För att samhället ska fortsätta utvecklas behöver hållbarhet vara en del av resonemanget. Medvetenheten av miljövänligare renoveringsmetoder hos fastighetsägare behöver ökas, och därför har denna studie tagit fram skillnader i miljöpåverkan för olika renoveringsmetoder. I studien har ett lägenhetshus, ägt av ett kommunalt bostadsbolag, undersökts utifrån två olika renoveringsalternativ. Det ena alternativet innefattar en totalrenovering med bland annat stambyte, byte av kök och byte av ventilationssystem (till ett värmeåtervinnande). Det andra alternativet, det varsamma, består av relining av avloppsrör, upprustning av befintligt kök, med ommålning av stommar, och byte av fläktaggregat i befintligt ventilationssystem. För att ta reda på vilket alternativ av de två givna metoderna som har minst miljöpåverkan har en jämförelse gjorts där metodernas skillnader har beaktats. Dessa skillnader låg sedan till grund för en livscykelanalys som var det huvudsakliga momentet i studien. Störst fokus lades på den miljöpåverkande faktor som studien kom fram till var den viktigaste, nämligen klimatpåverkan. Utsläpp av koldioxidekvivalenter var det som störst fokus lades vid och som sedan ledde till studiens resultat. Den mest ekologisk hållbara metoden över tid visade sig vara totalrenoveringsmetoden. Detta berodde enbart på den energieffektivisering som byte av ventilationssystem bidrog till. Vid renoveringstillfället var det den varsamma renoveringsmetoden som hade minst miljöpåverkan, men efter 20 år av användning av byggnaden så blev totalrenoveringen mer ekologisk hållbar. Livscykelanalysen visar också vilka åtgärder i renoveringen som är de största klimatpåverkarna sett till utsläpp vilket i sin tur kan leda till att dessa byts ut till något miljövänligare samt att det skapar medvetenhet och upplysning av materials miljöpåverkan. Omfattningen av studiens klimatpåverkan var svårbegriplig och översattes därför till en kostnad i kronor. Denna kostnad är en form av koldioxidskatt som olika forskare menar behövs för att reducera människans påverkan på växthuseffekten. Detta gjordes just på grund av svårigheten att jämföra utsläppens magnitud och för att likställa de båda alternativen för en jämförelse över tid.

Varje år stiger dödssiffran orsakad av det cancerframkallade ämnet asbest trots att det totalförbjöds i Sverige år 1982. Exponeringsrisken av asbesthaltigt material är för dem som arbetar inom byggbranschen fortfarande stor. De mest utsatta yrkesklasserna är rivnings- och reparationsarbetare. Mängden asbest som finns kvar i svenska byggnader beräknas vara omkring 400 000 ton, vilket innebär fortsatt stora risker för byggnadsarbetarna. Kombinerat med de kvarvarande asbestmängderna sker ett pågående generationsskifte i byggbranschen. Den äldre generationen med erfarenhet och kunskap om ämnet ersätts nu med en ny generation vars kunskap om det farliga ämnet asbest är bristfällig.   Sverige var det första landet i världen att förbjuda materialet asbest. Idag finns tydliga lagar och regler för hur asbest ska hanteras och saneras på ett korrekt sätt. För att få sanera asbest med hjälp av ett företag krävs det att saneringspersonalen har genomgått specifika utbildningar. En sanering består av flera avancerade steg och är en tidskrävande process. Hårda krav finns på utrustning, avspärrningar och avfallshantering för att undvika asbestexponering. Spridning av asbestdamm skulle riskera att drabba omgivande yrkesgrupper.   Den fortsatta dödssiffran bevisar att det idag fortfarande brister i hanteringen av asbest. För att undersöka detta kommer pågående saneringsprocesser att iakttas på Läroverket 1 i Umeå och jämföras med hur en saneringsprocess går till i teorin.   De saneringsprocesser som utförts på Läroverket 1 var noggranna och korrekt utförda enligt teorins alla regler. Det krävdes omfattande utrustning, kunnighet och noggrannhet för att undvika asbesthaltig dammspridning till omkringliggande lokaler och yrkesgrupper. Resultatet från projektet visar på att inga nämnvärda brister kunde identifieras under saneringarna, men det fanns andra delar som kommunikation och hanteringen av asbest som gick att förbättra. De förundersökningar som gjorts för att påvisa förekomst av asbest var även bristfälliga. Många platser som innehöll asbest testades aldrig och en del platser som testades negativt visade sig senare innehålla asbest. En stor omfattande brist som inte ska få ske då förundersökningen är något av det viktigaste. Den säkerställer vilka områden som måste saneras innan påbörjad byggstart och skapar därigenom en säker arbetsmiljö för alla yrkesgrupper. Saneringsmetoden som användes på Läroverket 1 var förlegad vilket dem är över stora delar av Sverige. Andra länder som England har utvecklat effektivare metoder som sänker exponeringsnivåerna av asbestdamm markant. Valet av saneringsmetod är något som borde tagits på större allvar för att kunna skapa en säkrare arbetsmiljö för saneringspersonal och övriga yrkesgrupper på projektet.   