Under de senaste decennierna har den vertikala segregeringen på arbetsmarknaden och den låga representationen av kvinnor på chefsbefattningar fått stor uppmärksamhet. Den här studien syftar till att undersöka könsskillnader i upplevda interna avancemangsmöjligheter, där ett delsyfte har varit att undersöka om närmaste chefens kön korrelerar med upplevda avancemangsmöjligheter för män och kvinnor. Den teoretiska ståndpunkten utgår från vanliga förklaringar till könsskillnader i lön och avancemangsmöjligheter: homosocial reproduktion, diskriminering och new home economics. Studien baseras på datamaterial från Levnadsundersökningen 2010, där urvalet består av män och kvinnor med en anställning och som är i åldrarna 20 till 60 år. Resultatet visar att en större andel män än kvinnor upplever att de har stora interna avancemangsmöjligheter. Vid justering för klass, humankapitalfaktorer och arbetsrelaterade faktorer i en multivariat regressionsanalys visar resultatet inte på några signifikanta skillnader mellan könen i upplevda avancemangsmöjligheter. Vid separata regressioner för en manlig närmaste chef och en kvinnlig närmaste chef visar resultatet däremot att det existerar könsskillnader i upplevda interna avancemangsmöjligheter vid en kvinnlig närmaste chef, där kvinnor har lägre sannolikhet att uppleva stora interna avancemangsmöjligheter, justerat för olika humankapitalfaktorer och arbetsrelaterade faktorer. Anmärkningsvärt är dock att det inte går att finna några signifikanta skillnader i upplevda interna avancemangsmöjligheter mellan kvinnor och män vid en manlig närmaste chef, justerat för olika humankapitalfaktorer och arbetsrelaterade faktorer.

Studiens syfte är att utifrån en diskursanalytisk ansats urskilja vilka diskurser om klass och jämlikhet i förhållande till undervisning som artikuleras i samtal mellan lärarstudenter. För att nå syftet har följande frågeställningar besvarats: hur konstrueras klass diskursivt och hur konstrueras jämlikhet diskursivt? Detta gör att studien befinner sig i spänningsfältet mellan sociologi och utbildningsvetenskap. Det empiriska material som analyserats utgörs av transkriptioner av sex gruppintervjuer med 23 lärarstudenter. Med Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus diskursteori som teori och metod har två antagonistiska diskurser identifierats, vilka konkurrerar om att bestämma betydelsen av begreppet jämlikhet. Hur jämlikhet konstrueras skiljer sig åt mellan diskurserna. Dessa diskurser har benämnts den kompensatoriska diskursen och den bekräftande diskursen. På detta följer även till viss del skilda diskursiva konstruktioner av klass samt olika syn på hur jämlik undervisning bör bedrivas. Respektive diskurs har analyserats med hjälp av teorier om social reproduktion, vilka i denna studie utgörs av Pierre Bourdieus kapitalbegrepp samt teorier om den dolda läroplanen.

The effects of microplastics on zooplankton are an increasing environmental concern. Both primary microplastics that are produced as constituents of cosmetic products, as well as secondary microplastics that are formed by degradation of larger plastic debris, are ubiquitous in aquatic environments. Today, primary microplastics are being phased out and replaced by plant-derived bioplastics. Whether these new materials have similar effects as oil-based microplastics on animals is currently unknown. Here, we compare the effects of secondary microplastic exposure to Daphnia magna, using polylactic acid (PLA) as a representative for bioplastics and polystyrene (PS) for oil-based plastics. To increase the ecological relevance of our tests, we also provided treatments where the particles were coated with bovine serum albumin (BSA) as a means to simulate the coating of biofilms which readily form on particles under natural conditions. Furthermore, to be able to differentiate the effects of general particles from those specific to microplastics, kaolin clay was used as a control treatments, as well as one treatment containing only algae. The objectives were to test the influence of particles on feeding rates, reproduction and growth. PS caused a higher mortality, decreased feeding rate and reproductive output, while PLA and kaolin did not produce any negative effects. BSA did not have a significant effect on reproduction or growth. However, a decrease in reproduction was observed in the plastic treatments. Degradation of PS into styrene monomers is suggested as a possible explanation for the observed toxicity and effects on life history parameters.

This is a study on how a group of ten pupils choose their upper secondary schools (gymnasium). All pupils are ninth graders in a middle school in Husby which is a suburb of Stockholm. Like the big majority of Husby citizens, they all have immigrant backgrounds and their time in Sweden varies; some are born here while others are born abroad and migrated later with their parents. My aim was to understand their upper secondary school choices through own and their parents’ "cultural capital". I based my study on Bourdieu’s theory on social reproduction and I used his terminology and definitions of cultural capital, interest, field, habitus and strategies. I investigated if and in what way these children follow the tracks of their parents in terms of future educational and working plans but even in terms of common cultural and leisure activities and the way they affect their upper secondary school choice. The Swedish upper secondary school is divided in 18 different specializations, 12 technical and 6 theoretical, respectively. In the first, the pupils are prepared for a technical profession and in the second, they prepare for further academic studies. I was interested in finding out the pupils’ strategies in fulfilling their educational and professional dreams in connection with their choice of upper secondary specialization and their parents’ educational and cultural interests and backgrounds. I used a qualitative method, specifically interviews. I transcribed the interviews and I tried to relate what was said to Bourdieu’s theory. I was mostly inspired by the phenomenological approach where the interviewer avoids taking position and focuses on the message the person being interviewed tries to communicate. Most families in my study have a relatively law cultural capital and even though some have had academic studies and high status professions in their home countries they have had jobs that did not match their education level in Sweden. Most children aim high in the educational rank and especially those who come from high educated parents seem to have a better knowledge of the Swedish educational system and how to better move into it.

