As the construction sector in 2019 accounted for 21% of Sweden's greenhouse gasses and 40% of Sweden's waste, recycling is something that will be required if Sweden are to become climate neutral by 2050, which has been decided upon. By reusing building materials, it contributes to a reduction of greenhouse gasses in the manufacturing, transport and recycling of building materials. Reusing means that the material does not change into anything else hence time, money and work are therefore saved compared to recycling. The project has been carried out to report the possibilities of reusing materials between Vasakronan and Atrium Ljungberg. This report delves into bricks, metal sheet roofs and suspended ceiling tiles and reports the potential for reusing them. Ceiling tiles, metal sheet roofs and bricks have all shown potential to be reused not only to reduce carbon dioxide emissions, but they have also proven to be economically viable to reuse. Metal Sheet roofs proved to be good to recycle from a carbon dioxide perspective and reusing proved economically viable even if by less of a margin than for ceiling tiles and bricks. The report is based on a literature study about reusing, as well as interviews with five participants in different companies. The report contains calculations for the profitability of reusing selected materials as well as carbon dioxide emissions in the production and transport phases. The market for reusing materials is underdeveloped in large parts of the country, but the market has begun to develop in recent years partly with initiatives from companies in the construction industry but also that Sweden's municipalities have begun to investigate the issue to help establish local markets for reusing materials. Even though not much is reused today, there is hope that material reuse will be one of the pillars in the construction industry in the future. Therefore, this rapport was done to show how such a collaboration could be operated.

Denna studie tar upp om det är mer hållbart att renovera en befintlig byggnad eller riva den nuvarande och bygga en ny ur ett klimat perspektiv. Målet är, med hjälp av livscykelanalys, undersöka ämnet. Studien har avgränsats till att fokusera på ekologisk hållbarhet och redovisar endast klimatpåverkan och energibehov. Metoden som har använts är en litteraturstudie där tidigare projekt som stått inför frågan om ätt riva eller renovera?”har beaktats. Dessutom undersöks forskningsartiklar som studerar området. Studien baseras på två svenska skrifter och tre internationella som sedan diskuteras och analyseras. Samtliga artiklar styrker argumentet att renovering är det optimala valet även då nybyggnation kan bidra till energieffektivitet vid driftstadiet. Renovering uppnår i stort sett samma resultat när det gäller energiförbrukning samtidigt som detta alternativ har en lägre klimatpåverkan. / This study will address the sustainability of renovating an existing building compared to demolishing the current one and building a new one. The scope of the study has been limited to ecological sustainability, specifically two parameters; climate impact and energy consumption. The methodology used for this project is a literature study in which previous project essays and research articles investigating the issue of to demolish or renovate?­ is taken into consideration. Where the subject was investigated using a life cycle assessment. This study is based on two Swedish publications and three international ones, which are discussed and analyzed. All included articles support the argument that renovation is the preferred choice, although new construction can contribute to energy efficiency at the operational stage. Compared to demolishing and rebuilding, renovation results in similar energy consumption, while achieving a more modest climate impact.

