In a world where artificial intelligence and machine learning aregrowing and spreading in society, its impact and consequence forpeople is increasing. The technology is used in services that peopleuse every day. Both privately but also in a commercial context, forexample social media and to identify fraud in the banking sector.Previous studies show that machine learning models can givediscriminatory outcomes when it comes to, among other things,gender and ethnicity. This study aims to investigate how, in systemdevelopment projects where machine learning is used, one works tocounteract discriminatory outcomes. The study examines both thefactors that contribute to the emergence of discriminatoryoutcomes, as well as the solutions that exist to counteract theproblem. The study is conducted at a global IT consultingcompany.To investigate the area, a study, with qualitative researchmethodology, has been conducted. The empirical material has beencollected through six semi-structured interviews. All respondentswho participated in the study work within the same organization, indifferent projects and with varying experiences in the area. Therespondents have been selected through a subjective selectionbased on their experience in the field in relation to the purpose ofthe study.The results of the study show that the decisive factor for theemergence of discrimination is the training data which the modelsare trained with. The majority of solutions to counteractdiscriminatory outcomes have also been identified. The results ofthe study differ to some extent from the previous research done inthe field. Regarding factors, previous research and the results of thestudy agree that data is the decisive factor that contributes todiscriminatory outcomes arising from machine learning models.The main difference among the solutions is that previous researchshows more specific techniques, which are used to identify ormitigate discriminatory outcomes, while the results of the studyshow softer values and almost no specific techniques at all. In theresults of the study, for example, the individual is seen as a centralpart of the process instead of automatic techniques and tools.The study concludes that data is the most decisive factor indiscriminatory outcomes in machine learning models. The modelsare not discriminatory in themselves, they only reflect the trainingdata. If the data contains discrimination, the model will learn thisand ultimately give discriminatory outcomes. The very basicproblem for this is the human being, who creates the prejudices thatexist in society and from which the data is collected. At the sametime, man is a central part of the process of reducing discriminatoryoutcomes and is needed to counteract this problem. / I en värld där artificiell intelligens och maskininlärning växer ochsprids i samhället ökar samtidigt dess påverkan och konsekvens förmänniskor. Tekniken används i tjänster som människor användervarje dag. Både privat men även i ett kommersiellt sammanhang,exempelvis sociala medier och för att identifiera bedrägerier inombanksektorn. Tidigare studier visar att maskininlärningsmodellerkan ge diskriminerande utfall när det kommer till bland annat könoch etnicitet. Denna studie syftar till att undersöka hur man, isystemutvecklingsprojekt där maskininlärning används, arbetar föratt motverka diskriminerande utfall. Studien undersöker både vilkafaktorer som bidrar till att diskriminerande utfall uppstår, samtvilka lösningar som finns för att motverka problemet. Studiengenomförs på ett globalt IT-konsultbolag.För att undersöka området har en studie, med kvalitativforskningsmetodik genomförts. Det empiriska materialet harsamlats in via sex stycken semistrukturerade intervjuer. Samtligarespondenter som deltagit i studien arbetar inom sammaorganisation i olika systemutvecklingsprojekt samt med varierandeerfarenheter inom området. Respondenterna har valts ut genom ettsubjektivt urval baserad på deras erfarenhet inom området samt irelation med studiens syfte.Studiens resultat visar att den mest avgörande faktorn för uppkomstav diskriminering är träningsdatat som modellerna tränas med.Flertalet lösningar för att motverka diskriminerande utfall har ävenidentifierats i studien. Studiens resultat skiljer sig till viss del motden tidigare forskning som gjorts inom området. Gällande faktorerär tidigare forskning och studiens resultat eniga om att datat är denavgörande faktorn som bidrar att diskriminerande utfall uppstårfrån maskininlärningsmodeller. Den största skillnaden blandlösningarna är att tidigare forskning visar på mer specifika teknikeroch verktyg som används för att identifiera eller mildradiskriminerande utfall, medan resultatet i studien visar mer mjukavärden och nästan inga specifika tekniker alls. I studiens resultatses exempelvis den enskilda individen som en central del iprocessen istället för automatiska tekniker och verktyg. Vidareframkommer det i resultatet blandade åsikter gällande ansvaret förmaskininlärningsmodeller samt behov av regleringar på området.Studiens slutsats är att datat är den mest avgörande faktorn till attdiskriminerande utfall uppstår