<p>SAMMANFATTNING</p><p>Ida Carlgren & Josefine Ferm</p><p>Pedagogiskt förhållningssätt till religiös mångfald</p><p>En jämförande studie mellan två skolor</p><p>Antal sidor: 31</p><p>Syftet med vårt arbete är att utifrån en definition av begreppet mångreligiöst undervisningsperspektiv undersöka förutsättningarna för en undervisning i skolämnet religion, som främjar både lärandet och utvecklingen av ett tolerant förhållningssätt hos eleverna.</p><p>Vi har valt att utgå från en huvudfrågeställning som är: Vilka problem uppfattar skolorna vid integration och hur arbetar de med dem? För att ringa in problemen utgår vi från följande frågeställningar: Vilka styrdokument ligger till grund för undervisningen i religion? Hur främjar religionsundervisningen tolerans och förståelse över de etniska och religiösa grupperna? Utifrån dessa områden formulerade vi sedan de frågor som vi använde vid intervjuerna.</p><p>Metoden vi använde oss av var öppenriktad intervju. Sedan vi analyserat intervjusvaren kom vi fram till resultatet. I vår undersökning sökte vi efter problem kopplade till religion i skolan, till vår förvåning uppfattade ingen av respondenterna några sådana i sin religionsundervisning. Vi har därför lyft fram de problem som vi uppfattade att skolorna hade, men som de inte själva såg, i vår diskussionsdel. För att sammanfatta vårt huvudsakliga resultat kom vi fram till slutsatsen att bara för att en skola uppfattar sig som mångreligiös innebär inte det att det mångreligiösa tas tillvara i undervisningen.</p> / <p>ABSTRACT</p><p>Ida Carlgren & Josefine Ferm</p><p>A pedagogic perspective on attitudes towards religious diversity</p><p>A comparative study between two schools</p><p>Number of pages: 31</p><p>The purpose of our study is, from a definition of the term multi religious teaching perspective, to examine the conditions for an education in the school subject religion, which promotes both the learning as well as the development of a tolerant attitude among the students.</p><p>We have chosen to start from problems like for example: Which problems do the schools apprehend in integration issues and how do they handle them? To narrow down these problems we have chosen to work from following questions. What control documents, national or local, underlies the teaching in the subject religion? How does the education in religion promote tolerance and understanding over the ethnical and religious groups? Then we reformulated these question fields into questions that we later on used for the interviews.</p><p>The method we used was open directed interview. After we had analysed the answers from the interviews we reached the results. In our study we searched for problems connected with religious education in schools, to our surprise none of the respondents had apprehended any of those connected to their teaching in religious education. Therefore, we have enthroned the problems that we observed, but the teachers did not, in our discussion part. Just because a school is known as a multi religious school does that not necessary mean that the multicultural perspective is to be seen as a resource in the teaching.</p>

<p>Det finns ungdomar som deltar i studien som talar om döden i familjen, med sina kompisar, i skolan och/eller i sina församlingar. Dock är det en betydande andel på 18 % som aldrig har talat med sin familj och 31 % som aldrig talat med sina kompisar om döden. 17 % anser att religionskunskapen i skolan påverkar deras personliga tro. De elever som utvecklar sitt resonemang beskriver att religionskunskapen får dem att tänka till på hur deras privata handlingar yttrar sig eller att lektionerna gett dem ett annat synsätt på religioner. Flest ungdomar svarar att Familjen och alternativet ’TV, film, musik, tidningar, böcker’ har störst betydelse var deras syn på döden kommer från. Flera av respondenterna ger uttryck för att flera olika skeenden kan inträffa när en människa dör. 54 % av respondenterna gav svaret att de tror på någon slags återfödelse följt av 51 % som svarade att de tror på att själen/anden släpps fri från kroppen när en människa dör och lever vidare i paradiset/himlen.</p>

The aim of this study is to investigate how a multicultural society can be reflected in the religious education. This essay will compare how teachers in grade 3 reflects about their religious education in relation to the society’s cultural diversity and it will also analyze how the teachers’ pupils think about religion. I have used the following questions: Do the teachers believe that the cultural diversity affects their religious education and if so, how and in what way? How do the teachers describe teaching religion in relation to the multicultural society? What are the pupils’ perceptions of religion in a context of cultural diversity? The investigation is based on qualitative semi-structured interviews with four different teachers and a questionnaire study with 62 pupils that generates both quantitative and qualitative data. The theoretical approach of the study is grounded on different definitions of religion and on a theory called frame factor theory which was produced by Urban Dahllöf. The result of the study shows that the teachers believe that it is important to adapt their religious education to the cultural diversity. When comparing the teachers’ descriptions about their religious education it shows that all of the teachers describe factors that can influence their teaching of religion in a multicultural society. The questionnaire study shows similarities and differences in the way pupils think about religion but the most common thing is that most of the pupils associate God with religion.

