Following the collapse of property values and an increasing rate of default on high-risk mortgages, the United States experienced a subprime lending crisis that led to massive financial losses for holders of mortgage-backed securities. The purpose of this correlational study was to examine if loan product and loan amount predict the likelihood of loan foreclosure. The theoretical framework grounding the study was Minsky's financial instability hypothesis, which describes the basis of capitalism as economic expansionism followed by financial crises. The population consisted of 473 loan cases from archival data of the Atlanta Sixth Federal Reserve District in Georgia. The method used to collect the data was a probabilistic simple random sample taken from the archival data. The use of binary logistic regression resulted in a finding that the variables of loan product and loan amount significantly predicted the likelihood of loan foreclosure, Ï?2(4) = 10.65, p = .031, Nagelkerke R2 = .09. The Nagelkerke R2 value indicated that the model explained 9% of the variability in foreclosure. The findings specifically showed that Federal Housing Authority and Veterans Administration loan products were significantly more likely than conventional loans to cause losses for mortgage lenders. The implications for positive social change include increased stakeholder knowledge of various factors that can contribute to foreclosure and sustainment of community value with fewer homeowners losing their home in foreclosure.

Small business owners generate jobs within the local community, but half of new business owners often fail to sustain operations for the first five years. The purpose of this qualitative descriptive study was to explore strategies that small business owners in central Texas used to sustain their businesses beyond the first 5 years. Schumpeter's theory of economic development grounded the study. Data collection included semistructured face-to-face interviews with a purposeful sample of 20 small business owners due to their success in creating strategies resulting in sustaining their businesses beyond 5 years in a postrecession business environment. All interpretations from the interview data included member checking to validate the credibility of the findings. Using the van Kamm method for thematic analysis, four themes emerged that included conducting business near federal and state organizations, having a business mentor, improving competitive positioning by focusing on improving both the quality of goods and services as well as innovating the customer experience, and adapting to rapidly changing economic conditions and destabilizing events with optimism and perseverance. Of these, the two most successful strategies entrepreneurs employed to improve survivability was conducting business near federal and state organizations with concentrated levels of workforce employees for sustained levels of returning business, as well as having one or more business mentors as an external source of entrepreneurial mentorship or information. Social change implications for small business owners include the potential to provide new strategies for small business sustainability, reductions in local unemployment rates, and improved community-based networks.

No description available.

Konjunkturen är ett av de mest omdiskuterade ämnena när det kommer till området ekonomi och det diskuteras i alla möjliga sammanhang. Extra stort ljus riktas på området när det kommer till skiften i konjunkturen vilket vi fick uppleva i slutet av 2022 när Sverige gick in i en ny lågkonjunktur. Ett sådant skifte kan innebära stora förändringar i samhället och inte minst för företagen. Ett stort fokus bland forskare har riktats mot att undersöka hur företag påverkas och agerar i en lågkonjunktur. Däremot saknas det en förståelse för hur och varför företagen agerar som det gör. Denna avsaknad av förståelse över företagens perspektiv i litteraturen låg till grund för genomförandet av denna studie. Vi genomförde en kvalitativ studie med åtta semistrukturerade intervjuer med respondenter från åtta olika e-handelsföretag. Valet att undersöka e-handelsföretag grundade sig i att det är första gången e-handlare möter en ekonomisk nedgång som ser ut att påverka dem negativt. Intervjuerna utgjorde grunden för studiens resultat där vi genom en innehållsanalys kunde skapa en kodstruktur över företagens marknadsstrategiska agerande. Vidare kunde vi sammanfoga empirin till en teoretisk modell som presenteras i slutet av uppsatsen. Studiens resultat visar prov på den komplexitet som litteraturen upplyst gällande val av marknadsstrategi i lågkonjunkturen. Vi kan bekräfta att det är mer avancerat än att undersöka om företagen anpassar sin strategi eller inte då resultatet visar att företagen delar upp sin marknadsstrategi under en lågkonjunktur, vissa delar av strategin anpassas och andra delar behålls oförändrade. Resultatet belyser även sex orsaker till varför företagen väljer att anpassa eller inte anpassa sin marknadsstrategi. Dessa orsaker ses antingen som en möjlighet eller ett hot och är också en av orsakerna till varför de väljer att anpassa sin marknadsstrategi. Studiens resultat tyder på att företagen lärt sig av historien och har ett större fokus på möjligheterna som uppkommer under en lågkonjunktur och ett mindre fokus på hoten. Vilket inte har varit trenden i den litterära historien där en defensiv och riskminimerande marknadsstrategi var den vanligaste. Studiens fynd fyller ett hål i litteraturen genom att skapa en bättre förståelse för företagen och deras marknadsstrategiska agerande. Vi adderar ett ytterligare perspektiv som gör litteraturen mer komplett och nyanserad. Vidare kan studiens fynd användas som inspiration och vägledning för e-handlare vid valet av marknadsstrategiskt agerande under en lågkonjunktur. Detta eftersom att modellen belyser aspekter som majoriteten av de medverkande företagen ansåg som en viktig del av deras marknadsstrategi under lågkonjunkturen.

