Finanskrisens inträde i mitten av 2008 utsattes Sveriges ekonomi för kraftiga påfrestningar. BNP-tillväxten mattades av och vi har till och med sett en negativ tillväxt för första gången sedan krisen i 90-talets början. Samtidigt har både hushållens konsumtion och näringslivets produktion rasat vilket har bidragit till kännbara effekter och en osäker tid för båda parter. Till en följd av detta har många företag tvingats avveckla sin verksamhet helt medan andra fått se över sina kostnader. Detta har i sin tur bidragit till att arbetslösheten ökat med cirka tre procentenheter mellan 2008 och 2010. En konsekvens av detta kan tänkas vara att brottsligheten påverkas. Vi har med hjälp av den statistiska metoden multipel regressionsanalys undersökt om, och i sådana fall hur våldsbrott samt stöld-, rån- och häleribrott påverkas när arbetslösheten förändras. Detta har utförts i två olika modeller, en för varje brottskategori, VB-modellen som behandlar våldsbrott och SB-modellen som innehåller stöld-, rån- och häleribrott. Då det även kan finnas andra variabler som påverkar brottsligheten har vi tagit med ytterligare åtta stycken i vår regression. Dataunderlaget är hämtat SCB, BRÅ och AMS hemsidor och avser samtliga Sveriges kommuner under åren 1996 till 2008. Resultatet av regressionen i VB-modellen visade att, om arbetslösheten ökar med en procentenhet så kommer antalet anmälda våldsbrott att minska med 0,019 brott per 1 000 invånare. När man sedan analyserar resultatet i SB-modellen ser vi att antalet stöld-, rån- och häleribrott per 1 000 invånare ökar med 4,216 om arbetslösheten ökar med en procentenhet. / The financial crisis in the middle of 2008 pushed the Swedish economy to its limits. GDP growth decreased and for the first time since the 1990 crisis, there was a negative growth in GDP. At the same time household expenditure and industrial production fell and lead to noticeable effects and uncertain times for both parties. As a consequence of this many companies have gone out of business. This has contributed to an increase in the unemployment rate with three percentage points between 2008 and 2010. A possible consequence of this could be an increasing crime rate. With the statistical method, multiple regression analysis, we have studied if there is a relationship between crime and unemployment. This has been done with two different models, the VB-model that includes assault crimes and the SB-model that includes property related crimes. Because there are more variables that can affect the crime rate, we include eight more variables in our equation. The data has been collected from SCB (Statistiska Centralbyrån), BRÅ (Brottsförebyggande Rådet) and AMS (Arbetsförmedlingen) webpage’s and concerns all municipalities in Sweden during 1996 to 2008. The result from the regression analysis shows, in the VB-model, if the unemployment increases with one percentage point, the number of reported assault crimes decreases with 0.019 crimes per 1000 residents. The result for the SB-model is that if the unemployment rate increases with one percentage point the number of reported property related crimes would increase with 4.216 crimes per 1000 residents.

Hur påverkar högre utbildningsnivå brottslighet? Den här uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning på våldsbrott respektive stöld-, rån- och häleribrott. Vår första hypotes är att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt på våldsbrott genom högre alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer påverkas positivt. Vår andra hypotes är att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt på stöld-, rån- och häleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivå  generera mer tillgänglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rån- och häleribrott. Förhållandena analyseras ekonometriskt med paneldata över Sveriges 21 län under tidsperioden 2000 till 2008. Prais-Winsten estimering används för skattning av linjär regression, där kontrollvariabler för bland annat demografi och arbetsmarknadseffekter inkluderas. Resultatet visar att eftergymnasial utbildning har en signifikant negativ effekt  på våldsbrott. Vi finner vidare att verkan av eftergymnasial utbildning på stöld-, rån och häleribrott är signifikant positiv. / How does higher education affect crime? This thesis examines the effect of post-secondary education on crime of violence and property related crime. Our first hypothesis is that a higher education level reduces crime of violence through higher opportunity costs and that psychological factors are affected in a positive way. Our second hypothesis is that a higher education level raises the return of property related crimes and therefore increases the same. This is due to more knowledge to be used for planning and execution of this type of crime and that the available property is assumed to be of a greater magnitude, which in turn leads to higher incentives for property related crime. The relationships are being econometrically analyzed with panel data consisting of observations of the 21 Swedish regions over the time period 2000 to 2008. The method of Prais-Winsten estimation is used to estimate a linear relationship, controlling for variables such as demographic and labor market effects. The results show that a higher education level has a significant negative effect on crime of violence. Furthermore we find that the effect of a higher education level on property related crime is significantly positive.