In media the debate about discipline and order in school is widely heard. A politician, some teacher or a representative from the teacher´s union, most often speaks these words. The interest for these issues seems to be persistent. This study is primarily about the expression “discipline and order”. The aim is to find out how the expression “discipline and order” is used in the investigated material. Furthermore, how these definitions create certain discourses and in which social field (area, institution) these discourses exits. The theoretical basis of the study is discourse analysis, and more specific Critical Discourse Analysis (CDA) by Norman Fairclough. With support from a model and method for CDA four newspapers articles will be analyzed. These articles are dealing with the main subject, “discipline and order” in school and represent various backgrounds according to school issues. The result of the analysis is that many different words are used to explain and talk about “discipline and order”. The identified discourses are fewer as well as the social fields. Many of the words used are similar but in some articles they differ. In conclusion the study will show that there are several ways to write about “discipline and order” and sometimes the discourses overlap and sometimes they are separate. All in all the use of “discipline and order”-discourse seems to rather reproduce than change. Finally, this investigation shows that the problem sets of order in our schools are multiplied and complex, therefore the solution needs to be as complex as that.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare och två rektorer på två kommunala högstadieskolor. Med utgångspunkt i frågeställningarna delades våra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig åt på de undersökta skolorna. Lärarens arbete i klassrummet påverkas indirekt av rektorns ledarskap, vad det gäller ordningen och arbetsron. En slutsats vi kan dra är att om rektorn på skolan bedriver och förespråkar en tydlig och kontinuerlig förankring av ordningsregler så skapar det gynnsamma förutsättningar i värdegrundsarbetet för skolans personal och elever.</p>

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare och två rektorer på två kommunala högstadieskolor. Med utgångspunkt i frågeställningarna delades våra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig åt på de undersökta skolorna. Lärarens arbete i klassrummet påverkas indirekt av rektorns ledarskap, vad det gäller ordningen och arbetsron. En slutsats vi kan dra är att om rektorn på skolan bedriver och förespråkar en tydlig och kontinuerlig förankring av ordningsregler så skapar det gynnsamma förutsättningar i värdegrundsarbetet för skolans personal och elever.

<p> </p><p>Med utgångspunkt i den nya regeringens förslag om att införa ordningsbetyg på nytt framhävs i denna studie vilka konsekvenser det kan innebära. Syftet är alltså att klargöra vilka konsekvenser lärare anser att ett införande av ordningsbetyg kan innebära vilket sedan jämförs med politikers uttalanden och tidigare forskning. Som teoretisk grund används stämplingsteori vilken beskriver hur förväntningar på elever medför konsekvenser vilka likställs med förväntningarna. Resultatet visar att de lärare som var med i undersökningen ansåg att lärares subjektivitet skulle innebära det största problemet med att sätta ordningsbetyg. Lärarna var osäkra till ett nyinförande av ordningsbetyg där färre än var fjärde lärare var positiv.</p><p> </p><p> </p>

Med utgångspunkt i den nya regeringens förslag om att införa ordningsbetyg på nytt framhävs i denna studie vilka konsekvenser det kan innebära. Syftet är alltså att klargöra vilka konsekvenser lärare anser att ett införande av ordningsbetyg kan innebära vilket sedan jämförs med politikers uttalanden och tidigare forskning. Som teoretisk grund används stämplingsteori vilken beskriver hur förväntningar på elever medför konsekvenser vilka likställs med förväntningarna. Resultatet visar att de lärare som var med i undersökningen ansåg att lärares subjektivitet skulle innebära det största problemet med att sätta ordningsbetyg. Lärarna var osäkra till ett nyinförande av ordningsbetyg där färre än var fjärde lärare var positiv.