Syftet med studien var att beskriva hur lärare tolkar informationen i läroplanen angå- ende begreppet livsåskådning, samt hur de planerar och genomför undervisning kring begreppet. Begreppet livsåskådning beskrivs som grundupplevelser om människans världsbild. Människor kan ha olika upplevelser i religiös och icke-religiös mening. Människors syn på tillvaron och världen, kan utgöra en livsåskådning. Begreppet livs- åskådning inkluderar många frågeställningar kring varför vi finns, hur människan är, vad samhället står för, och tron på högre makter. Från forskning från 70-talet visar in- ternationell forskning att det inte finns någon motsvarighet till begreppet, dock används ordet ”worldview”. Lpo94 beskriver hur skolan aktivt ska främja alla människors lika värde. I Lgr11 beskrivs hur människans sätt att se på livet har förändrats och utvecklats ständigt. Religion och livsåskådning är centrala begrepp inom religionskunskap då de är viktiga för den mänskliga kulturen. I dagens samhälle lever vi i mångfald och ökad kunskap ger oss förståelse för varandra. Skolan ska genom religionsundervisning upp- märksamma hur människor inom religiösa traditioner lever och hur människor uttrycker sin tro och sin religion på olika sätt. Lgr11 beskriver hur eleverna ska få möjlighet att utveckla och reflektera över sina egna livsfrågor, identitet och förhållningssätt. I undervisningen diskuteras vad som kan påverka elevernas förståelse för religion och livsåskådning. Det finns negativa aspekter med att läraren bestämmer vad undervis- ningen handlar om då läraren själv har en åskådning och en tolkning som läraren anser vara viktig. Detta skulle kunna leda till att eleverna själva inte får utrymme att utveckla sin livsåskådning. För att göra en koppling mellan livsåskådning och didaktik beskrivs hur eleverna ska få utrymme att skapa ett eget val gällande olika livsåskådningar. Undervisningen i religion ska ge eleverna kunskap om olika åskådningar. Eleverna får framförallt kunskap kring världsreligionerna och en snabb genomgång gällande livså- skådningar. Alla människor har en livsåskådning och undervisningen ska ge eleverna möjlighet oavsett om de är religiösa eller inte. Icke-religiösa livsåskådningar utgör en del av religionsämnet även olika former av riter och kulturer ingår. Studien bygger på en kvalitativ design, vilket innebär målsättningen att skaffa en djupare förståelse. Denna undersökning baseras på intervjuer med tre lärare för grundskolan, 4-6, som undervisar i religionskunskap. Informanterna arbetar på en skola i Mellansverige. Intervjuerna genomförs som semistrukturerade, ljudinspelade intervjuer, med öppna följdfrågor. Efter intervjun transkriberades materialet omgående av författaren. Texten lästes ett flertal gånger i sin helhet, för att finna likheter och skillnader i lärarnas beskriv- ning av begreppet livsåskådning. Resultatet delas in i kategorier som sammanbinder in- tervjufrågorna och dess svar. Fyra kategorier framkom: Begreppet livsåskådning, Lärar- nas beskrivning av begreppet livsåskådning i läroplanerna och Lärarnas tolkning av läro- planen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning. Inom kategorin Lärares tolkning av läroplanen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning är indelad i fem underkategorier enligt: Tolkning, Planering, Genomförandet, Lärarnas beskrivning av eleverna och Lärarlaget. Resultatet visade att informanterna inte hade kännedom om begreppet livsåskådning och inte heller hade tid att undervisa om begreppet inom religionsämnet. Studien visade också att lärarna ansåg det svårt att diskutera med elever gällande deras livsåskådning då det uppfattas som känsligt. / The purpose of the study was to describe how teachers interpret information in curriculum about the term worldview, and how they plan and perform education. The term worldview describes as a ground experience about humans’ worldviews. Humans can have different experiences in religious and non-religious meaning. Humans view on existence and the world, could be from a worldview. The term worldview includes many questions about why we exist, how humans are, what society stands for and the belief in “higher power”. International research from the 70th showed that there is not an equivalent term