Abstract.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika gudsbilder och skildringar av religiösa upplevelser som delges under en enskild gudstjänst kan tänkas inverka på gudstjänstbesökarens individuella gudsbild och dess religiösa upplevelser. Uppsatsen avser även att undersöka de narrativa konstruktionerna som finns inom liturgin och predikan i syfte att identifiera de delar som handlar om religiösa upplevelser och gudsbilder för att sedan analysera dess eventuella inverkan utifrån ett rollteoretiskt perspektiv. Frågeställningen till uppsatsen handlar om att undersöka vilka gudsbilder och religiösa upplevelser som framkommer under gudstjänsten för att sedan besvara frågan hur dessa kan förstås inverka på besökaren genom ett rollteoretiskt perspektiv. Avgränsningar har gjorts i metodval och omfattning av källmaterial. Det teoretiska perspektivet är Hjalmar Sundéns rollteori. Resultatet skildrar gudstjänstens innehåll där en kvalitativ innehållsanalys används som metod. Slutsatsen är att rollteorin är ett perspektiv som möjliggör en förståelse för hur gudstjänstens innehåll kan tänkas inverka på individen. Tidigare forskning inom området belyser gudsbildens inverkan på individens handlande och förståelse av verkligheten. Religiösa upplevelser verkar enligt teori och tidigare forskning påverkas av den religiösa traditionens myter och riter samt den kunskap och träning som dessa medför. Gudsbilden påverkas enligt tidigare forskning samt teori av religiös myt och tradition, en analys av de observerade gudsbilderna presenteras i analys och diskussion. Gudstjänstens olika delar inverkar på individen och dess förståelse av innehållet påverkas av dess tidigare erfarenhet samt aktuella behovssituation.

Why is it that we humans have a tendency to construct transcendental entities? That is one of the big questions the scientific discipline Cognitive Science of Religion is trying to answer. In order to gain validation for the concepts used by this discipline neural correlates are needed. The aim of the present work is to investigate the concepts Hypersensitive Agency Detection Device ((H)ADD) and Theory of Mind (ToM) both in psychological, cognitive and neural aspects to see if those concepts are enough to explain the human tendencies to construct transcendental entities. This work is developed as philosophical a literature study and uses literature from the scientific disciplines of cognitive neuroscience, cognitive science of religion, cognitive science, neurotheology, psychology of religion and philosophy of religion. This means that the present work is interdisciplinary and stands on a bridge between the theoretical and empirical sciences. A word of caution: Regardless the findings this work presents, the explanatory value is limited as it is a theoretical study in an empirical scientific field. It is when the findings in this work are tested empirically that the findings sustainability are decided.              What this work shows is that neural correlates for ToM already exist in the form of the Mirror Neuron-Theory (MNT), but it is problematic because it can not show how higher orders of representations are possible. No scientific data about neural correlates to (H)ADD has been found for this study, but here the amygdala may play a prominent role. Furthermore this work shows that (H)ADD and ToM is not enough to explain why humans have a tendency to construct transcendental entities. We are in need of peripheral cognitive mechanisms such as intuitive knowledge modules, ontological categories, teleological thinking, our drive to seek causal connections and our ability for pattern recognition.

<p>Har kyrkan något att ge en människa som söker motvikter till den yttre pågående strävan? Ett svar på den frågan kanske en blick emot kyrkokörsången skulle kunna ge. Många människor går till sina respektive körrepetitioner varje vecka för att ge en del av sin tid åt sången, fortbildningen, förberedelserna inför framträdanden, gemenskapen och vilan från vardagen. Finns där också en upplevelse av en transcendent dimension som än mer motiverar sångaren att ge av sin tid till kyrkokören?</p><p>Denna uppsats vill ge några aktiva kyrkokörsångares svar på denna fråga. Rubriken på denna uppsats; ”Vad man ändå fått vara med om…”, är ett citat från en av intervjuerna.</p><p>Jag är intresserad av att veta om det finns körsångare som har fått en känsla av att erfara en annan dimension än det vi kallar verkligheten, under utövandet eller avlyssnandet av körsång.</p><p>Termen man brukar använda för denna dimension, i religionsvetenskapliga sammanhang är ”das ganz Andere”. Många människor grubblar över existentiella frågor: om det finns ett liv efter döden, om Gud finns och om han eller hon i så fall kommunicerar med oss. Och om det finns människor som genom körsången tycker sig ha anat ”något mer”, hur påverkas dessa i så fall av denna upplevelse?</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den religiösa filmens påverkan på människans, och då främst ungdomars, uppfattning av religion. Studien har inriktat sig främst på två prominenta religiösa filmer, The Passion of the Christ och Kristi Sista Frestelse, men många andra religiösa filmer har tagits med i diskussionen för att göra en mer heltäckande bild möjlig. Mer specifikt har syftet varit att undersöka vilka budskap dessa två ovan nämnda religiösa filmer har och vill förmedla, vilka metoder som man använder för att göra detta och till sista huruvida ungdomarna i den empiriska undersökningen verkligen upplever att filmerna påverkat dem i någon utsträckning eller inte. Denna fråga har besvarats genom såväl undersökning av tidigare forskning, en litteraturstudie, men även genom en särskild empirisk undersökning i form av en kvalitativ enkätundersökning baserad på en visning av filmen The Passion of the Christ för undersökningsgruppen. Slutledningen som baserats på ovan nämnda tillvägagångssätt har blivit att de två filmerna jag valt att analysera båda har tydliga budskap som de vill förmedla till tittaren, dock är dessa huvudsakliga budskap hos filmerna sinsemellan djupt olika. The Passion of the Christ som är en film vars mest framträdande budskap är att man bör inse Jesus lidande och vända sig till den kristna tron, fungerar konsoliderande för de redan kristna, de som redan har det religiösa språket färdigt för sig. Däremot misslyckas filmen med sina missionerande intentioner så till den grad att ungdomar utan ett färdigt religiöst språk inte förefaller tolka in Kristi lidande i en frälsningshistorisk aspekt utan helt sonika reagerar på det fysiska våldet utan att dra längre paralleller på samma sätt som ungdomar med en kristen tolkningsgrund.</p>