En ostädad arbetsplats kan medföra arbetsmiljörisker, ett ökat antal besiktningsanmärkningar, sänka produktiviteten samt ge ett sämre arbetsklimat där medarbetarna inte trivs. Det är även en rättighet att vistas i en arbetsmiljö som inte medför en risk för varken fysisk eller psykisk ohälsa.Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för vad som motiverar individen individuellt samt tillsammans i en grupp att hålla en god ordning och möjligheten att påverka detta. Studien behandlar människors beteende i grupp och individuellt, målbildens inverkan på individen och praktiska hjälpmedel för att uppnå en god och städad arbetsmiljö. Med praktiska hjälpmedel avses i detta fall arbetsplatsdispositionsplan, tillbudsrapportering, rutiner samt ett instrument kallat Interpersonal Dynamics Inventory. Instrumentet identifierar människors personlighetstyp och vad som motiverar denne genom att mäta ett beteende.För att undersöka frågan gjordes en omfattande litteraturstudie samt platsbesök och samtal med platscheferna på fyra olika projekt. Dessa har alltid strävat efter att uppnå ordning och reda på arbetsplatsen.Resultaten baseras på de samtal som fördes med inriktning på arbetsmiljö och städning. Under samtalen fick respondenterna bland annat bedöma fem olika bilder som skulle representera olika grader av städade miljöer. Detta visar att människors uppfattning kring hur en städad miljö skall se ut kan skilja sig. Att skapa en gemensam målbild och skapa en norm där alla är eniga om vad som eftersträvas är därför ett önskemål för att undanröja meningsskiljaktigheter. / An untidy workplace can lead to enhanced safety risks in the work environment, an increased number of inspection remarks, lower productivity, ultimately—an insufficient work environment where employees do not feel comfortable. It is also a human right to reside in an environment that does not pose a risk to neither physical nor mental illness.The purpose of this study is to create an understanding of what motivates the individual to keep good order on the workplace, on an individual basis, as well as in a group setting. The study deals with the behavior of people, in groups, and individually—along with the objective’s impact on the individual and the practical means to achieve a good and tidy work environment. The practical aids referred to in this study are the workplace disposition plan, the incident reporting, the procedures, and a tool named Interpersonal Dynamics Inventory. This tool identifies people's personality, and what motivates individuals to participate in a behavior that addresses the maintaining of a tidy work environment.To investigate the issue, a comprehensive literature study, site visits, and discussions with site managers on four different projects has been done. These projects were deemed successful regarding the matter of maintaining a good and tidy work environment.The results are based on conversations held with a focus on working environment and the cleaning thereof. During the conversations, the respondents got to assess five pictures of different working environments—each perception of a tidy work environment was different. This shows that people's perception of what a tidy environment should look like may differ. To create a common vision and create a standard where all agree on what is sought for is therefore to be desired in order to eliminate disagreements.

<p>Produktionssystemet på Mega Teknik AB i Landskrona är organiserat på ett sätt som erbjuder förbättringsmöjligheter vad gäller ordning, slöserier och flöden. Verksamheten har över åren expanderat kraftigt till en omsättning på 63.3 miljoner kronor. Produktionen har inte utvecklats i takt med försäljningen och det finns därför behov av förbättring. Layouten har förändrats sedan verksamheten startade och följer inte längre de markeringar som finns på golvet. Det finns ingen fungerande förslagsverksamhet och saknas en ansvarig produktionsledare med tid att driva igenom förbättringar och förändringar.</p><p>Syftet med examensarbetet var att förbättra produktionssystemet. Ett förslag på en layoutförändring skulle tas fram. Målet var även att företaget i framtiden skulle arbeta organiserat med ständiga förbättringar av systemet och att produktionsarbetarna skulle vara delaktiga i förbättringsarbetet.</p><p>Med hjälp av observationer och intervjuer gjordes en nulägesanalys som resulterade i att två förbättringsområden prioriterades. En förbättringsgrupp drevs för att involvera produktionsarbetarna i förbättringsarbetet och ett förslag på layoutförbättring togs fram. </p><p>Slutsatsen blev att produktionssystemet kan förbättras genom att förändra layouten och öka produktionsarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet. Slöserierna minskades och bättre ordning och flöden uppnåddes. En årlig tidsbesparing på drygt 700 timmar kan uppnås i och med förslagen. Resultaten erbjuder möjligheter till såväl ekonomiska som arbetsmiljömässiga och psykologiska effekter. Förutsatt att förbättringen genomförs finns det möjlighet för produktionen att hädanefter kunna utvecklas i takt med försäljningen.</p>

