Vi möts ständigt av tusentals bilder och budskap när vi rör oss i det offentliga. Då och då rubbas dessa budskap och vi tvingas ta ställning till vad det faktiskt är vi tittar på. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken är att ett ifrågasättande av reklamen blir ett ifrågasättande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjälp av en socialkonstruktionsteoretisk utgångspunkt, där tanken förenklat är att vi skapar vår värld på samma gång som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen. Inledningsvis kommer Adbusters själva att granskas, de manifest rörelsen tar utgångspunkt i parallelläses och jämförs. Detta manifest ställs sedan i konstrats till bilder som kan ses som på ett eller annat sätt falla under rubriken adbust. Här kommer såväl bilder från rörelsen själv som reklambilder att användas. De frågor jag vill ska genomsyra texten är: Hur förhåller sig Adbusters till det offentliga? Hur förhåller sig reklam till Adbusters? Hur förhåller sig Adbusters till en reklam som tar tillvara Adbusters verktyg? Är Adbusters ett effektivt medel mot reklamen i det offentliga rummet? Adbusting framträder vid en närmare granskning ha några olika aspekter. Dels är det de aktioner som ligger rörelsen närmast. Aktioner där reklamaffischer tas ner eller byts ut mot andra budskap. Vidare finns det aktioner som rör sig från rörelsens grundläggande ideal och mer tar formen av reklam. Det ska sägas också att reklam i den här bemärkelsen inte nödvändigtvis handlar om att sälja en produkt, utan det kan handla om reklam för vissa idéer såsom miljömedvetenhet, anti-sexism etc. Den tredje och sista aspekten av adbust i det offentliga är när företag använder sig av adbusting för att utveckla sin egen reklam.

Idag är reklam en självklar del i samhället som ofta har syftet att locka till konsumtion för den marknadsförda varan och i takt med att tekniken har gått framåt har reklam kunnat visa sig i större utbredning. Nyligen har även en ny sorts marknad visat sig tydligt inom marknadsföring, nämligen spelreklam. En stor ökning av spelreklam har på senare tid kunnat beskådas i en mängd sorters medier: kvällstidningar, våra smarttelefoner, datorn och inte minst i Tv. I och med utvecklingen av spelreklam, som kan vara potentiellt farlig då den kan skapa ekonomiska, psykologiska samt sociala problem, krävs det idag en utvecklad källkritik hos konsumenten för att kunna se reklamen från olika perspektiv för att på så sätt bygga sig en egen uppfattning istället för att låta reklamen förföra en med idealiserade perspektiv. Syftet med den här uppsatsen är att utveckla kunskaper om hur spelbolag använder sig av olika semiotiska resurser i sitt försök att sälja lotter. I uppsatsen analyserar jag Svenska Spels tv-sända reklam för lottotypen Triss. Metoden jag har använt mig av är en multimodal analys för stillbildsanalyser. Metoden har applicerats i analys av rörlig bild och fokuserat på hur och vad några av de semiotiska resurser som tillhandahålls i reklamen kommunicerar. De semiotiska resurserna som analyseras har delats in i tre olika delar: (1) kläder, (2) kroppsspråk respektive röstläge och (3) ljud. Utöver analysen av reklamfilmen diskuterar jag även värdet i att analysera reklam ur ett pedagogiskt perspektiv med avstamp från Skolverkets läroplan för gymnasiet. Analysen visar hur Svenska Spels reklam för Triss använder sig av humor, grova kontraster och anspelning på positiva känslor (kopplat till Triss) med hjälp av ett tätt samspel av olika semiotiska resurser såsom klädsel, beteende och ljud för att locka till köp av en lott. På samma gång informerar de om hjälp-och stödlinjer, något som konnoterar att lotten inte enbart är glädjefylld, utan det finns en baksida av det ideala som visas upp i reklamen.