<p>Min arbetshypotes under arbetet med denna undersökning var att yogautövare visst anser att de med yogans hjälp kan påverka och styra sin personlighet. Vidare var min gissning att de i allra högsta grad identifierar sig med yogan samt att de själva reflekterat över detta. Jag kunde dock inte säkert veta, så denna rapport redogör för vad jag funnit i min undersökning.</p><p>Med denna undersökande rapport välkomnas Ni att delta under ett sådant unikt, oändligt spännande och ur många perspektiv reflekterbart möte; mötet mellan den gamla traditionen yoga och dess nutida utövare. Må vårt möte ske under all respekt, med gränslös öppenhet och i djupaste frid - Om shanti!</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt yoga kan påverka människors egen identitetsuppfattning. För att kunna undersöka mitt huvudsyfte kommer vidare följande frågeställningar att behandlas i rapporten:</p><p>• Anser yogautövare att de med yogan kan påverka och förändra sin identitet?</p><p>• Vad är yoga och hur ser den bakomliggande filosofin ut?</p><p>• Hur kan man ur ett religionsvetenskapligt perspektiv förklara yogans eventuella identitetsskapande funktion?</p><p>Samtliga av de intervjuade yogautövarna förankrar, relaterar och känner starka paralleller mellan yogan och sin egen identitet. De upplever dessutom att de har stor möjlighet att påverka denna relation mellan yogan och sin egen identitet då de förnimmer ett förändrat medvetandetillstånd och förhållningssätt till sin omgivning i och med sin yogaträning. Denna upplevda förändring och hur den påverkar de intervjuades förhållningssätt till sig själva och sin omvärld tycks tydlig och klar för dem själva. De framhåller samtliga hur de med yogans hjälp har möjlighet att påverka sin identitet, sin upplevelse av omvärlden samt sitt förhållningssätt till detta. Då de identifierar sig med yogan upplever de att de delvis själva kan styra över denna utveckling även om man inte alltid ändrar på det som sker eller är i den omgivande världen.</p>

Har kyrkan något att ge en människa som söker motvikter till den yttre pågående strävan? Ett svar på den frågan kanske en blick emot kyrkokörsången skulle kunna ge. Många människor går till sina respektive körrepetitioner varje vecka för att ge en del av sin tid åt sången, fortbildningen, förberedelserna inför framträdanden, gemenskapen och vilan från vardagen. Finns där också en upplevelse av en transcendent dimension som än mer motiverar sångaren att ge av sin tid till kyrkokören? Denna uppsats vill ge några aktiva kyrkokörsångares svar på denna fråga. Rubriken på denna uppsats; ”Vad man ändå fått vara med om…”, är ett citat från en av intervjuerna. Jag är intresserad av att veta om det finns körsångare som har fått en känsla av att erfara en annan dimension än det vi kallar verkligheten, under utövandet eller avlyssnandet av körsång. Termen man brukar använda för denna dimension, i religionsvetenskapliga sammanhang är ”das ganz Andere”. Många människor grubblar över existentiella frågor: om det finns ett liv efter döden, om Gud finns och om han eller hon i så fall kommunicerar med oss. Och om det finns människor som genom körsången tycker sig ha anat ”något mer”, hur påverkas dessa i så fall av denna upplevelse?