i maskininlärningsmodeller.Modellerna är inte diskriminerande i sig, utan de speglar bara8. Handledare9. Examinator10. Termin11. Övrigt/AnmärkningKomplettera i alla blanka fält. Gråmarkerade fält skall kompletteras när det finns anledning. I annatfall ska de avlägsnas. För mer information se ”HANDLÄGGNING AV RAPPORT, DEL AV SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE(EXAMENSARBETE), INOM NMT”, MIUN 2015/XXX. Det är examinator som är ansvarig för innehållet idetta dokument.träningsdatat. Om datat innehåller diskriminering kommermodellen att lära sig detta och slutligen ge diskriminerande utfall.Själva grundproblemet till detta är människan som skapat defördomar som finns i samhället vilket är där träningsdatat samlas infrån. Samtidigt visar studiens resultat att människan idag är encentral del i processen med att både motverka och identifieradiskriminerande utfall från maskininlärningsmodeller

AI spås få lika stor påverkan på samhället som elektricitet haft och avancemangen inom till exempel maskininlärning och neurala nätverk har tagit AI in i sektorer som rättsväsende, rekrytering och hälso- och sjukvård. Men AI-system är, precis som människor, känsliga för olika typer av snedvridningar, vilket kan leda till orättvisa beslut. En alarmerande mängd studier och rapporter visar att AI i flera fall speglar, sprider och förstärker befintliga snedvridningar i samhället i form av fördomar och värderingar vad gäller könsstereotyper och könsdiskriminering. Algoritmer som används i bildigenkänning baserar sina beslut på stereotyper om vad som är manligt och kvinnligt, röstigenkänning är mer trolig att korrekt känna igen manliga röster jämfört med kvinnliga röster och röstassistenter som Microsoft:s Cortona eller Apple:s Siri förstärker befintlig könsdiskriminering i samhällen. Syftet med denna studie är att undersöka hur könsdiskriminering kan uppstå i AI-system generellt, hur relationen mellan gender bias och AI-system ser ut samt hur ett företag som arbetar med utveckling av AI resonerar kring relationen mellan gender bias och AI-utveckling. Studiens syfte uppfylls genom en litteraturgenomgång samt djupintervjuer med nyckelpersoner som på olika sätt arbetar med AI-utveckling på KPMG. Resultaten visar att bias i allmänhet och gender bias i synnerhet finns närvarande i alla steg i utvecklingen av AI och kan uppstå på grund av en mängd olika faktorer, inklusive men inte begränsat till mångfald i utvecklingsteamen, utformningen av algoritmer och beslut relaterade till hur data samlas in, kodas, eller används för att träna algoritmer. De lösningar som föreslås handlar dels om att adressera respektive orsaksfaktor som identifierats, men även att se problemet med gender bias och könsdiskriminering i AI-system från ett helhetsperspektiv. Essensen av resultaten är att det inte räcker att ändra någon av parametrarna om inte systemets struktur samtidigt ändras. / Recent advances in, for example, machine learning and neural networks have taken artificial intelligence into disciplines such as justice, recruitment and health care. As in all fields subject to AI, correct decisions are crucial and there is no room for discriminatory conclusions. However, AI-systems are, just like humans, subject to various types of distortions, which can lead to unfair decisions. An alarming number of studies and reports show that AI in many cases reflects and reinforces existing gender bias in society. Algorithms used in image recognition base their decisions on character stereotypes of male and female. Voice recognition is more likely to correctly recognize male voices compared to female voices, and earlier 2019 the United Nations released a study showing that voice assistants, such as Microsoft's Cortona or Apple's Siri, reinforce existing gender bias. The purpose of this study is to investigate how gender discrimination can appear in AI-systems, and what constitutes the relationship between gender bias, gender discrimination and AI-systems. Furthermore it addresses how a company that works with the development of AI reason concerning the relationship between gender bias, gender discrimination and AI development. The study contains a thorough literature review, as well as in-depth interviews with key persons working with various aspects of AI development at KPMG.  The results show that bias in general, and gender bias in particular, are present at all stages of AI development. It can occur due to a variety of factors, including but not limited to the lack of diversity in the workforce, the design of algorithms and the decisions related to how data is collected, encoded and used to train algorithms. The solutions proposed are partly about addressing the identified factors, but also about looking at the problem from a holistic perspective. The significance of seeing and understanding the links between gender bias in society and gender bias in AI-systems, as well as reconsidering how each factor depends on and correlates with other ones, is emphasized. The essence of the results is that it is not enough to alter any of the parameters unless the structure of the system is changed as well.

