften var anställda av rättsväsendet och hälften var civila utanför rättsväsendet. Intervjudatan analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna från civilsamhället i stort var positiva till att fullfölja sin vittnesplikt så länge det inte fanns någon hotbild. Förekom det en hotbild skulle de endast kunna tänka sig att vittna anonymt. Resultatet visade vidare att majoriteten av respondenterna från rättsväsendet ansåg att rättssystemet var eftersatt när det kom till att bekämpa den grova och organiserade brottsligheten. Några respondenter menade att anonyma vittnen kunde vara en väg att gå för att göra samhället mer rättssäkert då vittnesplikten i vissa fall spelat ut sin roll. Resultatet visade även att både respondenter från civilsamhället och rättsväsendet ansåg att det fanns utmaningar i praktiken med en tillämpning av anonyma vittnen. Båda grupperna kunde peka på både rättspsykologiska och juridiska fördelar och nackdelar med anonyma vittnen.Slutsatsen är att anonyma vittnen kan göra att benägenheten att vittna ökar från civilsamhällets sida. Det finns en möjlighet att anonyma vittnen kan göra samhället både mer rättssäkert och mindre rättssäkert. Det är ett ämne som bör undersökas mer noggrant genom att väga både fördelar och nackdelar. / With the help of a qualitative research method the purpose of the study was to analyze the thoughts and attitudes of the general public (who have been exposed to/or witnessed a crime) as well as experts in the judicial system, regarding the phenomenon of anonymous witnesses. We also intended to examine whether an application of ‘anonymous witnesses’ in Swedish courts would make the respondents more or less inclined to testify. Finally, the study would examine whether the respondents felt that legal certainty would be affected if the Swedish judicial system allowed anonymous witnesses. Ten people were interviewed, half of whom were employees of the judiciary and half were civilians outside the judiciary. The interview data was analyzed with thematic analysis. The result showed that the general public was positive to testify as long as there was no threat scenario. If there was a threat scenario, they would only consider testifying anonymously. The result also showed that the majority of respondents from the judiciary felt that the legal system was neglected when it came to fight the major and organized crime. Some argued that anonymous witnesses could be an approach to make society more legally certain as the obligation to testify in some cases no longer is needed. The results also showed that both respondents from the general public and the judiciary considered it to be a challenge when using anonymous witnesses in practice. Both groups could point to both psychological and legal benefits and disadvantages of anonymous witnesses.The conclusion is that anonymous witnesses can make the general public’s propensity to witness increase. There is a possibility that anonymous witnesses can make society both more legally certain and less legally certain and it should be subject to closer examination by weighing both advantages and disadvantages against each other.

Syftet med denna studie har varit att granska rättssäkerheten i tillämpningen av mål om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen i förvaltningsdomstolarna, med fokus på Förvaltningsrätten i Stockholm. Studien visar att överklagandefrekvensen har ökat under åren 2013–2018 i alla förvaltningsrätter och att ändringsfrekvensen var 11 procent. Väldigt få mål fick prövningstillstånd i kammarrätterna och i Högsta förvaltningsdomstolen och under en procent av målen fick bifall.Till Förvaltningsrätten i Stockholm överklagades drygt två procent av socialtjänstens avslagsbeslut om ekonomiskt bistånd, vilket kan jämföras med andelen överklaganden av socialförsäkringsmål som var 43 procent. Av besluten som överklagades fick tre procent av de klagande bifall. En närmare granskning av 100 domar från Förvaltningsrätten i Stockholm år 2018 visade att störst chans att få bifall har de mål som handlar om vad som är ett behov enligt Socialtjänstlagen. De mål som rör att den klagande själv anses kunna tillgodose behovet eller inte anses medverka i utredningen hade minst chans att få bifall. Förekomst av bevis samvarierade med bifall för båda parter. Vilka de klagande är eller om barn finns i hushållet påverkade inte utfallet och barns behov belystes inte alls. Vilken enhet och domare hos Förvaltningsrätten som dömt i målet samvarierade också med utfallet.Analysen utifrån rättssäkerhet visar att den ur ett formellt perspektiv är hög. De flesta fick avslag och besluten var därmed förutsebara. Rättssäkerheten minskade dock genom utfallets samvariation med vilken enhet och domare som dömt. Ur ett materiellt perspektiv på rättssäkerhet innebar 71 procent av avslagen att den enskilde inte tillförsäkrades en skälig levnadsnivå. Krav ställdes på den klagande som gjorde att bedömningen kom att handla om vad den klagande kunde ha gjort för att tillgodose behovet själv, inte huruvida denne faktiskt kunde det. Detta tillsammans med att högre beviskrav eventuellt ställdes i dessa mål gör att rättssäkerheten ur ett materiellt perspektiv kan ifrågasättas.

