Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt arbete med planerad fysisk aktivitet i förskolan. I denna studie intervjuades åtta förskollärare med en semistrukturerad intervjuansats. Förskollärarna arbetar med barn i åldrarna 2–5 år, på fem olika förskolor i Sverige. I studien har vi utgått från det sociokulturella perspektivet och Hannafords teori. Resultatet visar att förskollärarna planerar fysisk aktivitet i förskolan och de planerade fysiska aktiviteterna sker i förskolan samt i närliggande miljöer. Det framgår även att inte alla förskollärare utvärderar och följer upp de planerade aktiviteterna. Vidare framkommer det att förskollärarna är medvetna om att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på barns hälsa, motoriska utveckling, inlärning och koncentration. Det framgår även att förskollärarna upplever inomhusmiljö, material, personalstyrka och ekonomi som påverkansfaktorer i arbetet. Studiens slutsats är att förskollärarna har en medvetenhet om betydelsen av fysisk aktivitet och att de skapar förutsättningar för att barn ska få utlopp för sitt rörelsebehov.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag. NCFFmenar på att barn behöver ha en hög nivå av fysisk aktivitet, vilket enligt forskning av Statensfolkhälsoinstitut endast följdes av 10-20 % år 2009, det är det vår slutsats att det finns en godsannolikhet att barnen i vår undersökning rör sig mer än så.

Syftet med denna studie är att förklara och förstå hur lärare tänker kring med stort rörelsebehov i skolan och hur de tänker kring sitt agerande. Upplevs elevernas beteende som störande av lärarna? Vi har även försökt få förståelse om vad lärarna anser kan bidra till detta beteende hos eleverna, både i och utanför skolan. I första delen har vi tagit upp vad litteraturen säger om detta ämne och närliggande områden. I andra delen av vår bakgrund har vi behandlat lärarens roll, för att sedan lyfta fram betydelsen av skolmiljön. Metoden som använts vid studien är en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Vi har intervjuat fem lärare om deras tankar och erfarenheter kring elever med ett stort rörelsebehov. Lärarna i studien har vid ett flertal tillfällen tagit emot en klass där det förekommer en eller flera elever med ett större rörelsebehov än klasskamraterna. De har under sin yrkesverksamma tid arbetat fram olika arbetssätt för att hjälpa och stötta eleverna med stort rörelsebehov. I diskussionen framkom att lärarens elevsyn och förmåga att individanpassa är betydelsefull för bemötandet av elever med ett stort rörelsebehov. / In this study we have chosen to look at teachers attitude towards pupils with a great need of movement. Are those pupils with extra needs experienced as inconvenient by the teachers? Our aim was also to learn more about teachers views on some of the triggers which causes this behavior among children in school environments and other surroundings. The first part of the study contains previous research in this and similar topics. The second part concerns the teachers role and professionalism and the importance of the school environment. The method that was used in this study was a qualitative method with a hermeneutic aim. We interviewed five teachers about their experiences with pupils with a great need of movement. The teachers that participated in the study have experienced teaching those pupils which have a greater need of movement than their classmates at several occassions. During their career the teachers have found several different strategies to help and support these pupils. In the discussion of this study we discovered the importance of the teachers ability to approach and individualize teaching situations towards the pupils who have great needs of movement.

<p>Syftet med denna studie är att förklara och förstå hur lärare tänker kring med stort rörelsebehov i skolan och hur de tänker kring sitt agerande. Upplevs elevernas beteende som störande av lärarna? Vi har även försökt få förståelse om vad lärarna anser kan bidra till detta beteende hos eleverna, både i och utanför skolan. I första delen har vi tagit upp vad litteraturen säger om detta ämne och närliggande områden. I andra delen av vår bakgrund har vi behandlat lärarens roll, för att sedan lyfta fram betydelsen av skolmiljön. Metoden som använts vid studien är en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Vi har intervjuat fem lärare om deras tankar och erfarenheter kring elever med ett stort rörelsebehov. Lärarna i studien har vid ett flertal tillfällen tagit emot en klass där det förekommer en eller flera elever med ett större rörelsebehov än klasskamraterna. De har under sin yrkesverksamma tid arbetat fram olika arbetssätt för att hjälpa och stötta eleverna med stort rörelsebehov. I diskussionen framkom att lärarens elevsyn och förmåga att individanpassa är betydelsefull för bemötandet av elever med ett stort rörelsebehov.</p> / <p>In this study we have chosen to look at teachers attitude towards pupils with a great need of movement. Are those pupils with extra needs experienced as inconvenient by the teachers? Our aim was also to learn more about teachers views on some of the triggers which causes this behavior among children in school environments and other surroundings. The first part of the study contains previous research in this and similar topics. The second part concerns the teachers role and professionalism and the importance of the school environment. The method that was used in this study was a qualitative method with a hermeneutic aim. We interviewed five teachers about their experiences with pupils with a great need of movement. The teachers that participated in the study have experienced teaching those pupils which have a greater need of movement than their classmates at several occassions. During their career the teachers have found several different strategies to help and support these pupils. In the discussion of this study we discovered the importance of the teachers ability to approach and individualize teaching situations towards the pupils who have great needs of movement.</p>

This is an essay about pupil’s need for movement and physical activity in school and in afterschool centers. My story is about an afternoon at the after-school center where the pupil’s possibilities to move is severely limited, even though some pupils show an obvious need to move. The purpose of the essay is to examine how the school and the after-school center can establish conditions to support the pupils in the best way regarding physical activity. I start from questions about how the school can design the activities to meet all different needs and about where the responsibility lies to create conditions for everyone to have the opportunity to move daily. I use scholarly essay writing as a research method. A method where I start from a self-experienced event and where I then examine and reflect on my experience with the helpof different theoretical perspectives. By examining the different parts of the curriculum and which positive health effects physical activity has, I discuss why and how schools can work with it. The most important conclusion I can draw from my essay is that the school can and should take great responsibility for the pupil’s physical activity. The positive health effects that physical activity results in, both physical and mental, should make it important for the whole school to work with. I see great opportunities to make physical activity and movement a natural part of the daily activities in both school and in the after-school center. / Denna uppsats behandlar elevers behov av rörelse och fysisk aktivitet i skola och fritidshem. Min berättelse handlar om en eftermiddag på fritidshemmet där elevernas möjligheter tillrörelse begränsas kraftigt, trots att vissa elever visar ett tydligt behov av att få röra på sig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolan och fritidshemmet kan skapa förutsättningar för att stötta eleverna på bästa sätt när det kommer till fysisk aktivitet. Jag utgår från frågeställningar om hur skolan kan utforma verksamheten för att möta alla olika behov och om var ansvaret ligger att skapa förutsättningar för att alla ska få möjligheten att röra på sig dagligen. Jag använder mig av vetenskapligt essäskrivande som undersökningsmetod. En metod där jag utgår från en egenupplevd händelse och där jag sedan undersöker och reflekterar över min erfarenhet med hjälp av olika teoretiska perspektiv. Genom att undersöka läroplanens olika delar och vilka positiva hälsoeffekter fysisk aktivitet har, diskuterar jag varför och hur skolor kan arbeta med detta. Den viktigaste slutsatsen jag kan dra av min essä är att skolan kan och bör ta ett stort ansvar över elevernas fysiska aktivitet. De positiva hälsoeffekter som fysisk aktivitet resulterar i, både fysiska och psykiska, bör göra detange läget för hela skolan att arbeta med. Jag ser stora möjligheter att göra fysisk aktivitet ochrörelse till en naturlig del av den dagliga verksamheten i både skola och fritidshem.