This thesis scrutinises the state plans for future mining operations in two specific areas in northern Sweden, namely Rönnbäck/Rönnbäcken and Gállok/Kallak, and how these plans have become issues of intense dialogues and debates nationwide during the previous years. This is partly because of environmental reasons but the primary matter is because these two areas have traditionally belonged to the indigenous Saami people where they are pursuing reindeer husbandry. Despite the many voices of the Swedish society as well as the Saami people that have been raised against the mining plans in these two specific areas, the Swedish government still approved the mining companies to start pursing their activities in both cases. Because of this, several human rights issues have been invoked against the Swedish state in terms of the directly affected Saami’s rights as an indigenous people. Some of these invocations have been made by referring to the ICERD and UNDRIP. Therefore, on the basis of the Saami’s right to fair rectification as an indigenous people, the aim of this work is to further examine how state actions for rectification, because of previous state conducted human rights violations, are being perceived by different actors; in this case the Swedish state and the Saami people. By applying the theoretical framework of rectificatory justice, and conducting the method of analysing the arguments and perceptions of the Saami people as well as the Swedish state, the main focus of the thesis is to further examine the two cases of Rönnbäck/Rönnbäcken and Gállok/Kallak. The thesis’ main finding is that there are many discrepancies between the Saami people and the Swedish state in terms of their views on fair rectificatory arrangements as well as the rights of the Saami as an indigenous people.

Intercultural learning is an aspect in all matters of teaching, including civics. Although it is not specified “how” intercultural learning should be included or defined in civics. In the curriculum LGR 11 for the elementary school the concept of intercultural learning is explicitly included but in GY 11 for the upper secondary school its excluded, at least explicitly. Furthermore, there is ambiguities about the definition of intercultural teaching. Although tolerance, equality, and social justice are aspects that intercultural teaching strives to develop. In relation to the report ICCS 2016 attributes such as tolerance, values and understanding norms in other cultures indicated to be somewhat lacking in students, attributes that intercultural learning is supposed to develop. The purpose of this master thesis is to interview upper secondary school teachers in civics about their perception of intercultural learning, in what ways intercultural learning occurs in teaching and how the teachers perceive support for intercultural learning in GY 11. To study this, I have used semi-structured interviews. Their answers were later analysed through three theoretical aspects based on Lahdenperäs (2004) definition of intercultural learning. These are student-active and experience-based teaching, culture contrastive perspective and emotionally process one’s own ethnocentrism. The result show that intercultural learning is unusual when the interviewed teachers reflect upon their teaching planning. The teachers did not or only barely understood the concept of intercultural learning. After the interviews were analysed, it showed a mixed result about how teachers reflect and understand intercultural learning and how they include it in their teaching. Sometimes the teachers mentioned aspects that indicate the use of intercultural learning and at other times responses indicated otherwise, even aspects that intercultural learning is supposed to oppose. Perceived support about intercultural teaching in the curriculum GY 11 deemed to be somewhat lacking and could be improved upon. Although the teachers mentioned that it might be difficult to include more aspects in the curriculum due to the overload in work it might cause. The results also showed that intercultural teaching might be an area to study further upon because of the interesting reflections by the teachers, that might aid the understanding of how intercultural teaching could be included in teaching. / Interkulturellt lärande är en aspekt som ska ingå i all undervisning, däribland i samhällskunskapsdidaktiken men hur det ska inkluderas och definieras är inte tydligt. I läroplanen LGR 11 finns interkulturellt lärande explicit inkluderat, dock i GY 11 saknas begreppet trots att det är ett ämne som ska inkluderas i all undervisning. Interkulturellt lärande är ett otydligt, brett begrepp som det råder osäkerheter kring i forskning. Interkulturellt lärande ska dock inkludera moment som utvecklar kunskaper kring tolerans, social rättvisa, jämlikhet