Aging buildings will sooner or later be in need of renovation, which opens opportunities to reduce energy use. Even if economically feasible energy measures or technologies exist, they are not always implemented, leading to an energy efficiency gap. This dissertation deals with how energy measures are handled and why they are enabled or disabled during the planning and design of renovations. During renovations, different kinds of building professionals are engaged, here referred to as middle professionals. The meeting practice of the professionals is investigated, with a focus on how the middle professionals exert influence from the middle-out and to the top and bottom, and how and why they enable or disable measures aimed at energy efficiency or reduction. Three renovation projects are followed in the municipality-owned housing company Stångåstaden, in Linköping, Sweden. The housing company’s goal is to reduce the amount of purchased energy by 25% by 2025. Methods applied during the research are semi-structured interviews, participant observations and document analysis. The conclusions show that energy measures were implemented, but more can be done in renovations. Predefined meeting agendas make the process efficient but not flexible, thus it can be difficult to introduce innovations and alternative ways of thinking into the process. The professionals usually selected measures they had used before. Energy calculations attracted little interest compared to the aggregated knowledge from previous projects, and experience and tacit knowledge were highly valued. This and more lead to a renovation process where it is difficult for energy to enter the current meeting practice. / Byggnader behöver förr eller senare renoveras, vilket ger möjligheter att minska energianvändningen. Existerande energieffektiva och lönsamma åtgärder genomförs emellertid inte i tillräcklig utsträckning, det så kallade energieffektiviseringsgapet. Avhandlingen handlar om implementering av energieffektiviseringsåtgärder vid renovering av flerfamiljshus och varför vissa åtgärder genomförs medan andra väljs bort. I avhandlingen undersöks hur de professionella i mitten av beslutshierarkin, kan påverka implementeringen av energieffektiva åtgärder uppåt och nedåt i en organisation men även utåt, i en horisontell riktning. Undersökningen rör de professionella aktörernas inflytande i planerings- och designfasen, och hur de fattar beslut om att inkludera eller exkludera energieffektiva åtgärder. Studien omfattar tre renoveringsprojekt i det kommunägda bostadsbolaget Stångåstaden i Linköping. Bostadsbolagets mål är att minska mängden köpt energi med 25% till år 2025. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer och dokumentanalys. Slutsatserna är att även om bostadsföretaget genomför energiåtgärder, kan mer göras i renoveringsprocesser för att förbättra energieffektiviteten. Förbestämda agendor på projektgruppsmötena gör processen effektiv men inte flexibel, och det kan vara svårt att introducera innovationer och alternativa sätt att tänka kring energi. De professionella i mitten valde oftast åtgärder som de tidigare hade använt, energiberäkningar spelade en liten roll och erfarenhetsbaserad kunskap värderades högt. Allt detta och mer leder till en renoveringsprocess där det är svårt att föra in energi i dagens mötespraktik.

Syftet med denna undersökning var att belysa tre aktörsperspektiv på den kommande renoveringsvågen av GotlandsHems byggnadsbestånd: fastighetsägar-, kulturvård- och brukarperspektivet. Utifrån dessa perspektiv ville undersökningen identifiera målkonflikter samt nyansera och problematisera den rådande diskussionen kring kulturvärden i GotlandsHems bebyggelse från 1930–1975 samt sätta in renoveringsvågen av GotlandsHems bostadsbestånd i en större nationell och internationell kontext. Frågeställningarna inkluderade huruvida kulturvärden tar någon plats i diskussionen kring den kommande renoveringsvågen av GotlandsHems bostadsbestånd och vilka målkonflikter, mellan vilka aspekter, som gick att identifiera. Renoveringsvågen place- rades i en större kontext genom sitt ursprung i EU:s gröna giv och Sveriges nationella strategier. En fallstudie med tre kvalitativa intervjuer och en innehållsanalys genomfördes. Analysen identifierade fem teman: oro för hyreshöjningar, kommunikation, för- delar med energieffektivisering, återbruk och varsam renovering. I diskussionen identifierades fem målkonflikter mellan aspekterna hyresgäster, affärsmål, energieffektivisering och kulturvärden. Slutsatsen var att kulturvärden har diskuterats rikligt med flera olika infallsvinklar av alla aktörsperspektiv i denna undersökning. Diskussionen har däremot inte riktigt fått den plats som GotlandsHem borde ha gett den i förarbetet inför renoveringsvågen. En tidig utredning i renoveringsvågens projekteringsprocess av kulturvärden i GotlandsHems bostadsbestånd kommer göra avvägningar och konflikthantering mellan affärsmål, energieffektivisering, hyresgäster och kulturvärden enklare. / The purpose of this study was to highlight three perspectives on the upcoming renovation wave of GotlandsHem's building stock: the property owner, integrated conservation and user perspectives. The study wanted to identify goal conflicts as well as nuance and problematize the current discussion on cultural values in GotlandsHem's building stock from 1930-1975. From these perspectives it also aimed to place the renovation wave in a broader national and international context. The research questions included whether cultural values are considered in the discussions about GotlandsHem's upcoming renovations and which goal conflicts, between which aspects, that could be identified. The renovation wave was contextualized with a walkthrough of EU's Green Deal and Sweden's national strategies. A case study with three qualitative interviews and a content analysis was carried out. The analysis identified five themes: concerns about rent increases, communication, benefits of energy efficiency, reuse, and careful renovation. The discussion identified five goal conflicts between the aspect’s tenants, business goals, energy efficiency, and cultural values. The conclusion was that cultural values has been discussed abundantly with several different angles from all perspectives in this survey. However, the discussion has not really been given the place that Gotland- sHem should have given it in the preparatory work for the renovation wave. An early investigation in the renovation wave's planning process of cultural values in GotlandsHem's housing stock will make trade-offs and conflict management between business goals, energy efficiency, tenants and cultural values easier.