Fastighetsmarknaden är en ständigt föränderlig marknad, där priserna och efterfrågan på bostäder varierar beroende på låg- och högkonjunktur. Detta påverkar fastighetsmäklare genom att de ständigt behöver anpassa sina strategier utifrån omständigheterna. Syftet med denna studie är att presentera strategier som kan vara vägledande för en fastighetsmäklare. Vår studie baseras på en kvalitativ forskningsansats med empiri som baseras på semistrukturerade intervjuer med erfarna fastighetsmäklare som är verksamma i Skåne. Studien visar att det finns flera faktorer som påverkar en fastighetsmäklares strategi. Exempel på dessa faktorer är sociala mediers påverkan på förmedling, vikten av företagskultur, word- of- mouth och kundlojalitet. Studien betonar också vikten av fastighetsmäklares lyhördhet och kunskap inom fastighetsbranschen för att kunna ge kunderna korrekt rådgivning och vinna deras förtroende. Genom att använda dessa strategier kan en fastighetsmäklare bättre hantera de ständiga förändringarna på fastighetsmarknaden och utvecklas i sitt yrke. / The real estate market is an industry that is constantly changing, where prices and demand for housing are vary depending on the economic boom and recession. This affects real estate agents in a way that they constantly need to adapt their strategies based on the circumstances. The purpose of this research is to present strategies that can be a guide for a real estate agent. Our study is based on a qualitative research approach with empirical data based on six semi-structured interviews with experience brokers who are active in the real estate industry in Skåne. The study shows that there are several factors that can have an impact on a real estate agent’s strategy. Examples of these factors include the impact of social media on brokerage, the importance of corporate culture, word- of- mouth and customer loyalty. The study is also emphasizes the importance of real estate agents being responsive and knowledgeable in the real estate industry in order to provide clients with accurate advice and gain their trust. By using these strategies, a real estate agent can better manage the constant changes in the real estate market and develop in their profession.