for the word “livsåskådning” (worldview). In the curriculum Lpo94, describes how education active can promote humans equal value. In the curriculum Lgr11 describes how humans view on life had changed and still is. Religion and worldview is central terms in education of religion, because they are important for the human culture. In society of today we live in diversity and with increased knowledge we understand each other better. In education in religion will pay attention to how human in religious traditions lives and express their beliefs in different ways. In curriculum Lgr11 describes how the pupils should have abil- ity to develop and reflect over their questions of life, identity and approach. In education are discussions about what may affect pupils understanding to religion and their worldview. There is negative aspects with teachers decisions about content in edu- cation when teachers themselves have an own worldview and interpretation that they think are important. This could lead to that the pupils not have ability to develop their own worldview. The connection between worldview and didactics shows how pupils should be given space to create their own choice between different worldviews. Education in religion should provide pupils knowledge about different worldviews. The pupils are often given knowledge about world religions and a fast review about worldviews. Non-religious worldviews constitute a part of the subject of religion in different forms of rituals and culture. The study is built on a qualitative design, which means to develop deeper understanding of the subject. This study is based on interviews with three teachers in elementary school, 4-6, who teaches religion. The interviews was performed with semi- structured, audio recording interviews with opened supplementary. After the interviews the material was transcribed directly by the author. The text was read several times to find similarities and differences in the teacher’s description of the term worldview. The result are divided in categories that connect the interview questions. Four categories showed: The term worldview, Teachers description of the term worldview in the curriculum and Teachers interpretation of the curriculum and also planning and implementing of their education current worldview. In the category teacher’s interpretation of the curriculum and also planning and implementing of their education current worldview are divided into five subcategories: interpretation, implementing and teacher’s description of the pupils and teachers team. The result showed that informants did not have awareness about the term worldview and did not have time to educate about the term in the subject religion. The study also showed that the teachers thought it were difficult to discuss the term with the pupils their worldview though it could perceive as sensitivity.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur grundlärare undervisar i religion och livsfrågor. Studien syftar även till att undersöka hur grundlärare uppfattar sin egen kompetens i att undervisa i religion. Studien utgår från det elevaktiva arbetssättet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lärare anser att religion är ett viktigt ämne på grund av det mångkulturella samhälle vi lever i. Lärarna fokuserar främst på kristendomen men även andra religioner tas in i undervisningen. Resultatet visar att lärare använder olika undervisningsmetoder men föredrar att använda visuella och muntliga metoder. Lärarna tar utgångspunkt i elevernas egna föreställningar och deras livsvärld. I undervisningen har lärarna stort fokus på livsfrågor men det finns ingen medveten planering kring detta. I resultatet framkommer det att lärare har olika utbildning inom religionsämnet och att det finns flera utmaningar i religionsundervisningen. Studien ledde fram till flera slutsatser. Fokus ligger på livsfrågor i religionsundervisningen men att de tas upp spontant när elever uttrycker ett behov av att prata om dem. Lärarna upplever sig själva som tillräckligt kompetenta för att undervisa i årskurserna 1-3 och de väljer att undervisa med olika undervisningsmetoder. De ger uttryck för olika utmaningar, såsom otillräcklig tid eller att göra religionsämnet begripligt för eleverna.