med elevers olika erfarenheter och utbytet av perspektiv. I relation med egenskaperna interkulturellt lärande ska utveckla så kan betydelsen av interkulturellt lärande ställas mot ICCS 2016 som visade brister hos elevers kunskaper inom områden berörande tolerans, värderingar och normer. Examensarbetets syfte är att ta reda på aktiva samhällskunskapslärares uppfattningar om interkulturellt lärande, hur lärarna inkluderar det i sin undervisning och vilket uppfattat stöd i GY 11 erbjuder, genom semistrukturerade intervjuer. Svaren analyseras med hjälp av tre teoretiska aspekter skapade genom Lahdenperäs (2004) definition av begreppet interkulturellt lärande. Dessa utgångspunkter är: Studentaktiv och erfarenhetsbaserad undervisning, kulturkontrastivt perspektiv och känslomässig bearbetning av sin egen etnocentrism. Resultatet visar att interkulturellt lärande är ett ovanligt begrepp att ta hänsyn till i samhällskunskapsundervisningen. Endast en av lärarna kände till begreppet ”interkultur” och kunde ge en generell förklaring av dess definition, dock inte ”interkulturellt lärande”. Analysen visar ett blandat resultat över huruvida lärare reflekterar kring interkulturellt lärande i undervisning. Samtliga lärare gav respons som indikerar på att de emellanåt hade aspekter som berör interkulturellt lärande dock samtidigt gavs aspekter som interkulturellt lärande ska motverka såsom bearbetningen av etnocentrism. Upplevt stöd från läroplanen om interkulturellt lärande kan utvecklas, då det ansågs som ett viktigt ämne men att det finns annan problematik, såsom tidsbrist för ytterligare tillägg i undervisningen. Dock utifrån analysen kunde en slutsats dra att det är ett område som är av värde att studeras vidare inom då intressanta uppfattningar av lärarna visade på faktorer som kan vara användbart i reflektioner om interkulturellt lärande i undervisning.

The study explores the meaning of knowing how to reason about justice in civics in upper secondary school. This is examined through the analysis of students’ conceptions of justice, and of their conceptions of civic reasoning about justice. It is also examined through the analysis of civic education practise. In the study, teaching was designed using Variation Theory and the theory of intersubjectivity in Activity Theory, and examined and evaluated in three Learning Studies. The empirical material consists of filmed and transcribed research lessons and interviews, as well as of written pre- and post-tests. The material was first analysed using phenomenography, and then analysed using content-oriented conversation analysis. Students’ conceptions of justice were found to move between the conception of justice as (A) a universal value, (B) a personal value or (C) a value of principle. Students’ conceptions of civic reasoning about justice were found to move between three conceptions: (a) reporting about justice, (b) analysing causes of different perspectives on justice or (c) critical reasoning about principles of justice. The critical aspects of knowing how to reason about justice in civics that students needed to discern were the relativity of justice, the basis for arguments for principles of justice and the analysing as well as the criticizing aspects of reasoning. The subject-knowledge that the teachers expressed in their teaching was one condition of the practise of civics that was found to be of importance for the students’ learning. Others were the assumed purpose of the practise of civics and a genuine need for the intended knowledge in the practice. Communicative actions that seem to facilitate these conditions are real learning tasks and a subject-specific language and variation of critical aspects as mediating tools. The findings are discussed in relation to theories of justice in political science and to the practise of civics education.

This paper presents a critique of John Tomasi’s free market fairness: a theory that seeks to combine a robust conception of social justice with a thick conception of economic liberty. The main difference, according to Tomasi, between free market fairness and justice as fairness is that the former emphasizes the value of citizens’ agency, whereas the latter emphasizes the equal status of citizens. Focusing on the labor market and workplace governance, I argue that an argument for free market fairness cannot be made on agency grounds, and furthermore, that the theory is in fact damaging to the agency of workers. I do this by interpreting Elizabeth Anderson’s theory private government through the lens of agency, whereby I show how free market fairness fails to consider the agency – or lack of – after an employment contract has been entered. Moreover, I show how some of its principles conflict with strategies that are important for securing the agency of workers.