Ägarlägenheter är en upplåtelseform som bygger på tredimensionell fastighetsindelning. Denmöjliggjordes i svensk lagstiftning år 2009 med syftet att bidra till en mångfaldig bostadsmarknad,samt erbjuda fastighetsägaren större frihet att förfoga över den egna bostaden. Upplåtelseformen ärvanlig utomlands, men har inte fått något större genomslag i Sverige. I dagsläget präglas den svenska ekonomin av inflation och snabba räntehöjningar. Denna rapportundersöker därför hur ekonomisk nedgång påverkar olika aktörers inställning till ägarlägenheter. Föratt kunna dra slutsatser kring detta identifieras faktorer som kan påverka den ekonomiska risken förbanker, privatpersoner och byggherrar, samt hur riskerna kan motverkas genom juridiska åtgärder.Med ekonomisk risk menas i denna rapport värdeutvecklingen på marknadens objekt, det vill sägarisken för minskad eller utebliven avkastning kopplat till lönsamhet. Resultatet bygger på intervju- och litteraturstudier. Slutsatsen som dras är att det kan identifieras fleramöjliga riskfaktorer som påverkar lönsamheten för aktörerna. Informationsbrist bland marknadensaktörer leder bland annat till begränsad efterfrågan, och därmed lägre lönsamhet för byggherrar.Finansieringsmöjligheterna för köp och byggnation av ägarlägenheter är också begränsade, vilketidentifieras som en risk för privatpersoner och byggherrar som riskerar sämre lånevillkor. Bristfälligakrav på en ekonomisk underhållsplan för samfällighetsföreningar utgör en risk för banker ochprivatpersoner då det blir svårt att förutspå framtida utgifter. Studien kommer därför fram till attytterligare lagkrav på ekonomiska underhållsplaner bör införas. För att minska ekonomiska risker medägarlägenheter identifieras även behov av lagstiftning som möjliggör ombildning av det befintligabostadsbeståndet till ägarlägenheter. Dessutom bör det ställas krav på kommuner att nyttjamarkanvisning i större omfattning, för att gynna upplåtelseformen. Slutligen dras slutsatsen att dagensekonomiska nedgång kan leda till att aktörerna ställer sig mer positiva till ägarlägenheter. Detta tillföljd av att höjda räntor synliggör risker med andra upplåtelseformer och gör hushållen merriskmedvetna. Utifrån detta är det möjligt att den ekonomiska nedgången resulterar i att ägarlägenheterökar i popularitet. / Condominium ownership (sv. ägarlägenheter), is a model based on three-dimensional propertydivision, where the apartments are regarded as property units and are owned individually.The concept was introduced in Swedish law in 2009. The purpose was to contribute to a diversehousing market and offer the owner, in principle, freedom to dispose of his own home. Thecondominium ownership model is common internationally but has not had any major impact inSweden. Today, the Swedish economy is characterized by inflation and rapidly increasing interest rates.Therefore, this report aims to examine how economic instability affects the attitude of various actorstoward condominium ownership. To conclude, factors are identified that can affect the financial riskfor banks, individuals, and developers, as well as how these can be counteracted by legal measures. Inthis report, economic risk is measured as volatility and profitability. The study concludes that several possible risk factors can be identified that affect profitability when itcomes to investing in condominium ownership apartments. Lack of information leads, among otherthings, to limited demand and thus lower profitability for real estate developers. The financingpossibilities for purchasing and constructing condominium ownership apartments are also limited,which is identified as a risk for customers and developers who risk higher interest rates. Inadequaterequirements for a financial maintenance plan pose a risk for banks and individuals as it becomesdifficult to predict future expenses. The study, therefore, identifies a need for additional legalrequirements on financial maintenance plans to be introduced. To reduce financial risks, a need forlegislation is also identified that enables the conversion of the existing housing stock intocondominium ownership apartments. In addition, there should be a requirement that municipalities useland instructions in a more efficient way to favor the condominium ownership model. Finally, it isconcluded that today's economic instability can lead to actors taking a more positive view ofcondominium ownership. This results from increased interest rates making risks with other housingalternatives visible and making households more aware of the risks. Based on this, the economicdownturn may result in the condominium ownership model increasing in popularity.