Produktionssystemet på Mega Teknik AB i Landskrona är organiserat på ett sätt som erbjuder förbättringsmöjligheter vad gäller ordning, slöserier och flöden. Verksamheten har över åren expanderat kraftigt till en omsättning på 63.3 miljoner kronor. Produktionen har inte utvecklats i takt med försäljningen och det finns därför behov av förbättring. Layouten har förändrats sedan verksamheten startade och följer inte längre de markeringar som finns på golvet. Det finns ingen fungerande förslagsverksamhet och saknas en ansvarig produktionsledare med tid att driva igenom förbättringar och förändringar. Syftet med examensarbetet var att förbättra produktionssystemet. Ett förslag på en layoutförändring skulle tas fram. Målet var även att företaget i framtiden skulle arbeta organiserat med ständiga förbättringar av systemet och att produktionsarbetarna skulle vara delaktiga i förbättringsarbetet. Med hjälp av observationer och intervjuer gjordes en nulägesanalys som resulterade i att två förbättringsområden prioriterades. En förbättringsgrupp drevs för att involvera produktionsarbetarna i förbättringsarbetet och ett förslag på layoutförbättring togs fram. Slutsatsen blev att produktionssystemet kan förbättras genom att förändra layouten och öka produktionsarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet. Slöserierna minskades och bättre ordning och flöden uppnåddes. En årlig tidsbesparing på drygt 700 timmar kan uppnås i och med förslagen. Resultaten erbjuder möjligheter till såväl ekonomiska som arbetsmiljömässiga och psykologiska effekter. Förutsatt att förbättringen genomförs finns det möjlighet för produktionen att hädanefter kunna utvecklas i takt med försäljningen.

Syftet med studien är att undersöka vilka upplevda effekter det blir för klassundervisning i musik och andra ämnen när de flesta pedagogerna på en grundskola har som mål att använda sig av enhetliga lektionsramar och enhetlig genomgång av lektionens innehåll. Studien omfattar tre kvalitativa intervjuer av pedagogers upplevelser när deras arbetsplats på en Stockholmskola infört gemensamma lektionsramar i syfte att skapa en bättre arbetsmiljö samt studiero för eleverna. Resultatet visar att pedagogerna upplever införandet av gemensamma lektionsramar som positivt. Reaktionerna från elever och föräldrar har också varit positiva. Pedagogerna upplever att ramarna innebär att de som lärare har lättare att bedriva sin undervisning samt att det till viss del blivit lugnare i klasserna vilket inneburit bättre studiero. Då musik är ett ämne där det kan vara svårare att hålla ordning på grund av ämnets struktur skulle detta kunna vara extra intressant för musikpedagoger. Gemensamma lektionsramar kan möjligen även underlätta inkluderandet av elever i musikundervisningen oavsett förmågor och möjligheter då det var något som pedagogerna upplevde. Detta skulle kunna innebära att undervisningskvaliteten blir mer likvärdig mellan skolor. Det borde vara intressant att utforska detta ämne med ytterligare studier som exempelvis omfattar enbart musiklärare och även elevernas upplevelse.

Examensarbetet handlar om lärarens ledarskap roll i skapandet av disciplin i klassrummet och hur matematiklärare upplever brist på disciplin och arbetsro i förhållande till lärare i andra ämnen samt hur de agerar och går tillväga i olika situationer. Studien lyfter även fram vilken inverkan brist på disciplin och arbetsro har på elevers lärande, sociala relationer och fostran. Dessutom kritiserar informanter några punkter i skolsystem i Sverige som spelar ganska stor roll i skoldisciplin. Jag använder mig av kvalitativa intervjuer som metod med inspelning och därefter transkribering. Två matematiklärare och fyra lärare i andra ämnen som har olika kön, ålder och erfarenheter blev intervjuade för att komma fram till betydelsen av lärarens ledarskap för lärandet i matematikundervisning i förhållande till andra ämnen. Jag undersöker även vilka förebyggande åtgärder och direkta åtgärder mot brist på disciplin och arbetsro matematiklärarna använder sig av jämfört med andra lärare. Resultaten visar att ledarskapet spelar en väsentlig roll i lärandeprocess och elevers utveckling samt vilken inverkan oönskat beteende har på arbetet i skolan. Därtill understryker informanter några faktorer som är betydelsefulla för att minska eller hindra oönskat beteende såsom tydlighet, väl planerade lektioner, trygghet, bra relation med elever och förtroende mellan elever och lärare.