I dagens samhälle råder hög konkurrens både mellan företag för att knyta till sig de bäst presterande arbetarna och mellan arbetstagare på en tuff arbetsmarknad med relativt hög arbetslöshet. Det finns en utmaning i att, som beslutsfattande chef, sätta en nivå på den rörliga lönen som är fördelaktig för både anställda och företaget. Det finns mycket forskning rörande monetära incitament och den påverkan de har på de anställda. Det finns även en mängd forskning som inriktar sig på optimala ersättningsnivåer ur ett företagsperspektiv, dessa har dock visat sig vara begränsat applicerbara i praktiken. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vad chefer har för grunder för sina beslut rörande val av nivå på rörlig lön, dvs. vilka effekter som prioriteras. Vi valde att undersöka chefer inom företag som bedriver uppsökande försäljning för att det är en arbetsform där nivån på den rörliga lönen har stor påverkan på företagets resultat och säljarnas motivation. Därför har beslut rörande nivå på rörlig lön stor betydelse. I teoridelen tar vi upp flera olika teorier som vi anser innehålla problem och problemlösningar som kan relateras till syftet för undersökningen och som därför borde tas i beaktande för beslutsfattande chefer. Som metod använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt för att vi på förhand inte visste exakt hur cheferna tänkte när de valde nivå på rörlig lön och undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna strukturerades och kategoriserades in i rubriker som vi sedan kopplade till de olika teorierna. Detta resulterade slutligen i att vi gjorde en översiktlig modell med de tre faktorer som vi tolkade att cheferna tyckte var högst prioriterade vid beslut gällande nivå på rörlig lön. De faktorerna var: behålla och attrahera personal, motivera hög prestation och erbjuda trygghet till anställda. I resultatdiskussionen tar vi upp hur väl chefernas agerande stämmer överens med de teorier vi använt oss av, med slutsatsen att de utifrån dessa teorier agerar som de förväntas.

ABSTRACT Title: Salesmen & Compensations - A qualitative study regarding salespeoples experiences with different compensation plans. Authors: Milenko Bijelic & Robin Heimberger Supervisor: Lars-Johan Åge, Jonas Molin & Jens Eklinder Frick Date: 2014 - June Aim: The aim of this study is to examine how salespeople respond to a fixed compensation plan versus a compensation plan based on a variable pay and how the implementation of these compensation plans can affect sales peoples’ emotions and motivation. Method: For this study, a qualitative method has been used. Data for the study has been collected through semi-structured interviews and the empirical data has been presented and analyzed using the well-grounded theory. Result & the contribution of the thesis: The result of this study shows that there are differences in how the compensation plans tend to affect salespeople regarding an number of different factors. The study contributes with a greater understanding about how compensation plans affect salespeople. Suggestions for future research: For future research we suggest a quantitative study with the same aim as we have used for this study so that a generalizable understanding about sales peoples’ experiences with different compensation plans can be conducted. Key words: Compensation plans, motivation, stress, variable pay, fixed pay

<p>Bakgrund och problem: Det har länge varit populärt bland de inhemska börsbolagen att använda olika typer av ersättningar som ett sätt att motivera sina anställda. Under början av 2000-talet uppdagades ett antal bolagsskandaler som gjorde att allmänheten började se bonus</p><p>som ett begrepp för ohederlighet. Bland förlorarna i dessa skandaler var aktieägarna som när kurserna föll förlorade de delar av sitt sparade kapital.</p><p>Syftet och avgränsningar: Syftet med denna undersökning är att utifrån ett aktieägarperspektiv undersöka hur den kortsiktiga rörliga ersättningen för svenska börsföretags verkställande direktörer förhåller sig till ägarnas intressen. Samt att analysera hur detta har ändrats över tiden. Undersökningen kommer enbart att omfatta rörlig lön till företagens verkställande direktörer på Stockholmsbörsens A-lista.</p><p>Metod: Den data som kommer att inhämtas i den här uppsatsen kommer ifrån årsredovisningar, artiklar och en intervju. Vi har själva handplockat de 16 bolag utav 33 bolag som finns på stockholmsbörsens A-lista som har olika verksamhetsinriktningar.</p><p>Slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de undersökta företagen följer aktiespararnas rekommendationer om hur den rörliga lönen skall beräknas. Vi anser dock att som bonusprogrammen är utformade idag är den rörliga lönen oftast en mer lönsam affär för</p><p>den verkställande direktören än aktieägarna. Den rörliga lönen ökar ofta med det mångdubbla mot vad som presteras gentemot företag.</p>