I det här kandidatexamensarbetet undersöks vilka incitament som kan leda till att kommersiella fastigheter i Stockholms innerstad kan ha varit övervärderade under finanskrisen 2008. Uppsatsen diskuterar även vilka parametrar som kan bidrar till en ökad osäkerhet i fastighetsvärderingar under lågkonjunkturen och hur fastighetsägare eventuellt påverkar värderingen i en riktning som genererar ett större fastighetsvärde. Under 2007 tog finanskrisen sin början i USA. Banker i USA hade under en tid lånat ut pengar till individer med dålig betalningsförmåga, så kallade subprimelån. Tanken var att en värdestegring på husen skulle ske vilket då skapar en säkerhet för banken. Krisen spred sig till resten av världen när banken Lehman Brothers gick i konkurs den 15:e september 2008 och bidrog till en brist på likviditet i stora delar av världen. När krisen var ett faktum insågs att de tillgångar bankerna hade var övervärderade, exempelvis de hus som hade finansierats med dessa subprimelån. Frågan som ställs i den här uppsatsen är ifall kommersiella fastigheter var övervärderade i Stockholms innerstad till följd av samma kris. Slutsatsen som dras i kandidatexamensarbetet är att det finns anledning att misstänka att kommersiella fastigheter i Stockholms innerstad var övervärderade under finanskrisen 2008. Banker övervärderade systematiskt sina tillgångar fram till, och en bit under, krisen. Dessutom bedöms olika incitament och påverkansstrategier ha nyttjats i större utsträckning under krisen, vilket kan bidra till en övervärdering. / In this thesis we have conducted a literature study to determine which incentives in the commercial real-estate market have contributed to a possible overestimation of the value of commercial properties in downtown Stockholm during the financial crisis in 2008. The essay also discusses which parameters contributes to an increased uncertainty in valuations during the recession and how property owners possibly can influence these valuations in a direction positive for themselves. The US banks had since the early nineties been offering loans to individuals without any security, so called subprime loans. The rezoning behind this was a belief that there would be an increase in property values, and it would then create a security for the banks.In late 2007, the crisis began in the US and then spread to the rest of the world in 2008 when Lehman Brothers went bankrupt on the 15th of September. This bankruptcy contributed to a vast lack of liquidity around the globe. In the mist of this financial crisis, it was clear that the bank’s assets were highly overvalued, and amongst those assets were properties funded by subprime loans. The research question for this thesis is: “Were the commercial properties in downtown Stockholm overvalued as a result of the 2008 financial crisis?” The conclusion of our thesis is that the overvaluation of commercial properties in Stockholm and the 2008 financial crisis were highly correlated. Studies show that the bank’s assets were systematically overvalued leading up to the crisis, and for some time during as well. Incentives and influence strategies has been used to a great extent which contributed to the overvaluation of commercial properties.

COVID-19 has had significant impacts on society, both in lifestyle and commerce, especially in Central Florida where the economy is centralized around tourism. While local and state governmental agencies are distributing aid to meet the needs caused by high unemployment, the nonprofit sector mobilized to help fill the gap in assistance by providing resources and services. However prior research into the nonprofit sector finds that prolonged economic downturn may eventually affect the nonprofit force by reduced funding to programs as it did during the 2008 economic recessions. Hence, many nonprofit organizations may be at risk of insolvency in the coming months. Research into organizational survival and capacity-building strategies may solve these problems. Utilizing a sample of 26 nonprofit organizations in the Central Florida area and a web-based survey, this study explores how capacity-building strategies may be correlated with organizational survival. The findings indicate that capacity-building strategies focused on leadership capacity, management and operations capacity, and community engagement capacity may help to increase organizational survival during a pandemic.