Slutsatsen från denna studie visar att saneringsprocessen utförs enligt Svenska lagar och regler på projektet men att kommunikationen, förundersökningarna och val av saneringsmetod var bristfälliga. En lösning kan vara att Arbetsmiljöverket inför krav kring dessa områden. Att varje förundersökning måste uppnå en godkänd standard samt att metodvalet skall anpassas efter varje individuell sanering. Allt för att skapa en säkrare arbetsmiljö på byggarbetsplatsen. / Each year, the number of deaths caused by the cancerous substance asbestos increases, even though it was banned in Sweden in 1982. The risk of exposure from materials containing asbestos to the workers in the building trade continues to be high. The most exposed categories are demolition and repair workers. The amount of asbestos still remaining in Swedish buildings is estimated to be around 400 000 tons, which continues to put the construction workers at risk. In addition to the remaining asbestos, there is an ongoing generational renewal in the building trade. The older generation with experience and knowledge on the substance is being replaced with a new and enthusiastic generation whose knowledge on dangerous substance of asbestos is lacking.   Sweden was the first country in the world to ban asbestos. At present, there are laws and regulations on how asbestos should be correctly handled and disposed of. To be able decontaminate buildings of asbestos commercially, the personnel must have completed specific educational programs. An asbestos decontamination consist of several advanced stages and is a time consuming process. There are strict demands on equipment, barriers and waste management in order to avoid exposure to asbestos. The dispersal of asbestos dust would affect surrounding categories of workers.   Despite the laws and regulations, there are still inadequacies in the handling of asbestos. To investigate the scope of the deficiencies, current asbestos decontamination procedures at Läroverket 1 in Umeå will be observed and compared to the theoretical decontamination procedure.   The decontamination procedure performed at Läroverket 1 was meticulously and correctly performed according to the theory. It required extensive equipment, knowledge and carefulness to avoid dispersing asbestos dust to surrounding areas and personnel categories. No deficiencies of note could be identified during the decontamination procedure, but there are other other parts of the asbestos handling which could be improved. The investigations which were undertaken to prove the existence of asbestos were insufficient. Places which contained asbestos were missed altogether, and places which were deemed to not contain asbestos during testing were subsequently found to contain asbestos. This is a large deficiency which can not be allowed, since the investigation before decontamination is crucial to ensure that no workers are exposed to asbestos during construction. The methods used for decontamination are obsolete, which is true for large parts of Sweden. In comparison to e.g. UK, where research efforts have resulted in better decontamination procedures, the levels of exposure to asbestos dust are significantly higher in Sweden. The choice of decontamination method is something that needs to be seriously considered in order to improve the working environment for decontamination crews and other personnel categories.   The personnel performed the decontamination according to applicable Swedish law and regulation, but the investigations performed to determine areas containing asbestos and choice of decontamination methods are inadequate. To remedy this, higher demands must be placed on the safe working environment of the personnel.