Bakgrund och problem: Det har länge varit populärt bland de inhemska börsbolagen att använda olika typer av ersättningar som ett sätt att motivera sina anställda. Under början av 2000-talet uppdagades ett antal bolagsskandaler som gjorde att allmänheten började se bonus som ett begrepp för ohederlighet. Bland förlorarna i dessa skandaler var aktieägarna som när kurserna föll förlorade de delar av sitt sparade kapital. Syftet och avgränsningar: Syftet med denna undersökning är att utifrån ett aktieägarperspektiv undersöka hur den kortsiktiga rörliga ersättningen för svenska börsföretags verkställande direktörer förhåller sig till ägarnas intressen. Samt att analysera hur detta har ändrats över tiden. Undersökningen kommer enbart att omfatta rörlig lön till företagens verkställande direktörer på Stockholmsbörsens A-lista. Metod: Den data som kommer att inhämtas i den här uppsatsen kommer ifrån årsredovisningar, artiklar och en intervju. Vi har själva handplockat de 16 bolag utav 33 bolag som finns på stockholmsbörsens A-lista som har olika verksamhetsinriktningar. Slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de undersökta företagen följer aktiespararnas rekommendationer om hur den rörliga lönen skall beräknas. Vi anser dock att som bonusprogrammen är utformade idag är den rörliga lönen oftast en mer lönsam affär för den verkställande direktören än aktieägarna. Den rörliga lönen ökar ofta med det mångdubbla mot vad som presteras gentemot företag.

<p>Svenska företag har under många år använt sig av incitamentsprogram för anställda. Bonus, optioner och pensioner är incitamentsprogram som bolagen använder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behålla nyckelpersoner. Ett exempel på en nyckelperson är den verkställande direktören. Det senaste decenniet har präglats av stora finansskandaler runt omkring i världen. Sverige har sedan 2000 gått igenom ett antal skandaler kring incitamentsprogram, där Skandiaskandalen är ett uppmärksamhet exempel. Men trots alla skandaler runtom i världen tycks lusten att belöna direktörer inte ha dämpats.</p><p>Huvudsyftet med vår studie har varit att göra en undersökning på hur trenden för bonus- och optionsprogram som är riktade till de verkställande direktörerna har utvecklats över tiden och hur aktieägarna ser på dessa program.</p><p>Undersökning har genomförts med hjälp av granskning av årsredovisningar för år 2005 och 2006 där dessa presenteras i siffror och diagram. Vi har även intervjuat Aktiespararna för att undersöka hur dem ser på incitamentsprogram.</p><p>Studien har visat att Aktieägarna inte har något emot incitamentsprogram så länge ersättningen är rimlig i förhållande till VD:ns insatser. Dem föredrar optionsprogram framför bonusprogram eftersom VD då får vara med och ta lika stor risk som aktietagarna och kan på så sätt inte tro sig ha garanterad vinst. Vi har även kommit fram till att de uppmärksammande skandalerna inte har påverkat utvecklingen av bonus- och optionsprogram då vi ser en positiv utveckling för användandet av incitamentsprogram</p>

Svenska företag har under många år använt sig av incitamentsprogram för anställda. Bonus, optioner och pensioner är incitamentsprogram som bolagen använder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behålla nyckelpersoner. Ett exempel på en nyckelperson är den verkställande direktören. Det senaste decenniet har präglats av stora finansskandaler runt omkring i världen. Sverige har sedan 2000 gått igenom ett antal skandaler kring incitamentsprogram, där Skandiaskandalen är ett uppmärksamhet exempel. Men trots alla skandaler runtom i världen tycks lusten att belöna direktörer inte ha dämpats. Huvudsyftet med vår studie har varit att göra en undersökning på hur trenden för bonus- och optionsprogram som är riktade till de verkställande direktörerna har utvecklats över tiden och hur aktieägarna ser på dessa program. Undersökning har genomförts med hjälp av granskning av årsredovisningar för år 2005 och 2006 där dessa presenteras i siffror och diagram. Vi har även intervjuat Aktiespararna för att undersöka hur dem ser på incitamentsprogram. Studien har visat att Aktieägarna inte har något emot incitamentsprogram så länge ersättningen är rimlig i förhållande till VD:ns insatser. Dem föredrar optionsprogram framför bonusprogram eftersom VD då får vara med och ta lika stor risk som aktietagarna och kan på så sätt inte tro sig ha garanterad vinst. Vi har även kommit fram till att de uppmärksammande skandalerna inte har påverkat utvecklingen av bonus- och optionsprogram då vi ser en positiv utveckling för användandet av incitamentsprogram