Bakgrund: Sedan andra hälften av 1900-talet har företag börjat se kompetens som en investering jämfört med tidigare. Då sågs istället avkastning enbart från produkter och utrustning och inte från de anställda. Idag ses även kompetens som en avkastning samt att det genererar mervärde och konkurrensfördelar. Därför får humankapitalet en betydande roll när det kommer till hur det ska förvaltas, samt utvecklas på grund av att humankapitalet inte redovisas på samma sätt som de fysiska tillgångarna och resurserna. En viktig del av humankapitalet är arbetet med kompetensutveckling och dess avgörande roll för den innovativa utvecklingen. För att hantera dessa innovationer är en viktig komponent att kunna ha kompetent personal samt utbilda dem men också kunna fördela organisationens resurser. Vid ekonomiska nedgångar som vid lågkonjunkturer är det oftast kompetensutveckling och utbildningsinsatser som företag allt som oftast först avvecklar. Detta kan i sin tur medför att organisationer behöver utforma strategier och arbeta för förändringar inför en lågkonjunktur. Detta är nödvändigt för att företag fortfarande ska hålla sig levande på marknaden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur industriföretag blir påverkade av en lågkonjunktur med deras investeringar av humankapital. Studien vill öka förståelsen kring kompetensutvecklingens betydelse för en innovativ utveckling och hur arbetet med det fungerar inför och under en lågkonjunktur. Metod: Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer som utformades efter en intervjuguide. Detta sammanställdes sedan och transkriberades. Slutsats: Utifrån respondenternas svar tillsammans med teorin har studien visat att humankapitalet är en behovsanpassad resurs som med hjälp av åtgärder skapar möjligheter för att ständigt utvecklas. Behovet av en kontinuerlig kompetensutveckling skapar även möjligheter att utveckla en innovativ tillverkning för att stärka konkurrenskraften mot andra företag på marknaden. / Background: Since the second half of the 20th century, companies have started to see competence as an investment compared to before. Instead, returns were seen only from products and equipment and not from the personnel. Today, competence is also seen as a return that generates added value and competitive advantages. Therefore, human capital takes on a significant role when it comes to how it should be managed and developed due to the fact that human capital is not accounted for in the same way as the physical assets and resources. An important part of human capital is therefore related to how companies work with the development of personnel competence in an innovative way. In order to manage these innovations, an important component is to be able to have competent personnel and train them, but also to be able to allocate the organization's resources. In economic downturns and recessions, it is usually competence development and training efforts that companies most often phase out first, which in turn means that organizations need to design strategies and work for changes in spite of recessions. This is necessary for companies to still stay alive in the market. Purpose: The purpose of the study is to investigate how industrial companies are affected by a recession in terms of their investments in human capital. The study wants to illustrate the importance of competence development for innovative development, and how organizations tackle this during economic downturn or recession.  Method: The study has used a qualitative method in the form of semi-structured interviews which were guided with the help of an interview guide and which later were compiled and transcribed. Conclusion: Based on the respondents' answers, the study has shown that human capital is a need-based resource that, with the help of measures, creates opportunities for continuous development. The need for continuous competence development also creates opportunities to develop innovative manufacturing to strengthen and behold competitive advantages.

Prior researchers (Anderson et al. 1994; Ballard & Johnson 2004; Hoag & Benedict 2010) have shown that different math abilities do not equally correlate with success in economics, yet no research has specifically compared algebra and geometry skills as predictors of economics success. In the first essay, I find that students’ standardized geometry scores are a much greater predictor of success in economics than standardized algebra test scores. The study uses a rich data set that includes all Georgia public high school students who took a mandatory economics course in 2006, 2007, or 2008. Results from this study provide supporting evidence that utilizing a generic math proxy is probably unwise for researchers modeling economics success. These findings can also be used to strengthen recruitment efforts since geometry scores seem to be a strong predictor of economics aptitude. Although causality cannot be inferred from my findings, it is plausible that a mandatory geometry course prior to economics would improve student outcomes in economics. In the second essay, I analyze the relationship between economics education and macroeconomic policy attitudes of the general public following the financial crisis of 2008. Using survey data of all 50 states, I find that economics literacy is correlated with preferences for three of the six policies preferences studied. Specifically, economics literacy is positively correlated with support for decreased taxes and a smaller government, and negatively correlated with supporting a ceiling on CEO salaries. Additionally, the completion of college and high school economics is positively associated with supporting a decreased role of government. While prior researchers (Roos 2007; Walstad 1997) found that economics literacy can influence policy preferences, there have been no prior studies, to my knowledge, that analyzed the effects of economics knowledge and economics course-taking on policy preferences within the same dataset. My results show that economics literacy and course-taking exert independent effects on macroeconomic preferences for some policies. Thus, any researcher predicting economic preferences should consider controlling for these economics literacy and economics course-taking variables. Furthermore, my findings suggest that the advancing prevalence of economics education could lead to a shift in public preferences.