I Sverige kvarstår cirka 650 000 bostäder i flerbostadshus uppförda under miljonprogrammet. Dessa byggnaders drift kräver stora mängder energi. Byggnaderna från den här eran står dessutom inom en snar framtid inför stora renoveringsbehov. I sambad med renovering är det därför viktigt att tänka energieffektivt och vidta extra åtgärder för att sänka dess energiförbrukning. I studien framgår att det finns goda möjligheter att sänka energianvändningen i dessa byggnader med åtgärder som kan vidtas i samband med renovering.

No description available.

Detta examensarbete har utförts i samarbete Statens Fastighetsverk. I dagsläget pågår renoveringen av Nationalmuseum där byggnaden skall återställas till sitt ursprung och ett nytt ventilationssystem skall tillgodose ett stabilt inneklimat för bevarandet av museiföremålen. Examensarbetet undersöker hur de krav som ställs på ventilationssystemet kan kombineras med de begränsningar som byggnadens kulturminnesmärkning medför genom att besvara frågan ”Hur kombinerar man dagens behov av installationer med en kulturhistorisk byggnad utan att påverka det kulturhistoriska värdet?” För att exemplifiera denna problematik presenterar vi ett principiellt lösningsförslag för installationssamordningen till en utvald del av byggnaden. Ventilationsförsörjningen till utställningssalarna på Plan 4 utgör ett av de svåraste samordningsområdena i byggnaden. Det valda utrymmet för lösningsförslaget är bjälklaget på Plan 6 som skall försörja en av dessa salar. En fördjupning görs inom museiklimat och dess påverkan på såväl konsten som byggnaden och installationerna. I dagsläget pågår diskussioner där museiklimatkraven ifrågasätts och en internationell standard eftersträvas. Då ventilationssystemets utformning är direkt kopplat till det eftersträvade inneklimatet avslutas rapporten med en diskussion kring klimatkraven på Nationalmuseum och hur dessa kan tillgodoses. Våran slutsats är att det är utifrån byggnadens begränsningar och inte verksamhetens behov som en hållbar samverkan av arkitektur och installationer kan åstadkommas. / This degree project has been carried out in collaboration with the National Property Board of Sweden. The National Museum is currently undergoing renovation where the goal is to restore the building to its original glory. A new ventilation system is to be installed to facilitate a stable indoor climate for the conservation of museum artifacts. The building has been declared a historical monument which imposes limitations on permissible alterations to its architecture and construction. The degree project examines how to combine these limitations with the demands made on the ventilation system by answering the following question, "How can modern installations be integrated within a historical monument, without affecting the historical value?" To exemplify the complexity of this problem, a section of the building has been chosen and studied in more detail. A principle solution is then presented where the installations are integrated with the surrounding structures. The air supply to the exhibition halls on the fourth floor constitutes one of the more complex problems in the building. The installations that service these halls are to be contained within the floor structure above. It is this floor structure that has been studied in more detail. The museum climate and its effects on the artifacts, building construction and installations are studied in depth. Currently the museum environment is a heated topic of discussion where prescribed guidelines are challenged and an international standard is sought. The desired indoor climate determines the scope of the ventilation system. Therefore this report concludes a discussion on the climate requirements presented by the National Museum and how these can be accommodated. Our conclusion is that a sustainable integration of architecture and installations can be achieved when the solution is based on the limitations of the building as opposed to the demands of the occupants.