The renovation and maintenance projects in the “Million program” areas are currently ongoing in many parts of the country. As the stocks in many descriptions have similar conditions with regard to urban structure, construction technology and socio-economic situation, there is great potential for comparison. This means that different results from a renovation may be linked to other factors than the execution and choice of measures. In this thesis two different “Million program” areas have been compared, one in the suburbs of a big city and one in the suburbs of a small town (which will be referred to as ftS and fts in the report). The comparison will be evaluated from the three sustainability perspectives: social, ecologic and economic. To make these three perspektive interact is difficult but when all perspectives are considered as sustainable the “Point of Optimization” has been achieved. The projects that have been involved in this bachelor thesis are Nystad 1, which is owned by Svenska Bostäder, and Drabanten 3, which is owned by Nybro Bostad. Nystad 1 is placed in Akalla which is a suburb to the big city Stockholm and Drabanten 3 is placed in Kungshall which is a suburb to the small town Nybro. Both projects change the ventilation system to FTX, replace windows, put solar cell systems on the roof, renovate the kitchen and the bathroom and additional insulation to varying degrees. The scale of the renovation in Akalla is larger as the entire building to the core gets removed and rebuilt and a total refurbishment of the yard is also included in the project. The purpose of the report is to produce values linked to each perspective of sustainability that are comparable in both projects to evaluate the connection between the results and the placement in either ftS or fts. To produce results that are measurable within every aspect a customer survey was sent out, the reduced usage of energy were calculated and the economic profit was estimated. The project in Akalla is more extensive and the total cost amounts to just under 1,3 million SEK per apartment. Prior to the renovation the rent was 971 SEK/m2 which will be increased with 25% after the renovation. For Kungshall the total cost amounted to roughly 1 million per apartment and led to an increase of rent by 28% from the original rent which was 795 SEK/m2. The participation rate of the customer survey in Akalla was lower than in Kungshall which got a better result in all categories. The reduced use of energy of the project in Akalla is estimated to 32% while the project in Kungshall merly reached 21%. The use of method in this report determine that none of the projects successfully reached economic profit with their own company-specific calculation interest. However, the analysis of vulnerability shows that after 30 years Kunghall has gained a profit of 3.2 million SEK. Akalla is expected to reach sustainability from a social and ecological perspective but not from an economic perspective. In Kungshall the social and economic perspective are assessed to be sustainable while the ecological perspective is not, due to the fact that it did not reach “Klimatiniativets” goal at a reduced energy usage of 30 %. The result in this thesis concludes that the placement in either ftS or fts impacts the sustainability from the social perspective and normally also from the economic perspective, although not with the specific circumstances regarding this ftS due to Järvaavtalet. The sustainability from the ecological perspective is not connected to the placement but merely a result of choice of measures and execution. However, as the sustainable development is an interplay between the different perspectives, the result from the ecological perspective is also indirectly affected by the placement in either ftS or fts. / Renovering och underhållsprojekt i miljonprogramsområden är pågående i flera olika delar av landet. Bestånden har i många avseende liknande förutsättningar med hänseende till stadsstruktur, byggteknik och socioekonomisk situation. Det finns således stor potential för jämförelse och därför kan resultat av en renovering eventuellt kopplas till andra faktorer än utförande och val av åtgärder. I detta examensarbete jämförs två olika miljonprogramsområden, ett i förort till storstad och ett i förort till småstad, (som i rapporten benämns som ftS och fts) och utvärderas ur de tre hållbarhetsperspektiven socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Samspelet mellan dessa tre perspektiven är i många fall svårt och när samtliga perspektiv anses som hållbara så har den så kallade “Optimeringspunkten” uppnåtts. De projekt som detta examensarbete behandlar är Nystad 1, som ägs av Svenska Bostäder, och Drabanten 3, som ägs av Nybro Bostad AB. Nystad 1 ligger i Akalla som är en förort till storstaden Stockholm och Drabanten 3 ligger i Kungshall som är en förort till småstaden Nybro. Båda projekten utför byte till FTX-system, fönsterbyte, solcellsanläggning