Kreativitet och kreativa processmodeller kan ses som verktyg som i marknadskommunikationsbranschen kan användas för att ta fram marknadskommunikation som tilltalar och når den tänkta målgruppen och som gör att det önskade kommunikationsresultatet uppnås. En kommunikationsbyrås uppdrag är att ta fram kreativa kommunikationslösningar för en kunds räkning. Det är viktigt att kunden får valuta för sina pengar, alltså att kommunikationen ger en effekt som uppfyller eller överträffar de mål som ställts upp av kunden. Därför är det nödvändigt att det kreativa arbetet genomförs på ett sätt som leder till dessa resultat på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. En del byråer använder sig av definierade metoder för det kreativa arbetet. Metodernas syfte är att vägleda och underlätta det kreativa arbetet, samt att säkerställa att de idéer som genereras håller så hög kvalitet som möjligt. Mumford et al. (1991) har tagit fram en kreativ processmodell bestående av en uppsättning delprocesser som behöver genomföras för att en kreativ problemlösning ska nås. Syftet med denna studie är att undersöka den kreativa processen på en kommunikationsbyrå som inte har någon uttalad arbetsmetod, för att sedan jämföra resultatet med den kreativa processmodellen framtagen av Mumford et al. (1991). Detta för att ta reda på om rekommendationer för förändring av kommunikationsbyråns kreativa process kan ges, och i så fall på vilka grunder. Kommunikationsbyrån där undersökningen ägde rum valdes ut genom ett målinriktat urval och en mikro-etnografisk undersökning i form av observationer och en intervju genomfördes. Den insamlade datan analyserades utifrån den modell som beskrivs av Creswell (2009). Modellen anpassades något. Undersökningen visade att det finns likheter mellan deltagarnas kreativa process och den kreativa processmodell som beskrivs av Mumford et al. (1991). Processmodellen innehåller ett antal steg som är nödvändiga för att ett kreativt resultat ska nås. Under våra observationer av deltagarnas kreativa arbete kunde vi identifiera samtliga delprocesser som ingår i modellen. Deras arbetssätt var dock inte lika linjärt som modellen föreskriver. I stället hoppade deltagarna fram och tillbaka mellan de olika delprocesserna. Genom att arbeta efter den kreativa processmodellen kan deltagarna förbättra sina kreativa problemlösningar och nå resultat på ett mer effektivt sätt. Vi rekommenderar också att deltagarna utvecklar egna strategier för hur de olika delprocesserna genomförs eftersom det är av stor vikt för resultatet att de genom förs på rätt sätt. Medarbetarna utvärderade inte alla idéer som de genererade. Vi rekommendrar att de arbetar mer med idéutvärdering eftersom Mumford et al. (1991) menar att det är en viktig delprocess för att ett kreativt resultat ska nås.

Denna uppsats handlar om reklam som en form av retorik. Syftet är att studera förekomsten av retoriska strategier i reklamannonser samt att studera om det skiljer sig mellan produktannonser och tjänstannonser. Utifrån den retoriska vetenskapen studeras ethos, logos och pathos i formen som olika typer av övertalningsstrategier. Urvalet består av 30 reklamannonser från tidningen Metro.  Resultatet visar att det förekommer retorik i 15 av 30 annonser och att det skiljer sig markant mellan produkt- och tjänstannonser. Tjänstannonser innehåller mer än fyra gånger så många retoriska argument jämfört med produktannonser. Den vanligaste retoriska strategin i produktannonser är pathos medan den vanligaste retoriska strategin i tjänstannonser är ethos.

Problemformulering och syfte: Reklam på sociala medier har länge varit en gråzon och ett flertal profiler har fällts för smygreklam. De unga är de som oftast befinner sig på dessa plattformar och de tycks sakna ett kritiskt förhållningssätt när det gäller konsumtion av information och medier. För att tydliggöra skillnaden mellan åsikt och reklam har därför en ny “markör” som tydligt visar om inlägget på Instagram är sponsrat uppkommit. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur de unga upplever de sponsrade inläggen från influencers på Instagram, samt hur de resonerar kring den nya märkningen. Metod och material: S tudien bygger på fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer med respondenter i åldrarna 16-24 från Mittuniversitet och Elias Teoretiska Gymnasium i Sundsvall. Huvudresultat: Studiens resultat visar att respondenterna upplever sponsrade inlägg i stora drag som positiv, detta eftersom att denna typ av reklam ses som frivillig och ofta är av intresse för respondenterna. Den nya “markören” på Instagram har gjort det lättare att skilja på redaktionellt innehåll och reklam, vilket ökar trovärdigheten för influencers och företag. Resultatet visar att relationen med influencers varierar, vissa har en vänskaplig relation medan andra ser de som stilikoner. Denna relation påverkas inte drastiskt av de sponsrade inläggen, dock kan för mycket sponsrade inlägg på Instagram leda till att trovärdigheten sjunker. Vidare har de sponsrade innehållet en stor påverkan på respondenternas attityder och handlingar.