Under tio år, 1965-1974, byggdes en miljon bostäder i Sverige som del av Miljonprogrammet. Varken förr eller senare har så många bostäder byggts under så kort tid. Ofta byggdes de i utkanten av staden präglade av modernistiska ideal och med moderna byggtekniker. Idag, nästan femtio år efter miljonprogrammet inleddes, är behovet av upprustning akut bland många av miljonprogrammets bostäder. Utöver detta uppvisar många av miljonprogramsområdena sociala problem och på många sätt möter de inte de behov som dagens boende har. Det är tydligt att investeringar behövs för att rusta upp den fysiska miljön likväl som för att stärka områdena socialt och det är rimligt att tro att dessa två bör kunna samverka. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur det är möjligt att främja social hållbarhet i miljonprogramsområden i samband med den fysiska upprustningen av dessa. Genom litteraturstudier och kompletterande intervjuer har en förstudie genomförts ur vilken fyra teoretiska teman lyfts som är viktiga för att se kopplingen mellan social hållbarhet och renovering. Dessa är social hållbarhet, governance, socialt kapital och offentliga platser. Sex konkreta exempel presenteras sedan och analyseras utifrån det teoretiska ramverket för att identifiera de mest relevanta tillvägagångssätten och satsningarna. Det arbetet kommer fram till är att det när det gäller främjandet av social hållbarhet i samband med upprustning av miljonprogramsområden går det att dela upp i vad som görs och hur det görs. Hur det görs handlar främst om vilken inställning aktörer bemöter problemen med och vilka arbetssätt de väljer, här lyfts ledord som mobilisering, kunskapsinsamling, långsiktighet och flexibilitet fram. När det gäller vad som görs, eller mer riktade satsningar, framgår att det finns många olika tillvägagångssätt för att främja social hållbarhet, från att fokusera på barn och ungdomar, till att lyfta offentliga platser, till att bygga om bostäderna så de bättre passar dem som bor där idag och deras behov. Små insatser kan skapa snöbollseffekter och det är viktigt att hellre än att försöka åtgärda alla problem samtidigt, att göra prioriteringar och jobba långsiktigt steg för steg. / During ten years, 1965-1974, one million homes were built in Sweden, part of what is known as the million homes programme. Neither before nor after has such an intensity of building taken place. These houses were often built in the outskirts of the cities, following modernist ideals and using modern building techniques. Today, nearly 50 years after the project began, there is an increasingly urgent need to renovate these houses. On top of that, many of the million homes areas display social problems and in many ways the houses and areas do not meet the needs of those currently living there. Investments are required in order to upgrade the physical environment as well as strengthening the areas socially, and it is reasonable to believe these two can be coordinated.   The purpose of this essay is to investigate how it is possible to promote social sustainability while upgrading the million homes areas physically. A pre-study has been conducted, based on reviewing literature and making interviews, and four theoretical themes have been identified as important for understanding the connection between social sustainability and renovation. These are social sustainability, governance, social capital, and public places. Six concrete examples are presented and analysed using the theoretical framework, in order to identify the most relevant approaches and types of investments.  The results show that when it comes to promoting social sustainability in the context of renovating the million homes areas, it is a matter of knowing what to do and how to do it. How to do it is about the attitude with which actors addresses the problems and which modes of operation they choose to use. The guiding terms are mobilisation, collection of knowledge, long-sightedness and flexibility. What to do is more about aimed investments to promote social sustainability, and can take many forms, such as projects aimed at children and teenagers, investments in public areas, or restructuring the apartments to meet the needs those households inhabiting them. Small investments can create snowball effects and it is important to rather than trying to do everything at once, make priorities and work at the issues one step at the time.