Denna studie avser undersöka lärares inställningar till läroplanens centrala innehåll i religionsämnet på högstadiet och gymnasiet för att kartlägga lärares intryck av den senaste läroplanen. Vidare skall studien undersöka huruvida lärare upplever tydligheten i progressionen. Genom en kvalitativ skriftlig intervju skall svar samlas in från lärare genom en Facebook-grupp för religionslärare samt svar från ämnesexperter som skickas ut genom mejl. Resultatet analyseras med hermeneutiska metoder samt jämförs med tidigare forskning och svar från ämnesexperter. Studiens resultat visar att lärare har svårt att hinna med sin undervisning för att innehållet i kursplanerna är allt för omfattande. Lärare har oftast inte heller någon koll på progressionen mellan högstadiet och gymnasiet. Dock menar lärare att läroplanen är tydlig och det är inga större problem med att tolka den.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och rektorer förhåller sig till att skolan är ickekonfessionell men samtidigt vilar  på en kristen tradition och västerländsk humanism. I Lgr 11 (Skolverket, 2017) står det att den etik skolan ska utgå från är en kristen tradition och västerländsk humanism. Sex lärare och två rektorer har intervjuats på två olika skolor. Den ena skolan har mångkulturella klassrum och ligger i tätbefolkat område och den andra skolan ligger ute på landsbygden och har inga mångkulturella klassrum. Resultatet visar att mångkulturella klassrum gynnar religionsundervisningen. På skolan utan mångkulturella klassrum tar religionsundervisningen mindre plats. Det framkommer även att lärare och rektorer tolkar läroplanen på lite olika sätt. Ingen av rektorerna kontrollerar att undervisningen är religionsneutral.

Syftet med studien var att beskriva hur lärare tolkar informationen i läroplanen angå- ende begreppet livsåskådning, samt hur de planerar och genomför undervisning kring begreppet. Begreppet livsåskådning beskrivs som grundupplevelser om människans världsbild. Människor kan ha olika upplevelser i religiös och icke-religiös mening. Människors syn på tillvaron och världen, kan utgöra en livsåskådning. Begreppet livs- åskådning inkluderar många frågeställningar kring varför vi finns, hur människan är, vad samhället står för, och tron på högre makter. Från forskning från 70-talet visar in- ternationell forskning att det inte finns någon motsvarighet till begreppet, dock används ordet ”worldview”. Lpo94 beskriver hur skolan aktivt ska främja alla människors lika värde. I Lgr11 beskrivs hur människans sätt att se på livet har förändrats och utvecklats ständigt. Religion och livsåskådning är centrala begrepp inom religionskunskap då de är viktiga för den mänskliga kulturen. I dagens samhälle lever vi i mångfald och ökad kunskap ger oss förståelse för varandra. Skolan ska genom religionsundervisning upp- märksamma hur människor inom religiösa traditioner lever och hur människor uttrycker sin tro och sin religion på olika sätt. Lgr11 beskriver hur eleverna ska få möjlighet att utveckla och reflektera över sina egna livsfrågor, identitet och förhållningssätt. I undervisningen diskuteras vad som kan påverka elevernas förståelse för religion och livsåskådning. Det finns negativa aspekter med att läraren bestämmer vad undervis- ningen handlar om då läraren själv har en åskådning och en tolkning som läraren anser vara viktig. Detta skulle kunna leda till att eleverna själva inte får utrymme att utveckla sin livsåskådning. För att göra en koppling mellan livsåskådning och didaktik beskrivs hur eleverna ska få utrymme att skapa ett eget val gällande olika livsåskådningar. Undervisningen i religion ska ge eleverna kunskap om olika åskådningar. Eleverna får framförallt kunskap kring världsreligionerna och en snabb genomgång gällande livså- skådningar. Alla människor har en livsåskådning och undervisningen ska ge eleverna möjlighet oavsett om de är religiösa eller inte. Icke-religiösa livsåskådningar utgör en del av religionsämnet även olika former av riter och kulturer ingår. Studien bygger på en kvalitativ design, vilket innebär målsättningen att skaffa en djupare förståelse. Denna undersökning baseras på intervjuer med tre lärare för grundskolan, 4-6, som undervisar i religionskunskap. Informanterna arbetar på en skola i Mellansverige. Intervjuerna genomförs som semistrukturerade, ljudinspelade intervjuer, med öppna följdfrågor. Efter intervjun transkriberades materialet omgående av författaren. Texten lästes ett flertal gånger i sin helhet, för att finna likheter och skillnader i lärarnas beskriv- ning av begreppet livsåskådning. Resultatet delas in i kategorier som sammanbinder in- tervjufrågorna och dess svar. Fyra kategorier framkom: Begreppet livsåskådning, Lärar- nas beskrivning av begreppet livsåskådning i läroplanerna och Lärarnas tolkning av läro- planen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning. Inom kategorin Lärares tolkning av läroplanen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning är indelad i fem underkategorier enligt: Tolkning, Planering, Genomförandet, Lärarnas beskrivning av eleverna och Lärarlaget. Resultatet visade att informanterna inte