Maintaining and achieving a sustainable city is today a challenge, specifically as urbanisation and climate change continue to increase. Green cities are an opportunity to achieve a sustainable society. It promotes urban sustainability in several aspects: Trees reduce heat islands and flooding; Green areas provide space for physical activity and social cohesion; And plants promote recreation which generates better public health. However, social injustice risks arise when the green structure is insufficiently planned, and some areas are prioritised sooner than others. It is common for socio-economically vulnerable areas to become less prioritised in urban planning, and the distance to the nearest green area can have a major impact on whether it is used or not. This study examines the municipality of Jönköping, which is located in Småland, Sweden. The aim is to investigate how the municipality plans to advocate social justice when implementing and planning green structures. The study is based on a text analysis of the municipality’s planning documents in parallel with semi-structured interviews to examine visions and efforts further. The study identifies how social justice is taken into consideration in the planning, and what challenges exist in the urban planning. The study refers to Agenda 2030 and specifically sub-goals #10.2 and #11.7 to study the municipality’s planning. In addition, social- and environmental justice serves as the theoretical framework of reference in the analysis. The result confirms that the municipality uses a variety of different selective measurements to strive for social justice, however, there still exist challenges that are difficult to prevent. / Att upprätthålla och åstadkomma en hållbar stad är i dag en utmaning, specifikt när urbanisering och klimatförändringar fortsätter att öka. Gröna städer är en möjlighet till att uppnå ett hållbart samhälle. Det främjar staden på ett flertal punkter: Träd sänker urbana värmeböljor och minskar översvämningar; Grönområden ger utrymme för fysisk aktivitet och social gemenskap; Och växter främjar rekreation vilket genererar en förbättrad folkhälsa. Dock riskerar social orättvisa att uppstå när kommunens grönstruktur inte är välplanerad och vissa områden blir prioriterade före andra. Det är ett vanligt förekommande att socio-ekonomiskt utsatta områden blir mindre prioriterade i stadsplaneringen, och att distansen till närmaste grönområde kan ha stort avgörande för om den nyttjas eller ej. Studien granskar Jönköpings kommun som är lokaliserat i Småland, Sverige. Syftet är att undersöka hur kommunen planerar att främja social rättvisa när de genomför och planerar grön struktur. Studien är baserad på textanalys av kommunens styrdokument parallellt med semi strukturerade intervjuer för att undersöka kommunens visioner. Vidare identifierar studien på vilket sätt social rättvisa tas i beaktande i planeringen, och vilka utmaningar som existerar i deras stadsplanering. Studien hänvisar till Agenda 2030 och specifikt delmålen #10.2 och #11.7 för att undersöka kommunens planering. Utöver det fungerar social- och miljömässig rättvisa som teoretiskt referensram i analysen. Resultatet bekräftar att kommunen använder sig av en variation av punktinsatser för att nå social rättvisa, men att det fortfarande existerar utmaningar som är svåra att hantera.

The urbanization of the world is a worldwide challenge that requires solutions at several levels of society. Cities are places for good opportunities for a high-quality life but with an increasing population growth in need more and different needs to be maintained. This study presents a case where the purpose of the study is to investigate the degree to which environmental justice is included in the planning of green areas in Swedish municipalities.  The study is based on the collection of documents as well as qualitative content analysis. A document for a Swedish municipality has been selected to be analyzed. Based on the purpose and issue of the study, the data material has been analyzed using a qualitative content analysis. Environmental justice and spatial justice form the theoretical framework of the study.  The results show that the investigated case has great potential to contribute to the development of a more equitable city as an environmental perspective is included in several parts of the planning of green areas. However, the material examined tends to be somewhat unclear in how the solutions will concretely solve the challenges of an increasingly dense and multicultural city, suggesting a lower consideration of the environmental justice perspectivein municipal planning of green spaces. / Urbaniseringen av världen är en världsomfattande utmaning som kräver lösningar på flera nivåer i samhället. Städer utgör platser för goda möjligheter till ett liv med hög kvalitet men med en ökande befolkningstillväxt i behöver fler och olika behov upprätthållas. I denna studie presenteras ett fall där syftet med studien är att undersöka i vilken grad miljörättvisainkluderas i planering av grönområden i svenska kommuner. Studien baseras på insamling av dokument samt kvalitativ innehållsanalys. Ett dokument för en svensk kommun har valts ut för analys. Utifrån studiens syfte och frågeställning har datamaterialet analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Miljörättvisa och rumslig rättvisa utgör det teoretiska ramverket i studien. Resultatet visar att det undersökta fallet har stor potential att vara bidragande till utvecklingen av en mer rättvis stad då ett miljöperspektiv inkluderas i flera delar av planeringen av grönområden. Dock tenderar det undersökta materialet att vara något otydligt i hur lösningarna rent konkret ska lösa utmaningarna i en allt tätare och mångkulturell stad, vilkettyder på en lägre hänsyn till miljörättviseperspektivet i kommunal planering av grönområden.