Restaurering handlar om att spara något av det existerande och använda sig av det, om det så är en struktur, ett minne, en detalj eller den inre luftmassan. Frågan är varför man i vissa fall sparar en träbit från 1700-talet som är sned och sliten, när man skulle kunna byta ut den till en rak istället, men måla den i samma kulör. Det är alltså någonting i just den slitna träbiten som förmedlar något till oss. Kanske en känsla av att vi är del av en historia och ett sammanhang. I projekt som handlar om restaurering jobbar arkitekten med just hanteringen av historia men också skapandet av framtiden. Det är precis det som är kittlande, som Hidemark så bra formulerar det; ”...det förflutna finns ständigt i det närvarande, och tillsammans med nuet finns det på samma sätt i framtiden.”Synen på varje byggnad och varje restaurering som unik har på riktigt vuxit fram under 1900-talet. Sigurd Curman började formulera tankar kring att bevara ”tecken på historia” i en byggnad, som man kan kalla för patina, just för att den hade något, inte för att det inte fanns resurser till att putsa till den. Dessa idéer har fortsatt utvecklats och nådde sin höjdpunkt med Ove Hidemarks tankar om hur han ser på byggnader som att de alla har sin personlighet. Att sedan gestalta något som arkitekt i byggnaden, men samtidigt ha kvar respekten för objektets patina och tidigare liv, leder till att det enda rättvisa gentemot byggnaden blir att inte härma eller försöka kopiera utan skapa något som kan tala med det gamla och samexistera arkitektoniskt. Exempel på detta ser vi också i Neues museum genom Chipperfields arbete med ytorna och sin lågmälda komplettering av dem, på Skokloster slott genom Hidemarks respekt för alla tiders tillägg och de existerande och tillagda materialens relation, Lacaton & Vassals beslut om att låta en park vara som den är och Rachel Whitereads bevarande av en byggnads minne genom ett avgjutet inre av den.      Arkitektens roll i ett restaureringsarbete blir att gå till objektet eller platsen och först och främst titta. Se vad som finns och formulera det genom ord, text, bild, skiss ritning etc. Genom att göra urvalet och gestalta det existerande tar arkitekten ställning och säger något om värdet på dessa ting. Det är ett maktutövande, rent ut sagt, att bestämma vad som är av värde att gestalta eller inte, men också vad som är av värde att låta leva vidare in i framtiden. Tyresö gymnasium är byggd i två etapper, 1978 respektive 1981. Vår uppgift från Arkitekturskolan innehåller ett program på 1500 kvm bostäder vilket man kan välja att lägga i gymnasiet då skolan ändå ska flytta från sina alltför stora lokaler. Denna linje har jag valt och min utgångspunkt är att utgå ifrån det som finns och bevara det så långt det går och att med enkla medel transformera en skola till bostäder. Jag vill testa min tes om att ett hem med tecken från vad det en gång varit är ett mer trivsamt hem än ett helt spår- och historielöst hem. Min metod är helt och hållet inspirerat av Ove Hidemark där jag försökt känna in byggnaden och undersöka den så mycket som det går. Jag har åkt dit och dokumenterat genom skiss, ritning och foto sådant som jag bedömt är av hög rumslig kvalité. Dessa stora och små delar av byggnaden har blivit min utgångspunkt för skapandet av de nya bostäderna. Jag har försökt rita bostäderna kring dessa delar så att varje lägenhet får sin speciella detalj som påminner om en tid som varit.     Spår som symboler av historia. / Restoration is about saving something of the existing and use it, whether it is a structure, a memory, a part or the internal air mass. The question is why, in some cases, save a piece of wood from the 1700s that are crooked and worn out, when you could replace it with a straight instead, but paint it the same color. There is something in that worn piece of wood that conveys something to us. Perhaps the feeling that we are part of a history and a context. In projects that are about restoration architects work with the handling of the history but also the creation of the future. That is what is so fascinating about restoration, as Ove Hidemark so great puts it; "... The past is constantly present in the moment, and with the present moment, it is in the same time in the future." The view of each building and each restoration as unique has really emerged during the 1900s. Sigurd Curman began to formulate ideas about preserving the "signs of history" in a building, which you can call patina, precisely because it had something, not because there were no resources to renovate it. These ideas have continued to develop and reached its peak with Ove Hidemarks thoughts on how he sees the buildings as they all have their own personality. To then shape something as an architect in the building while maintaining respect for the object's patina and past lives, means that the only justice towards it is not to mimic it or try to copy but to create something that can speak with the old and architecturally coexist. Examples of this are seen in the Neues Museum by Chipperfield´s and their work with surfaces and its low-key supplementing them, in Skokloster castle through Hidemark´s respect for the all-time additions and the existing and added materials relationshisp, Lacaton & Vassals´ decision to leave a park as it was, and Rachel Whiteread´s conservation of a building through casted interior of it. The architect's role in the restoration work will be to go to the object or location, and first and foremost to look. See what is there and picture it in words, text, image, sketch drawing etc. By making the selection the architect says something about the value of these things. It is an exercise of power, to determine what is of value to shape or not, but also what is of value to let live on into the future. Tyresö upper secondary school was built in two phases, 1978 and 1981. Our mission from the School of Architecture includes a program of 1,500 sq.m. residential which you can choose to place inside the existing school. I have chosen this line and my starting point is to build on what exists and preserve it as much as possible. I have tried to, in simple ways, transform the school into housing. I have tested my theory that a home with signs from what it once was is a more enjoyable home than a home without any tracks at all. My method is inspired by Ove Hidemark from where I tried to get to know the building and investigate it as much as possible. I have gone there and documented through sketches, drawings and photos things that I considered are of high spatial quality. These large and small parts of the building have been my starting point for the creation of the new homes. I have tried to draw the dwellings around these parts so that each apartment has its special detail reminiscent of the past. Tracks that are signs of history.