hade kännedom om begreppet livsåskådning och inte heller hade tid att undervisa om begreppet inom religionsämnet. Studien visade också att lärarna ansåg det svårt att diskutera med elever gällande deras livsåskådning då det uppfattas som känsligt. / The purpose of the study was to describe how teachers interpret information in curriculum about the term worldview, and how they plan and perform education. The term worldview describes as a ground experience about humans’ worldviews. Humans can have different experiences in religious and non-religious meaning. Humans view on existence and the world, could be from a worldview. The term worldview includes many questions about why we exist, how humans are, what society stands for and the belief in “higher power”. International research from the 70th showed that there is not an equivalent term for the word “livsåskådning” (worldview). In the curriculum Lpo94, describes how education active can promote humans equal value. In the curriculum Lgr11 describes how humans view on life had changed and still is. Religion and worldview is central terms in education of religion, because they are important for the human culture. In society of today we live in diversity and with increased knowledge we understand each other better. In education in religion will pay attention to how human in religious traditions lives and express their beliefs in different ways. In curriculum Lgr11 describes how the pupils should have abil- ity to develop and reflect over their questions of life, identity and approach. In education are discussions about what may affect pupils understanding to religion and their worldview. There is negative aspects with teachers decisions about content in edu- cation when teachers themselves have an own worldview and interpretation that they think are important. This could lead to that the pupils not have ability to develop their own worldview. The connection between worldview and didactics shows how pupils should be given space to create their own choice between different worldviews. Education in religion should provide pupils knowledge about different worldviews. The pupils are often given knowledge about world religions and a fast review about worldviews. Non-religious worldviews constitute a part of the subject of religion in different forms of rituals and culture. The study is built on a qualitative design, which means to develop deeper understanding of the subject. This study is based on interviews with three teachers in elementary school, 4-6, who teaches religion. The interviews was performed with semi- structured, audio recording interviews with opened supplementary. After the interviews the material was transcribed directly by the author. The text was read several times to find similarities and differences in the teacher’s description of the term worldview. The result are divided in categories that connect the interview questions. Four categories showed: The term worldview, Teachers description of the term worldview in the curriculum and Teachers interpretation of the curriculum and also planning and implementing of their education current worldview. In the category teacher’s interpretation of the curriculum and also planning and implementing of their education current worldview are divided into five subcategories: interpretation, implementing and teacher’s description of the pupils and teachers team. The result showed that informants did not have awareness about the term worldview and did not have time to educate about the term in the subject religion. The study also showed that the teachers thought it were difficult to discuss the term with the pupils their worldview though it could perceive as sensitivity.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning säger om livsfrågor i relation till religionskunskap i grundskolans tidigare år. Den metod som har använts är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att vetenskaplig litteratur inom området har sökts, valts ut och analyserats. Sammanfattningsvis visar litteraturstudiens resultat att det finns flera möjliga svar på de didaktiska frågorna vad, hur och varför gällande livsfrågor kopplat till religionsundervisningen. Angående vad livsfrågor är framkommer att frågor som är aktuella för eleverna och personligt angelägna frågor är livsfrågor. Resultatet visar att det finns livsfrågor som anses vara för personliga för att behandlas i livsfrågeundervisningen samtidigt som frågorna inte helt kan sakna personlig anknytning. Vilka frågor som ska behandlas är öppet men det framkommer att elevernas egna frågor är viktiga samt frågor som är aktuella. Resultatet belyser att det finns en didaktisk osäkerhet bland lärare hur undervisningen kring livsfrågor ska gå till. Resultatet visar att det finns skäl till och möjligheter att förena ett ämnesstoff och elevernas egna erfarenheter i undervisningen. Angående varför livsfrågor ska ingå i religionsundervisningen framkommer tre motiveringar: livsfrågorna har ett egenvärde, livsfrågorna kan bidra med något i religionskunskapen och livsfrågor är något som möjligen kan vara intressanta för många människor. / <p>SO</p>