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den religiösa filmens påverkan på människans, och då främst ungdomars, uppfattning av religion. Studien har inriktat sig främst på två prominenta religiösa filmer, The Passion of the Christ och Kristi Sista Frestelse, men många andra religiösa filmer har tagits med i diskussionen för att göra en mer heltäckande bild möjlig. Mer specifikt har syftet varit att undersöka vilka budskap dessa två ovan nämnda religiösa filmer har och vill förmedla, vilka metoder som man använder för att göra detta och till sista huruvida ungdomarna i den empiriska undersökningen verkligen upplever att filmerna påverkat dem i någon utsträckning eller inte. Denna fråga har besvarats genom såväl undersökning av tidigare forskning, en litteraturstudie, men även genom en särskild empirisk undersökning i form av en kvalitativ enkätundersökning baserad på en visning av filmen The Passion of the Christ för undersökningsgruppen. Slutledningen som baserats på ovan nämnda tillvägagångssätt har blivit att de två filmerna jag valt att analysera båda har tydliga budskap som de vill förmedla till tittaren, dock är dessa huvudsakliga budskap hos filmerna sinsemellan djupt olika. The Passion of the Christ som är en film vars mest framträdande budskap är att man bör inse Jesus lidande och vända sig till den kristna tron, fungerar konsoliderande för de redan kristna, de som redan har det religiösa språket färdigt för sig. Däremot misslyckas filmen med sina missionerande intentioner så till den grad att ungdomar utan ett färdigt religiöst språk inte förefaller tolka in Kristi lidande i en frälsningshistorisk aspekt utan helt sonika reagerar på det fysiska våldet utan att dra längre paralleller på samma sätt som ungdomar med en kristen tolkningsgrund.

Min arbetshypotes under arbetet med denna undersökning var att yogautövare visst anser att de med yogans hjälp kan påverka och styra sin personlighet. Vidare var min gissning att de i allra högsta grad identifierar sig med yogan samt att de själva reflekterat över detta. Jag kunde dock inte säkert veta, så denna rapport redogör för vad jag funnit i min undersökning. Med denna undersökande rapport välkomnas Ni att delta under ett sådant unikt, oändligt spännande och ur många perspektiv reflekterbart möte; mötet mellan den gamla traditionen yoga och dess nutida utövare. Må vårt möte ske under all respekt, med gränslös öppenhet och i djupaste frid - Om shanti! Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt yoga kan påverka människors egen identitetsuppfattning. För att kunna undersöka mitt huvudsyfte kommer vidare följande frågeställningar att behandlas i rapporten: • Anser yogautövare att de med yogan kan påverka och förändra sin identitet? • Vad är yoga och hur ser den bakomliggande filosofin ut? • Hur kan man ur ett religionsvetenskapligt perspektiv förklara yogans eventuella identitetsskapande funktion? Samtliga av de intervjuade yogautövarna förankrar, relaterar och känner starka paralleller mellan yogan och sin egen identitet. De upplever dessutom att de har stor möjlighet att påverka denna relation mellan yogan och sin egen identitet då de förnimmer ett förändrat medvetandetillstånd och förhållningssätt till sin omgivning i och med sin yogaträning. Denna upplevda förändring och hur den påverkar de intervjuades förhållningssätt till sig själva och sin omvärld tycks tydlig och klar för dem själva. De framhåller samtliga hur de med yogans hjälp har möjlighet att påverka sin identitet, sin upplevelse av omvärlden samt sitt förhållningssätt till detta. Då de identifierar sig med yogan upplever de att de delvis själva kan styra över denna utveckling även om man inte alltid ändrar på det som sker eller är i den omgivande världen.

<p>Den frågeställning som denna uppsats ska besvara är följande: Vad har bönen för innebörd bland medlemmar inom Missionskyrkan i Gävle, privat och i gudstjänsten, och vad menas egentligen med bön enligt dem?</p><p>Mitt mål med uppsatsen är att på ett beskrivande sätt försöka ta reda på om bönens innebörd bland aktiva, troende människor inom Missionskyrkan idag. Jag kommer att redogöra för vad bönen används till, hur den används och vad som egentligen menas med begreppet bön. Jag har försökt att göra det på ett enkelt sätt för att få det förståeligt även för den som inte har en djupare insikt i religionsvetenskap eller i teologi. Men också så att den som har det ska få ut något av uppsatsen.</p>

<p>Förhållandet mellan modern gnosticism och New Age har visat sig vara oklar i den aktuella akademiska diskussionen. I denna studie gjordes ett försök att bringa en större ordning i denna aktuella akademiska diskussion. Huvudsyftet var att jämföra modern gnosticism och New Age utifrån några valda verk, och se vilka likheter och skillnader som fanns. Metoden som användes var deskription och komparation. Studien visade att det fanns både likheter och skillnader. Den största likheten kan sägas bestå av att båda fenomenen är individcentrerade. Den främsta auktoriteten finns inom människan. En annan likhet är att båda rörelserna har en oppositionell karaktär. På det andliga planet är man mot den etablerade, institutionaliserade och hierarkiska formen av religion. Den största skillnaden mellan de båda handlar om två närliggande existentiella frågor som verkar vara förbehållet modern gnosticism. Det handlar om människan som en främling inför tillvaron, och hennes utkastade tillstånd i denna världen.</p>