på tak, renovering av kök och badrum och tilläggsisolering i olika omfattningar. Renoveringen i Akalla utförs i större skala, hela byggnaden görs stomren och en total upprustning av gården ingår också i projektet. Syftet med arbetet är att ta fram jämförbara värden kopplat till varje hållbarhetsaspekt för att sedan kunna avgöra om resultaten som speglas i dessa värden kan kopplas till att projektet är placerat i antingen ftS eller fts. För att ta fram mätbara resultat inom varje aspekt skickades kundundersökningar ut, energiberäkningar utfördes och nuvärdeskalkyler ställdes upp baserat på material som tillhandahållits av respektive projektledare eller inhämtats från andra källor. Renoveringen i Akalla är mer omfattande och den totala projektkostnaden uppgår till strax under 1,3 miljoner per lägenhet. Innan renoveringen uppgick hyran i 971 kr/m2 och höjdes efter renoveringen med drygt 25%. Den totala projektkostnaden i Kungshall uppgick i strax över 1 miljon per lägenhet och resulterade i en hyreshöjning på strax under 28% från den ursprungliga hyran på 795 kr/m2. Akalla hade lägre deltagandeandel på kundundersökningarna och fick sämre resultat än Kungshall i samtliga kategorier. Akalla förväntas uppnå en total energibesparing på 32% medan Kungshall enbart uppnådde 21%. Inget av projekten lyckades, enligt rapportens metod, nå företagsekonomisk lönsamhet med de företagsspecifika kalkylräntor som delgetts, dock så lyckades Kungshall generera en vinst på 3.2 miljoner efter 30 år utifrån känslighetsanalysen. Akalla bedöms nå en social- och ekologisk hållbarhet men inte en ekonomisk hållbarhet. Kungshall bedöms ha nått en social- och ekonomisk hållbarhet men utefter “Klimatiniativets” mål på en energiminskning med 30 % efter renoveringen så bedöms inte en ekologisk hållbarhet uppnås.Arbetet kommer fram till att resultatet ur det sociala perspektivet är bundet till placeringen i antingen ftS eller fts. Det ekologisk resultatet beror främst på utförande och val av åtgärder men eftersom den hållbara utvecklingen är ett samspelet mellan de olika perspektiven så påverkas även det ekologiska resultatet indirekt av placeringen i antingen ftS eller fts. Det ekonomiska resultatet bedöms i normalfallet vara starkt kopplat till placeringen i antingen ftS eller fts. I detta specifika fall har placeringen i ftS eller fts inte en avgörande roll eftersom det ekonomiska resultatet för projektet i ftS beror på involveringen i Järvaavtalet.

The current use of natural resources within the industry generally constitutes of linear systems of raw material extraction to waste formation. However, an increased awareness of sustainability issues has resulted in engagements to try to minimise the impacts on the environment that these linear systems impose. Circular Economy is a concept for a strategy that strives towards closing loops of material in society, and therefore reduce the need of raw material extraction and waste formation. Although Cir- cular Economy strives towards increasing the sustainability of a system, recent research has shown that circularity of material does not necessarily have to lower the environmental impact. Therefore there is a need for a method that can assess circularity from a holistic perspective to ensure the contribution of the Circular Economy strategy to a more sustainable society. The aim of the study is to create a framework that accounts for both conventional circular economy indicators and environmental impacts, and that helps set a strategy for companies to transform towards sustainable Circular Economy. The findings of the performed literature study resulted in the gathering of the most used assessment tools for assessment of circular economy in previous studies: Material Flow Analysis, Cumulative En- ergy Demand and Life Cycle Assessment. This set of tools is used to identify hot spots of impact of a product throughout the product lifetime and to set a strategy toward better practices of manufacturing companies. The study gives an example of practical implementation of the framework on a case study of brake caliper remanufacturing at Autoexperten, a chain of franchise concept garages owned by the parent company KGK. A Material Flow Assessment and a Life Cycle Assessment is performed on a scenario modeled to represent the current state of the case of remanufacturing at Autoexperten, and an alternative scenario that do not include the practice of remanufacturing. The results of the performed assessments concluded that the current state scenario is the most preferable alternative regarding energy use, material use and environmental impact. Therefore, the main recommendation in regards to business strategies for Autoexperten and KGK is to continue the practice of remanufacturing. / Dagens användning av naturresurser inom industrin utgörs i allmänhet av linjära system från utvinning av råmaterial till produktionen av avfall. En ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor har dock