Title: Kreativ reklam. En bra idé? (Creative advertising. A good idea?) Author: Evelina Karlsson Tutor: Larsåke Larsson Course: Bachelor Thesis: Media and Communication Purpose: The purpose of this study is to, through qualitative studies inquire creative prized advertise in Sweden to see which influence creativity have on both creative director and the audience. The questions are: * Which influence does creativity have on advertising? * What are differences between prized advertisements and those that have not won any prizes? * What opinion does the public have on creative advertising? Theory and previous research: The theoretical foundation of this essay is based on American studies of creative advertising. Theories regarding the public opinion on advertise is also included in the theoretical framework. Material and method: The method of the study is qualitative interview. Four personal interviews with creative directors and two focus-group interview have been done with students of mixed age and gender. The material consists of five creative adverts, prized during the twenty-first century in "Guldägget" ("the golden eggs"), a Swedish advertising competition. Result: Despite of the fact that the previous studies are critical; this study shows a constructive attitude to creative advertising by making it easier and funnier to absorb. The conditions are that creativity has to be rightful proportioned and not too poetical, otherwise it can prevent the recipient from getting the message. Keywords: Advertising agencies, Award winner, Creative ability, Audience attitude.

Sociala plattformar växer så det knakar och unga såväl gamla börjar flytta sitt fokus från traditionella linjära medieplattformar till de nya interaktiva. Den största kanalen hos unga svenska ungdomar idag är Youtube. Eftersom människor spenderar en stor del av sin tid på Youtube vill annonsörer vara närvarande och exponeras. Författarna ställde sig frågan hur väl annonsörer använder plattformen och om deras användning uppfattas korrekt av konsumenterna.     Syftet med arbetet var att undersöka om varumärken på plattformen Youtube agerar på ett sätt som kan vara skadligt företagets varumärkesvärde och positionering.     Till hjälp att besvara syftet gjordes en litteraturundersökning för att förstå kommunikation och varumärkesbyggande aktiviteter för företag och vidare för att förstå de sociala medieplattformarna. Teorier och forskning samlades in kring Sociala medier på användningen av dessa plattformar.   I metodkapitlet formulerades hur undersökningen skulle gå, hur data skulle samlas in och hur den skulle analyseras. Data samlades in genom en enkät med 51 respondenter och intervjuer med 9 respondenter. De frågor som ställdes var relaterade till syftet, hur konsumenterna uppfattar företag och deras varumärkesbyggande aktivitet på Youtube samt om aktiviteterna påverkar konsumenternas uppfattning av varumärket.     Den slutsats som drogs var att marknadsaktiviteter på Youtube kan ha en skadlig inverkan på ett varumärkes positionering och värde. Det som identifierades som den mest varumärkeshämmande egenskapen var att företagen inte publicerar material som konsumenten vill se. Genom att inte exponeras i de största kanalerna hos unga riskerar varumärken att försvaga deras positionering och värde. Användandet av påverkarmarknadsföring (eng. influencers) har bäst potential att generera effekt då varumärket kan rida på dessa redan etablerade enheter på Youtube. Generiska varumärkeshämmande aktiviteter identifierades även men som inte hade exklusivt med sociala medier att göra.    Om varumärken planerar att bli en del av Youtube behöver de lägga ner energi och tid på att skapa och underhålla sin publik. Exklusivt material som ger konsumenterna mervärde bör skapas för att styra bort deras tankar om att det är reklam.     Genom att använda dessa rekommendationer kan varumärket nå ut till fler konsumenter och bygga en lojal, engagerad följarbas. / As social media platforms continue to grow, both youth and adults are shifting their focus from traditional media platforms to new interactive platforms. The biggest media platform for Swedish youth is YouTube, and because people spend a great deal of their time on YouTube, advertisers want to be present in promoting their brand. In this paper, the authors asked the questions: how well do advertisers use YouTube as a platform, and is their use correctly perceived by consumers?    The purpose of the thesis is to examine if brands on YouTube act in a way that could be harmful for the brand’s image and market positioning. In helping to answer this question, the authors conducted a literature study to understand the communication and brand-building activities a company makes and further understand the social media platforms. Research and theory was gathered to understand companies’ usage of social media.    The method chapter was created in order to decide how the data collection would be put together and how the data should be analysed. The data was gathered through 51 respondents in an internet survey and 9 people who were interviewed. The questions that were asked was related to the purpose of this paper: How do consumers perceive a brand and its market activities and do how the activities affect the consumer's perception of the brand?    