This bachelor thesis is a literature study of the possibility to analyze and modify speech signals and will act as a pilotstudy for future theses in speaker verification.The thesis deals with the voice anatomy and physiology, synthesizer history and the various methods available when thevoice is used as a biometric method.A search and evaluation of existing programs have been conducted to determine the relevance of the attacks on theparameters used for speaker verification / Denna högskoleavhandling är en litteraturstudie om möjligheterna att analysera och modifiera talsignaler och skallfungera som en förstudie till kommande examensarbeten inom talarverifiering.Avhandlingen tar upp röstens anatomi och fysiologi, talsyntesens historia samt de olika metoder som finns när röstenanvänds som en biometrisk metod.En sökning och utvärdering av tillgängliga program har utförts för att bestämma programmets relevans för attacker motde parametrar som används vid talarverifiering.

Uppsatsen undersöker vilka attityder och värderingar som finns inom en grupp människor gällande röstens värde i förhållande till yttrandefriheten. Svaren har sökts genom att formulera frågeställningar om röstens värde och process utifrån Nick Couldrys (2010) röstteori. För att påvisa värderingar och attityder som råder används John Durham Peters (2005) förklaringar av teori om de tre intellektuella positioneringarna samt John Stuart Mills (1963) teori om yttrandefriheten. De teoretiska begreppen operationaliseras metodologiskt genom att nyttja en kvantitativ metod. Materialet i form av en enkätstudie samlades in via två Facebookgrupper som med stor sannolikhet bevittnat situationer i relation till yttrandefriheten bland digitala miljöer. De huvudsakliga slutsatserna för studien är att grupperna anser att dess röst inte alltid har ett värde bland digitala miljöer (Couldry 2010, s. 2). De sammanlänkade processerna som rösten är en del av ses viktiga att respektera enligt de två grupperna. Dock infinner sig en bristande respekt på sociala medier vilket resulterar i en rädsla att inte våga uttrycka sina åsikter. Därmed formas till viss del ett klimat som underminerar rösten (Couldry 2010, s. 2). Vidare identifieras olika positioneringar bland grupperna bland annat drag av modernister som motverkar yttrandefriheten genom att ta avstånd och värdera röster olika (Peters 2005, s. 2). Detta motverkar i sin tur framtida innovation och samhällsutveckling (Mill 1963, s.245). Slutligen ger studien ett intressant resultat som förhoppningsvis kan inspirera till en fortsatt forskning om röstens värde i förhållande till yttrandefriheten.