resulterat i engagemang för att försöka minimera den miljöpåverkan som dessa linjära system skapar. Cirkulär ekonomi är ett koncept för en strategi som strävar efter att cirkulera flöden av material i samhället och därmed minska behovet av råmaterialutvinning och avfallsbildning. Även om den cirkulära ekonomin strävar efter att öka hållbarheten inom ett system har ny forskning visat att cirkularet av material inte nödvändigtvis behöver minska miljöpåverkan inom ett system. Därför har det skapats ett behov av en metod som kan undersöka cirkuläritet från ett holistiskt perspektiv för att säkerställa att den cirkulära ekonomin verkligen bidrar till ett mer hållbart samhälle. Syftet med studien är att skapa ett ramverk som undersöker både konventionella indikatorer av cirkulär ekonomi och miljöpåverkan, och som också skapar en strategi för företag för att uppå hållbar cirkulär ekonomi. Resultatet av en litteraturstudie genererade en uppsättning av de mest använda utvärderingsverktygen för analys av cirkulär ekonomi bland tidigare studier: Materialflödesanalys, kumulativt energibehov och livscykelanalys. Den här uppsättningen av verktyg används i studien för att identifiera processer med speciellt hög påverkan i en produkts livscykel och för att skapa en strategi för bättre prestanda av tillverkande företag. Studien ger ett exempel på en praktisk implementering av ramverket på en fallstudie av renovering av bromsok på Autoexperten, en kedja med franchisekonceptgarage som ägs av moderbolaget KGK. En materialflödesanalys och en livscykelanalys utförs i studien på ett scenario som modelleras för att representera det rådande omständigheterna för renovering av bromsok hos Autoexperten, och ett alternativt scenario som inte inkluderar renovering av bromsok. Slutsatsen som kunde dras av resultaten av materialflödesanalysen och livscykelanalysen var att scenariot med de rådande omständigheterna för renovering av bromsok är det som är mest fördelaktigt vad gäller energianvändning, materialanvändning och miljöpåverkan. Därför är den huvudsakliga rekommendationen för skapandet av en affärsstrategi för Autoexperten och KGK att fortsätta med renoveringen av bromsok.

Syftet med det här arbetet är att ge förslag på renoveringsåtgärder som kan förbättra energieffektiviteten i en kulturmärkt tegelbyggnad utan att riskera den befintliga konstruktionens karaktär. För att uppnå syftet undersöks en byggnad med ett stort kulturhistoriskt värde beläget i Halmstads stadskärna. I denna studie genomförs en energiinventering av byggnadens konstruktion och dess installationer. Energiinventeringen genomförs genom en intervju med en brukare av byggnaden, sammanställning av tidigare dokumentation om byggnaden och annan litteratur. Förslag på renoveringsåtgärder för byggnaden undersöks genom att studera slutsatser från tidigare forskning. Därefter undersöks det vilka åtgärder som kan tillämpas på byggnaden. För att fastställa hur renoveringsåtgärderna kan förbättra energieffektiviteten beräknas den nya genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten och det nya primärenergitalet för byggnaden. Dessa beräkningar utförs med beprövade byggfysikaliska formler. I resultatet av studien framgår det att de valda renoveringsåtgärderna förbättrar byggnadens isolerande förmåga, vilket minskar behovet för uppvärmning. Detta sänker byggnadens primärenergital. Däremot uppnår inte det nya beräknade primärenergitalet det krav som ställs för nyproducerade byggnader. En möjlig anledning till att primärenergitalet inte uppnår kraven är att användningen av fastighetsel för byggnaden är mycket hög. Om de föreslagna renoveringsåtgärderna från detta arbete appliceras på en byggnad där fastighetselen är lägre hade möjligen ett lägre primärenergital uppnåtts. / This paper aims to suggest renovation measures to enhance energy efficiency in a historically significant brick building without altering its character. The case study focuses on a building with a high cultural value in the city center of Halmstad. An energy inventory is conducted through interviews, documentation of the building, and other relevant literature. Proposed renovation measures are examined by analyzing prior research and assessing how these solutions can be applied to the case study. The new average thermal transmittance and the new primary energy number are calculated using established building physics formulas to determine the potential energy efficiency improvements. Results show that the proposed renovation measures improve the building’s insulation, reducing the need for heating, which in turn lowers the primary energy number.  However, the new primary energy number does not meet the standards for new constructions, possibly due to high property electricity consumption in the reference building. If the proposed renovation measures were applied to a building with a lower property electricity consumption, a more significant reduction in the primary energy number might be achieved.