Denna uppsats behandlar Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännandet av yrkeskvalifikationer utifrån den akademiska individens rättssäkerhet inom EU:s gränser. Studien grundar sig på en europarättslig studie om hur yrkesregleringen påverkat svensk offentlig rätt med fokus på principen om god förvaltning. I uppsatsen anges EU-rättsliga regler för medlemsstaterna och hur implementeringen på nationell nivå påverkar den akademiska individens rättigheter i det mottagande landet. Uppsatsen analyserar den processuella och institutionella autonomin samt harmoniseringsåtgärderna inom den inre marknaden och hur detta återspeglar medlemsstaternas rättsordningar. Medlemsstaterna har en viss suveränitet vid genomföranden av författningsförfaranden. Därav redogörs förhållandet mellan EU-rätten och den nationella rätten utifrån principen om delade befogenheter, principen om EU-rättens företräde och doktrin om direkt effekt. Uppsatsen belyser närmare den akademiska individens rättssäkerhetsgarantier i förfaranden inom det svenska rättssystemet som är en del av principen om god förvaltning.  Läran om god förvaltning används i rättsprocesser och förklarar hur offentliga myndigheter arbetar med enskilda ärenden. Vid enskilda ärenden måste den behöriga myndigheten ta hänsyn till omsorgsprincipen, likabehandling och proportionalitetsprincipen. Principen om rätten till god förvaltning utvecklades inom EU-rätten genom EU-domstolens praxis där ändamålet grundades på en god förvaltningssed för att tillhandhålla öppna, säkra och förutsägbara förvaltningsförfaranden som regleras i artikel 41 i EU- stadgan. Genom studien har det visat sig föreligga brister i omsorgsprincipen vid förvaltningsförfaranden inom det svenska rättssystemet. Det visar även att likabehandlingsprincipen inte efterlevs vid erkännandet av yrkeskvalifikationer på både EU nivå och nationell nivå. Direktivet har även brister i proportionalitetsprincipen som inte uppfyller rättssäkerhetsgarantierna för den akademiska individen. Med denna studie hoppas vi att uppmärksamma ett gemensamt intresse inom unionen för att uppmuntra en process till att förbättra regleringen i yrkeskvalifikationsdirektivet som gynnar medlemsstaterna och unionsmedborgare.

Two distinct features of a limited liability company are separate legal existence and consequently limited liability. Those features are also expressed in the principle of limited liability whereby risks are capped by the invested capital. The liability cannot be extended to personal assets. An exception to this principle is made if there has been fraud or other serious wrongdoings. The Swedish Companies Act (2005:551) contains several action-based rules aimed at the company's representatives. Moreover, business companies have freedom of contract based on mutual agreement and free choice. The Swedish Tax Agency, on the other hand, is not operating by the free market rules. Tax liabilities are thus another exception from the principle. Chapter 59 of the Swedish Tax Procedures Act (2011:1244) stipulates that a representative of a company may be liable to pay the amount of tax together with the company, if this person intentionally or through gross negligence fails to pay tax at the right time and in the right way. This separate framework for taxes has been an object of criticism throughout the years, mostly directed at the aspects of legal security and predictability as well as low probability of success in court proceedings against the claims pursued by the state. The Confederation of Swedish Enterprise is driving those issues by lobbying for a revision of the tax liability of representatives. However, the confederation's biased role together with relatively recent development by Supreme Administrative Court ruling warrants an in-depth study of the current regulations. This thesis will investigate and analyze Chapter 59, Section 12-13 and 15 of the Swedish Tax Procedures Act (2011:1244) in administrative courts' application after precedent HFD 2018 ref. 4. This is done by explaining the regulatory framework behind tax liability of representatives, the obligation of a court to follow the law of a superior court, explaining the circumstances in the precedent and lastly by conducting an investigative study of a selection of judgments rendered between years 2018 and 2019. The conclusion shows that current regulations require a balanced view of the situation that proceeded the omission of tax payments when deciding upon personal liability through gross negligence. This was confirmed by Supreme Administrative Court in HFD 2018 ref. 4. Most courts' judgments show an awareness of this fact by either referring to the precedent directly or by describing options available to each representative. Although the liability is not strict, all the studied judgments ended in favor of The Swedish Tax Agency. The precedent is mostly followed by courts, but because of its unusual circumstances, it has limited impact on the outcome of judgments on tax liability. / Utredningen om det skatterättsliga företrädaransvaret (Fi 2019:07)

I denna studie vill vi belysa och undersöka de diskurser som finns inom de olika remissvarenpå betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten, SOU 2016:60. Frågorna viställer oss gäller hur och vilka problem som konstrueras inom remissvaren gällande förslagettill samtyckeslagstiftningen? Vilka diskursiva konflikter som återfinns inom dessa? Hurkonstrueras lagförslagets effekter diskursivt? Med avstamp i Foucaults teorier om makt ochdiskurser samt What´s the Problem Represented to be som metodologisk inriktning undersökshur instanser med makt ser på lagförslaget. Det normvetenskapliga perspektivet ochfeministisk teoribildning hjälper oss förstå de diskursiva konflikter som återfinns.Våldtäktsbegreppet, rättssäkerhet, subjektspositioner och samtyckesrekvisitet illustreras somtvå teman: Representationsproblemet avseende våldtäktsbrottet samt Rättssäkerhet för vem?Studiens fynd visar på hur subjektspositioner konstrueras i förhållande till maktrelationer. Viredogör även för att problemet som formuleras i diskurserna handlar om vilka normer ochvärderingar som en samtyckeslagstiftning ska kommunicera för att stärka brottsoffretsposition.