Att arbeta i olika typer av arbetsgrupper är idag vanligt förekommande i organisationer, och många företag tillämpar någon form av incitamentsprogram med rörlig lön för att motivera arbetsgrupperna till högre prestationer. Den forskning som finns är framförallt genomförd i laboratoriemiljö och undersöker hur individer påverkas av olika faktorer såsom andel rörlig lön och storlek på arbetsgrupper. Dock finns en brist på forskning som undersöker hur dessa program påverkar till exempel motivation och samarbete i verkliga miljöer. Syftet med denna studie är att studera hur incitamentsprogram för grupper kan utformas. Med studien vill vi ge företag ökad kunskap om hur de kan utforma incitamentsprogram för att öka prestationen i sina arbetsgrupper. Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med totalt 15 personer ur två säljorganisationer i ett tjänsteföretag med verksamhet spridd över hela Sverige. Genom intervjuerna har vi sökt få svar på hur olika aspekter av incitamentsprogram för grupper motiverar de individuella medarbetarna samt påverkar samarbetet. Respondenternas svar antyder att faktorer som gruppstorlek, andel rörlig lön och frekvens på utbetalningar alla påverkar hur medarbetare beskriver att de motiveras av incitamentsprogrammen. Därutöver har att ett tydligt syfte och klara spelregler framträtt som avgörande för hur incitamentsprogrammen tas emot av de anställda, vilket har föranlett oss att ge ett förslag på hur befintliga modeller kan kompletteras. / Today it is very common to work in different types of teams in organizations, and companies are applying incentive programs with variable salary to motivate their teams to increase performance. Existing research is primarily done in laboratory environments and only analyzes how individuals are affected by various factors, such as share of variable salary and team size. However, previous studies are missing to investigate how these programs affect for instance, motivation and collaboration in real environments. The aim of this study is therefore to study how incentive programs for groups in can be designed. With this study we want to give companies a deeper understanding for how they can design incentive programs to increase the performance in their teams. The study has a qualitative approach. Semi-structured interviews have been performed with a total of 15 persons from two sales organizations in a service company with its business spread over the whole of Sweden. Through the interviews we searched for answers to how different aspects of team-based incentive programs motivate the individual employees and how they affect collaboration. The respondent’s answers suggest that factors such as size of the team, share of variable salary and frequency of payments, all affect how employees describe how they are motivated by the incentive program. In addition, a clear purpose and a set of rules emerged as vital parts for how the incentive program will be received by the employees. This led us to propose how existing models may be complemented. The language of this thesis is Swedish.

<p>Det är en ständigt pågående debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. Många, främst inom den psykologiska skolan, är kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som är det dominerande synsättet hos företag? Syftet med denna uppsats är att ställa den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrån denna se om det går att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesättet är det som dominerar och därmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie på företaget Tempur och dess säljare, samt tagit hjälp av teorier ur såväl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man. Utifrån detta har vi dels dragit slutsatsen att den ekonomiska teorin dominerar såväl Tempurs antaganden om individen som säljarnas beteenden, dels att belöningar i form av pengar är den mest betydande faktorn för säljarnas motivation.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan lönsamhet och storlek på rörlig samt total VD-ersättning i de största svenska aktiebolagen. I uppsatsen diskuteras även funna samband samt bakomliggande teoretiska förklaringar till VD-ersättningens storlek. För att undersöka om VD-ersättning och företags lönsamhet korrelerar utförs kvantitativa undersökningar med hjälp av regressionsanalyser för respektive år mellan 2002 och 2007. Populationen som undersökningen baseras på är de företag som i september 2009 var registrerade på Stockholmsbörsens segment Large och Mid Cap.</p><p>Undersökningen resulterade i slutsatsen att inget samband mellan vare sig rörlig eller total VD-ersättning och lönsamhet kunde styrkas. Istället gavs indikationer om andra faktorer som påverkade VD-ersättningens storlek. Studien visade en tydlig koppling mellan företagsstorlek och VD-ersättning. Andra trender indikerade att det marknadsjämförande synsättet är det vanligaste vid fastställande av VD-ersättningsnivåer. Dessutom diskuterades andra faktorers inflytande på VD-ersättningars storlek utifrån tidigare forskning.</p> / <p>The purpose of this thesis is to examine whether a relationship between CEO compensation and organizational profitability exists in the largest Swedish companies. Both the total and the variable compensation schemes’ dependence on organizational compensation are analyzed. The objective is moreover to discuss the observed relationships in the study as well as the theoretical explanations to the level of the CEO compensation. In order to examine if CEO compensation correlates with organizational profitability quantitative research methods are applied via regression analyses for each separate year between 2002 and 2007. The population our research is based on is the companies quoted on the Stockholm Stock Exchange in September 2009 within the segments Large and Mid Cap.</p><p>It was concluded that no relationship between neither variable nor total CEO compensation and organizational profitability existed. However, indications of other factors affecting the compensation were indicated. The regression confirmed a relationship between organizational size and CEO compensation. Other trends indicated that the market-based approach was the most common when determining CEO compensation levels. In addition we discussed how other previously proved relationships as well as further theoretical research related to our study.</p>

Det är en ständigt pågående debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. Många, främst inom den psykologiska skolan, är kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som är det dominerande synsättet hos företag? Syftet med denna uppsats är att ställa den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrån denna se om det går att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesättet är det som dominerar och därmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie på företaget Tempur och dess säljare, samt tagit hjälp av teorier ur såväl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man. Utifrån detta har vi dels dragit slutsatsen att den ekonomiska teorin dominerar såväl Tempurs antaganden om individen som säljarnas beteenden, dels att belöningar i form av pengar är den mest betydande faktorn för säljarnas motivation.