Energy issues are constantly increasing attention in today's society. People's impact on Earth isentered in more contexts. Many discussions are about how the entire social structure needs to bestreamlined in order to achieve sustainability. The residential and service sector accounts for 39 % oftoday's total energy consumption in Sweden and the increasing electricity prices have made buyersmore interested in energy issues.There are many buildings in need of refurbishment today, including all the apartments that werebuilt in the 1970s to reduce the housing shortage at the time. 650 000 apartments of one millionapartments were built during the so-called the one million program and is currently in need ofrefurbishment. The opportunity for energy efficiency of these at the refurbishment is great. Due tothe scale of these dwellings all Sweden's energy consumption would be reduced when theseapartments are energy efficient. We have therefore chosen to study a building that was built overthe one million program and investigated the possibility of converting it into a passive house. Wehave studied solutions to insulate the buildings envelope to reduce heat transmission, andinstallation solutions for heat recovery of ventilation air. This is done to the building so it can beclassified as a passive house.The building which has been studied in this report is an 8 storey building built in the 1970s inÖsterängsområdet in Kristianstad. The building is in need of refurbishment and the energyconsumption is in the current situation 209 kWh/m2/year compared with passive house requirementof 50 kWh/m2, year. Passive house is a term used for buildings with no conventional heating system.The building is heated by the heat generated from the people and home appliances in the building.The concept is based on minimizing the energy consumption in a building.The methods used for gathering information for this thesis were: literature review of books, reports,dissertations and the Internet. Conversations with knowledgeable people within their area ofexpertise have also been made to clarify some issues that have arisen during the process of thesis.Energy calculations were made in the calculation program Isover 3 to apply the passive houseconcept in the building in Kristianstad.The conclusion from the work is that it is possible to refurbish a non-energy efficient building tobecome an energy-efficient passive hose. The greatest difference in the energy calculations isreached when the ventilation system is changed from an exhaust system to a supply and exhaustheat exchanger. The efficiency of heat recycling from exhaust air is an important part of the buildingto reach the passive house standard.