På grund av bristande erfarenheter inom byggtekniken gällande fukt har många skolor byggda under 1970-talet fuktproblem idag. I uppdrag av Vöfab ska tre olika fuktskadade objekt som har renoverats jämföras med varandra. Objekten består av tre skolor i Växjö som är byggda under 1970-talet. Objektens fuktskador och åtgärder ska undersökas. Detta görs för att analysera om samma typ av åtgärder vidtagits samt om samma typ av fuktproblem uppkommit i alla tre objekten. I studien ska det med hjälp av det teoretiska ramverket även undersökas om ytterligare fuktproblem kan uppkomma i framtiden trots renoveringarna.

This degree project cover renovation of sanitary rooms with focus on an exchange from a radiator system to an underfloor heating system out of the three aspects energy, moisture and thermal comfort. The used method is literature study, interview, case study and calculations. When a radiator system is replaced with an underfloor heating system the energy demand will decrease due to a possible temperature reduction. The power requirement for the bathrooms will be reduced if the finish material have a higher density and the volume of the room is small. The moisture aspect can in some cases deteriorate with the replacement of systems. It is possible to achieve the same thermal comfort with any system, but it is easier to adjust with an underfloor heating system. An exchange from a radiator system to an underfloor heating system is possible. The energy and thermal comfort aspects improves, but the moisture aspect will potentially degrade.

<p>Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för <em>miljonprogrammet. </em>Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena. Byggnader från miljonprogrammet har idag uppnått den ålder då omfattande underhåll- och renoveringsåtgärder är högst aktuella. Idag ägs och förvaltas många miljonprogramsbestånd av kommunala bostadsbolag, de står idag inför beslut gällande upprustning.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utreda hur sju kommunala bostadsbolag själva ser och resonerar kring sina flerbostadshus som ingår i beståndet från miljonprogrammet. Vidare vill vi ta reda på vilka de bakomliggande faktorerna i beslutsprocessen är gällande om upprustning ska ske eller inte. Efter de empiriska studierna som genomfördes med hjälp av telefonintervjuer kan vi konstatera att bostadsbolagens allmänna syn på miljonprogramsbeståndet är lika positiv som negativ. Bostadsbolagen uppfattar dock med gemensam stämma att det föreligger problematik med dessa byggnader. Åsikterna skiljer sig emellertid åt gällande vilka problem som skulle vara de mest primära och uppenbara. Det framhålls dock att lägenheterna är tacksamma ur föränderlighetssynpunkt, ljusa och välplanerade.</p><p>Bostadsbolagen har höga ambitioner när det gäller den kontinuerliga och långsiktiga upprustningen. Vi kan fastslå att bostadsbolagen tar hänsyn till tre faktorer vid beslutsprocessen kring upprustningsåtgärderna. Ekonomin är en starkt påverkande faktor då finansieringen till stor del tycks påverka vad som i realiteten genomförs. De resterande två faktorerna som ständigt påverkar beslutsprocessen är den sociala hänsynen och den tekniska kvaliteten och funktionen.</p> / <p>Between the years 1965 -1974, a unique residential construction project was completed which today is significant in Swedish history. To solve the current lack of housing the Swedish parliament decided that Sweden would build one million dwellings in a decade. Therefore the project is called <em>"The Million Programme".</em> Many critics have made themselves heard over the years, criticizing the phenomenon on several issues. Words like segregation, visual monotony and large-scale productions have been used to describe the Million Programme areas. Buildings from the Million Programme have now reached the age when extensive maintenance and renovations are needed. Most of the properties from the Million Programme are today owned and managed by municipal housing companies, who often face decisions concerning renovations.<strong></strong></p><p>The purpose of this essay is to investigate what perspective and opinions, seven municipal housing companies have concerning their apartment blocks from the Million Programme. Furthermore we would like to investigate the underlying factors which affect the decision-making process as to whether renovation will be done or not. After the empirical studies, which were proceeded by telephone interviews, we established that the general perception of the properties from the Million Programme is as much positive as negative. The housing companies have a mutual opinion that there is a problem with these buildings. However, the opinions differ between the housing companies regarding their most primary and obvious problems. The housing companies stress that the usage of the apartments can be easily changed for other purposes and that the apartments often are very bright and very well organized.    </p><p>We can establish that the housing companies take three factors into consideration in their decision-making process regarding the renovations. The housing companies have high ambitions concerning the continuous and long-term renovations. An important factor affecting the renovations is the economy, which in reality, decides what changes can take place. The social perspective and the technical quality and function are the two remaining factors affecting the decision-making.</p><p> </p>

Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för miljonprogrammet. Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena. Byggnader från miljonprogrammet har idag uppnått den ålder då omfattande underhåll- och renoveringsåtgärder är högst aktuella. Idag ägs och förvaltas många miljonprogramsbestånd av kommunala bostadsbolag, de står idag inför beslut gällande upprustning. Syftet med denna uppsats är att utreda hur sju kommunala bostadsbolag själva ser och resonerar kring sina flerbostadshus som ingår i beståndet från miljonprogrammet. Vidare vill vi ta reda på vilka de bakomliggande faktorerna i beslutsprocessen är gällande om upprustning ska ske eller inte. Efter de empiriska studierna som genomfördes med hjälp av telefonintervjuer kan vi konstatera att bostadsbolagens allmänna syn på miljonprogramsbeståndet är lika positiv som negativ. Bostadsbolagen uppfattar dock med gemensam stämma att det föreligger problematik med dessa byggnader. Åsikterna skiljer sig emellertid åt gällande vilka problem som skulle vara de mest primära och uppenbara. Det framhålls dock att lägenheterna är tacksamma ur föränderlighetssynpunkt, ljusa och välplanerade. Bostadsbolagen har höga ambitioner när det gäller den kontinuerliga och långsiktiga upprustningen. Vi kan fastslå att bostadsbolagen tar hänsyn till tre faktorer vid beslutsprocessen kring upprustningsåtgärderna. Ekonomin är en starkt påverkande faktor då finansieringen till stor del tycks påverka vad som i realiteten genomförs. De resterande två faktorerna som ständigt påverkar beslutsprocessen är den sociala hänsynen och den tekniska kvaliteten och funktionen. / Between the years 1965 -1974, a unique residential construction project was completed which today is significant in Swedish history. To solve the current lack of housing the Swedish parliament decided that Sweden would build one million dwellings in a decade. Therefore the project is called "The Million Programme". Many critics have made themselves heard over the years, criticizing the phenomenon on several issues. Words like segregation, visual monotony and large-scale productions have been used to describe the Million Programme areas. Buildings from the Million Programme have now reached the age when extensive maintenance and renovations are needed. Most of the properties from the Million Programme are today owned and managed by municipal housing companies, who often face decisions concerning renovations. The purpose of this essay is to investigate what perspective and opinions, seven municipal housing companies have concerning their apartment blocks from the Million Programme. Furthermore we would like to investigate the underlying factors which affect the decision-making process as to whether renovation will be done or not. After the empirical studies, which were proceeded by telephone interviews, we established that the general perception of the properties from the Million Programme is as much positive as negative. The housing companies have a mutual opinion that there is a problem with these buildings. However, the opinions differ between the housing companies regarding their most primary and obvious problems. The housing companies stress that the usage of the apartments can be easily changed for other purposes and that the apartments often are very bright and very well organized.     We can establish that the housing companies take three factors into consideration in their decision-making process regarding the renovations. The housing companies have high ambitions concerning the continuous and long-term renovations. An important factor affecting the renovations is the economy, which in reality, decides what changes can take place. The social perspective and the technical quality and function are the two remaining factors affecting the decision-making.

Rapporten beskriver en undersökning om de olika renoveringsåtgärder som typiskt behöver utföras för bostadshus byggda under miljonprogrammet. Studien utgår från ett flerbostadshus som byggdes under 1968-1969 och som ligger i Norrliden i kvarteret Graniten, Kalmar. Undersökningen fokuserar på energianvändning, energieffektivisering, tillgänglighet och kommunikation med hyresgäster under renoveringen. Dessa ämnen behandlas utifrån två perspektiv; dels genom beskrivning av det pågående projektet i bostadshusen i Graniten och dels genom teorier beskrivna i litteraturen.