The conclusion that was made from the research results showed the authors that market activities on YouTube could have a harmful impact on a brand’s positioning and brand value. It was identified that the most harmful activity is to create content that the consumer is not interested in. By not being exposed on one of the biggest media channels for youth, the brand risks weakening their position and brand value. The use of influencers has the best potential to generate a good effect as the brand can ride on the wave of popularity on the platform, already established by the influencer. Many harmful brand activities were identified in this research but are not exclusive to YouTube and social media.    If a brand is planning to reach an audience on YouTube they must spend resources on creating content that entertains their audience. Creating exclusive content for the consumer gives the brand added value and steers the consumer’s thought away from the content being advertising.    By using these recommendations, a brand could reach out to a bigger audience and start building a loyal and engaged following.

Bakgrund: Marknadsföring har fått en allt större betydelse i dagens samhälle. Dagligen möts människor av tusentals reklambudskap vilka tävlar om att nå fram och beröra individen på bästa sätt. Reklamens ökade inflytande i samhället har gjort att den många gånger påverkar mottagarens uppfattning om hur samhället ser ut och fungerar. Sverige har idag en allt mer heterogen befolkning, år 2015 beräknades hela 1,6 miljoner av Sveriges invånare vara utlandsfödda. På senare tid har mångfald inom etnisk marknadsföring varit ett aktuellt och omtalat ämne i media. Reklamkampanjer vilka illustrerat en bred representation av etnisk mångfald har blivit omdebatterade och har i vissa fall till och med blivit borttagna. Marknadsföringen idag återger inte en korrekt avspegling av det svenska samhället vilket kräver förnyade marknads- och kommunikationsstrategier. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till en ökad förståelse för etnisk mångfald i marknadsföring ur en svensk kontext. Uppsatsen redogör för hur och varför reklambyrån och dess beställare använder sig av etnisk mångfaldi marknadsföring. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats i uppsatsen. Studien är av en komparativ design och undersöker en reklambyrå och dess fyra beställare vilka på senare tid skapat reklam innehållande en bred etnisk mångfald. Empirin har främst samlats in genom intervjuer med projektledare på reklambyrån samt ansvariga projektledare för aktuell reklamkampanj. Även reklamkampanjerna i sig har analyserats för att stärka empirin. Slutsats: Vi har i studien konstaterat att det finns en bred spridning i hur företagen väljer att framställa etnisk mångfald i sin marknadsföring. Studien visar att motiven bakom användandet av etnisk mångfald i marknadsföring är många. Varumärkesbyggnad, att spegla dagens samhälle, skapa starka relationer till kunden och samhällsansvar väger i samtliga fall tyngre än att öka lönsamheten. De fallföretag som studien behandlar menar att etnisk mångfald i marknadsföring idag bör ses som en hygienfaktor och uteslutandet av etnisk mångfald ses som en risk. / Background: Advertising and marketing has increased its role in the society today. Every day people face thousands of advertising messages which are competing to reach the individual in the best way. Marketing’s growing influence in our society affects the receiver’s perception of how they see the society. Due to an increased globalization and that our world is getting more and more dynamic, the population of Sweden is more heterogeneous than ever. In the year of 2015 about 1,6 millions people of the Swedish population was counted as foreign born. The last years, diversity within marketing has been a debated subject in the media. Advertisement campaigns which has displayed a broad range and representation of diversity of people has been both embraced but also criticised and in some cases put down. Marketing today does not reflect the Swedish society of today correctly. As the heterogeneity is increasing, the customers in Sweden are commanding new more diversified marketing and advertisement which calls for renewed marketing and communication strategies. Aim: The aim of the study is to contribute with a broader understanding for ethnical diversity in marketing through a Swedish context. The study declares how and why the advertisement agency and their clients present ethnical diversity in their marketing. Methodology: This study is of a qualitative nature. The study is formed around a comparative design including the advertisement bureau Forsman & Bodenfors and their four clients which recently have displayed a broad ethnical diversity in their marketing campaigns. The empirical data was mostly collected through interviews with employees at advertisement bureau Forsman & Bodenfors as well as with employees at the chosen clients. The advertisement campaigns have been analysed in detail to reinforce the empirical data. Conclusion: This study states that there are many ways for how companies portray ethnical diversity in their marketing and advertising. The motives behind using ethnical diversity are many. Brand building, to reflect reality, to create strong liens to clients and customers and to take a social responsibility are factors that in all cases dominates increased profitability. The companies which the study investigated express that ethnical diversity in marketing should be seen as a matter of course and to exclude ethnical diversity in marketing is seen as a risk.