Background The Swedish investors' interest in sustainability has increased in recent years. Previous research has mapped out and identified the sustainable investor, but there are existing gaps in knowledge about who the individual is who chooses to make socially sustainable investments in Sweden.  Purpose  In order to contribute to social sustainability gaining more space in the societal debate, this study aims to, through a quantitative study, map the socially sustainable investor based on the demographic factors gender, education and income in the Swedish stock and fund market.  Methodology  The study has applied a quantitative method, consisting of a deductive approach and a cross-sectional design. The empirical material has been obtained via a digital survey with a probability sample. The empiric consisted of a total of 154 useful answers which were then used and analyzed based on correlation matrix, bivariate and multivariate regression analyzes.  Results  The quantitative analysis showed that gender has a significant relationship, that education has only a partially significant relationship, while income does not show a significant relationship with socially sustainable investments.  Conclusion  The results of the study have shown a positive significant relationship to the fact that it is the woman who invests socially sustainable. In addition, higher education tends to result in social sustainability being taken into account when investing. Moreover, income can not be used in the mapping of who invests socially sustainable. / Bakgrund Under de senaste åren har svenska investerares intresse för hållbarhet ökat. Tidigare studier har kartlagt och identifierat vem den hållbara investeraren är, men det har identifierats en kunskapslucka av vidare forskning på den svenska marknaden inom social hållbarhet och vem som väljer att investera socialt hållbart. Syfte För att bidra till att social hållbarhet får mer utrymme i den samhälleliga debatten syftar denna studie till att, genom en kvantitativ studie, kartlägga den socialt hållbara investeraren utifrån de demografiska faktorerna kön, utbildning och inkomst på den svenska aktie- och fondmarknaden. Metod Studien har tillämpat en kvantitativ metod, bestående av en deduktiv ansats och en tvärsnittsdesign. Empiriska materialet har inhämtats via en digital enkätundersökning med ett sannolikhetsurval. Empirin utgjordes av totalt 154 användbara svar som sedan använts och analyserats utifrån korrelationsmatris, bivariata samt multivariata regressionsanalyser. Resultat Den kvantitativa analysen påvisade att kön har ett signifikant samband, att utbildning endast har ett delvist signifikant samband, medan inkomst inte påvisar något signifikant samband med socialt hållbara investeringar. Slutsats Studiens resultat har påvisat en positiv signifikant relation till att det är kvinnan som investerar socialt hållbart. Utöver det, tenderar en högre utbildning resultera i att social hållbarhet beaktas vid investeringar. Därtill kan inkomst inte användas vid kartläggandet om vem som investerar socialt hållbart.

Den framtida personal- och kompetensförsörjningen inom IT-branschen står inför utmaningar. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka om kvinnor och män upplevde olika organisatoriska och psykosociala arbetsvillkor (såsom upplevd organisatorisk rättvisa, arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse) inom IT-branschen. Studien har haft som utgångspunkt i att undersöka om den uttalade könssegregeringen inom IT-branschen kan påverka hur kvinnor och män upplever variationer i arbetsvillkor. De arbetsvillkor som studien har belyst är Krav-kontroll-stödmodellen och organisatorisk rättvisa. Resultaten från urvalsgruppen (N=47, varav 20 var kvinnor) visade att det inte förelåg några könsskillnader. Däremot erhölls positiva samband mellan arbetstillfredsställelse, organisatorisk rättvisa, arbetskrav och arbetsrelaterad stress. Studien utgick från en kvantitativ ansats med digital enkätstudie som metod. Resultaten baserades på upplevelser från anställda inom totalt tio olika organisationer verksamma inom IT-branschen. Chi-tvåtest, t-test för oberoende mätningar och korrelationer har använts för att analysera datan.