Today  Real  estate  companies  face  the  challenge  where  extensive  renovations  on  existing housing built before 1980 must be performed. Conditions have changed and the housing need performance-­‐enhancing measures that meet today's quality. With a current renovation rate,  it  would  take  30  years  to  meet  the  renovation  needs.  The  renovation  rate  must therefore rise dramatically, which requires the real estate companies to act consistently in accordance with commercial principles and in an economically, socially and environmentally responsible way. The  paper  discusses  renovation  strategies  in  four  municipal  housing  companies  in  the Stockholm  suburbs.  The  report  includes  surveys  of  four  ongoing  renovation  projects; Fastighets AB Förvaltaren in Sundbyberg project Hundloken 3, Stiftelsen Signalisten in Solna project Ritorp, Sollentunahem in Sollentuna project Svalgången och Väsbyhem in Upplands Väsby project Dragonvägen. The main purpose of this study was to analyze the practices of redevelopment projects. What opportunities and obstacles arise and how do the housing companies choose to respond to the current societal requirements. How do you work with redevelopment projects and how do you finance these.  The purpose of this paper is not to provide a clear and definite conclusion; the basis of the thesis has therefor been case studies. As the needs and conditions vary depending on the renovation project; there are no standard solutions, but there are important issues to be highlighted. It can be noted that the hard part of a renovation project is to get a flow without any barriers, where both the tenant's needs and wishes are taken into account and at  the same time it has to be economically and socially reasonable for the companies to implement the great need of renovation. The study indicates to some important questions to  have  in  consideration  when  renovating;  a  social  responsibility  to  not  stop  the  ever growing housing queue and a financial responsibility to ensure that the tenant is possible to take on the new rent increase that comes with refurbishment and also reasoning about the grounds  on  which  one  should  get  the  right  to  appeal  renovations.  The  results  generated  in this report should be seen as a basis for further discussion on the issue. / Fastighetsbolag  står  idag  inför  utmaningen  där  omfattande  renoveringar  på  befintliga fastigheter byggda innan  1980-­‐talet  måste realiseras. Förutsättningarna har ändrats  och fastigheterna  behöver  prestandahöjande  åtgärder som  möter  dagens  kvalitet.    Med  en nuvarande   renoveringstakt   skulle   det   ta   30   år   att   tillgodose   renoveringsbehovet. Upprustningstakten måste således öka radikalt, vilket ställer krav på fastighetsbolagen att agera  konsekvent  enligt  affärsmässiga  principer  och  på  ett  ekonomiskt,  socialt  och miljömässigt försvarbart sätt. Den  här  uppsatsen  behandlar  renoveringsstrategier  på  fyra  kommunala  allmännyttiga fastighetsbolag i Stockholmsförorter. Rapporten innefattar undersökningar av fyra pågående renoveringsprojekt; Fastighets AB Förvaltaren i Sundbyberg projekt Hundloken 3, Stiftelsen Signalisten  i  Solna  projekt  Ritorp,  Sollentunahem  i  Sollentuna  projekt  Svalgången  och Väsbyhem i Upplands Väsby projekt Dragonvägen.   Huvudsyftet med studien har varit att analysera tillvägagångssätt vid ombyggnadsprojekt. Vilka förutsättningar och hinder uppstår och  hur  väljer  man  att  bemöta  de  aktuella  samhällskraven.  Hur  arbetar  man  kring ombyggnadsprojekt och hur finansieras dessa.  Avsikten med uppsatsen är inte att lämna någon tydlig och klar slutsats, utgångspunkten i uppsatsen har därför varit fallstudier. Då behov och förutsättningar varierar beroende av renoveringsprojekt finns inga standardlösningar, men däremot finns det viktiga frågor att lyfta fram. Det man kan konstatera är att det svåra i ett renoveringsprojekt, är att få ett flöde utan  hinder där såväl hyresgästens behov och önskemål beaktas samtidigt som det för företagen ska vara företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt försvarbart att genomföra det stora behovet av upprustningar. Studien indikerar för en del viktiga punkter att tänka på; socialt ansvar att inte stoppa upp den ständigt växande bostadskön och ett ekonomiskt ansvar att se till att det för hyresgästen är möjligt att ta sig an ny hyreshöjning som kommer med renovering samt resonemang kring på vilka grunder man ska få rätten att överklaga renoveringar. Det resultat som uppkommer i rapporten bör ses som underlag för vidare diskussion                                                               kring                                                               frågan.

Abstract This report describes the renovation of balconies/airways built under the so called Million Program. Two different areas in Halmstad that have already been renovated were compared. With the help of HFAB, we were given enough information and technical descriptions to compare and analyze the renovation of the properties in KV Volymen and Jaktfalksvägen. The Million Program's buildings are everywhere in Sweden, several buildings needed to be renovated and remedied. From the real estate owner's point of view, it is important to be able to reach the best possible solution that is both economical and sustainable. In order to investigate the methods of renovation available on the market, we have used interviews, literature and analysis of case studies in order to compile the solutions used and the lifetime and quality of the renovation that have been carried out.