Syfte: Syftet är att identifiera hur normbrytande reklam används som verktyg i företags marknadskommunikation. Som en del i syftet undersöks även vilka konsekvenser detta får för företag och dess kunder. Metod: För att uppfylla syftet genomfördes studien med en kvalitativ forskningsstrategi där fenomenologi tillämpades. Sju yrkesverksamma intervjupersoner inom reklambranschen valdes ut och intervjuades för att få en förståelse kring fenomenet normbrytning. Adaptiv metod och följande teorier: Konvergent marknadsföring, Linear model of communication , relationsmarknadsföring, multikulturell marknadsföring, marketing communication mix och kundbaserat varumärkesvärde. Slutsatser: Studiens slutsatser mynnade ut i att företag ser lönsamhet i form av försäljning, innovativa konkurrensfördelar och en förändring av normer i reklamvärlden och samhället. Företag når även en bredare målgrupp genom syftesdriven kommunikation som får mottagare att sprida kampanjer som berör de vidare. Vi kan också konstatera att normbrytande reklam idag används som ett verktyg för att komma närmare kunden och det som kommuniceras ut mot kunden ligger i grund i ett relationsskapande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur unga i åldrarna 16-25 uppfattar dold reklam på Instagram och hur deras inställning är till reklamfenomentet, samt den generella användningen av Instagram som ett socialt medium. I detta fall är den dolda reklamen på Instagramkändisars konton i form av sponsrade tävlingar. Denna studie har genomförts med sex fokusgrupper som metod och har sedan analyserats med hjälp av identitet, uses and gratification, representation, tvåstegshypotesen och medialisering som teoretiskt grund. Resultatet av denna studie är att den dolda reklamen i form av tävlingar på Instagram uppfattas och tolkas som reklam. Inställningen till den dolda reklamen är i första anblick negativ, trots detta har ändå en majoritet av respondenterna deltagit i tävlingar. Är priset tillräckligt bra så försvinner därmed bilden av att dold reklam är något negativt. Utöver detta kan man dra slutsatsen att Instagram som plattform används dagligen, ofta som ett tidsfördriv eller i syfte att få bekräftelse eller att inspireras. / The purpose of this paper is to find out how young people in the ages 16-25 comprehend and perceive native advertising on Instagram and how their attitude is to the advertising phenomenon, as well as the general use of Instagram as a social media. In this case, the hidden advertisement is on Instagram celebrity accounts in the form of sponsored contests. This study has been conducted with six focus groups as a method and has since been analyzed using identity, uses and gratification, representation, two-step flow of communication and mediation as a theoretical basis. The result of this study is that the native advertising in the form of contests is perceived and interpreted as advertising. In the first instance, the attitude of the hidden advertisement is negative, yet a majority of respondents have participated. If the price is good enough, the attitude of native advertising as something negative disappear. In addition, it can be concluded that Instagram as a platform is used daily, often as a pastime or for confirmation or inspiration