Zugl.: Oxford, University, Diss.

The Swedish sport movement is based on an idea that everyone is welcome to join and should be able to contribute and effect on those decisions that affects themselves. Although, recent studies show that a large percent of all power positions in the Swedish world of sports is held by men. The purpose of this study is to investigate the road to a board commission in one of Sweden’s most established sports where a large amount of the practitioners are men. The Swedish federation of Motorbike- and Snowmobile has 81 percent men as their practitioners and 89 percent men of their board members are male. Through interviews with people in the election committee in all six districts of the federation, this study shows the processes and the criterial that is behind a nomination to the districtal board. Overall, the participations show that most of the work behind a recruitment is based on small and internal networks. Not rarely a person that has a finished career of his own is chosen to be the best suited for the job. Strong criterias for a suitable board member is also having knowledge about the sport and to have a lot of time on their hands for the job. The main conclusion of this study is that it’s not that woman are not wanted as board members, but the processes and social constructions about who’s suitable for this kind of job is making it so much harder for a woman to get it. There will always be men on the top of the pyramid in sports if we don’t change the way we recruit people and challenge our mindsets on how a suitable candidate for board membership looks like.

I denna studie undersöker vi fritidspedagogers förhållningssätt till meningsfull fritid för barn, hur dessa förhållningssätt står emot föräldrar inom medel- och arbetarklassen, och om fritidspedagoger använder verksamheten för att skapa likvärdiga möjligheter för barn att generera utbildningsfrämjande resurser. Barn rustas olika inför framtiden beroende på vilket hem och vilka uppväxtvillkor de föds in i vilket föreslår en inbyggd orättvisa i vårt samhälle. Föräldrars tillgång till socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital skapar ett värderande av utbildning som överförs till deras barn genom den primära socialisationen. Föräldrar inom medelklassen odlar till skillnad från föräldrar inom arbetarklassen aktivt handplockade färdigheter hos sina barn genom organiserade fritidsaktiviteter som föräldrarna anser blir gynnande ur ett framtidsperspektiv. Med skilda ambitioner om sina barns framtida utbildningsval fortsätter de högre klasserna att ta avstånd från de lägre. Genom deltagande observation och intervjuer undersöker vi fritidspedagogers eget förhållningssätt. Vi ser en potential hos fritidshemmet att bli en jämlikhetsfrämjande institution genom att förse barn inom arbetarklassen med likvärdiga möjligheter att generera samma typ av resurser på fritiden som barn inom medelklassen gör. Fritidspedagoger värderar fri lek där eleverna får utvecklas naturligt i en trygg, pedagogisk miljö och menar att vad som är meningsfullt utgår ifrån vad eleverna själva upplever. Fritidspedagogers förhållningssätt till meningsfull fritid skiljer sig därför från föräldrar inom medelklassen. Att barns fritidsvanor ser olika ut är inte ett jämlikhets-problem som uppmärksammas på fritidshemmet.

Bakgrund: Ett av sex par har någon gång upplevt problem relaterat till fertilitet under sina reproduktiva år och efter 30 års ålder är infertilitet vanligare hos kvinnor än hos män. Flera delar av menstruationscykeln består av energikrävande processer som exempelvis ägglossning och produktion av könshormoner. Näringsbrist och låg energitillgänglighet leder till brist på substrat till dessa energikrävande processer och i västvärlden orsakas låg energitillgänglighet vanligen av en ätstörning som anorexia nervosa, vilket kan leda till funktionell hypotalamisk amenorré (FHA) hos kvinnor. FHA resulterar i en minskad frisättning av könshormonerna östrogen och progesteron vilket kan leda till infertilitet. En av 20 kvinnor har erfarenhet av ätstörning under graviditeten men få studier har undersökt hur en historik med ätstörning påverkar fertilitet och graviditet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om FHA hos kvinnor med anoreci leder till nedsatt fertilitet och komplikationer vid en eventuell graviditet. Metod: En litteratursökning genomfördes på PubMed och Web of Science med sökorden amenorrhea, fertility, eating disorders, anorexia nervosa, reproduction (1999-2021). Resultat: Åtta studier inkluderades och resultatet visade att kvinnor med anorexi födde färre barn och hade större sannolikhet för att ha genomgått fertilitetsbehandling än friska kvinnor i kontrollgruppen. Vidare visade resultatet att kvinnor med anorexi oftare rapporterade komplicerade graviditeter med till exempel lägre fostertillväxt, prematur födsel och kejsarsnitt. Slutsats: Utifrån resultatet i den aktuella litteraturstudien kan konkluderas att kvinnor med FHA på grund av en ätstörning har lägre fertilitet än friska kvinnor. Kvinnor med ätstörning upplever i högre utsträckning mer komplicerade graviditeter och även fosterutvecklingen verkar påverkas negativt och därför kan tätare kontroller under och efter graviditet vara nödvändigt för dessa kvinnor. Resultatet kan vidare tolkas som att den negativa påverkan på reproduktionsförmågan kan vara reversibel när ätstörninssymptomen behandlats. / Background: One in six couples has sometime during their reproductive years experienced problems related to fertility and after the age of 30, infertility is more common in somen than in men. Several parts of the menstrual cycle require a lot of energy, such as ovulation and the production of sex hormones. Malnutrition and low energy availability is usually caused by an eating disorder such as anorexia nervosa, which can lead to functional hypothalamic amenorrhea (FHA) in women. FHA leads to a reduced release of the sex hormones estrogene and progesterone, which leads to infertility. One in 20 women have experience of an eating disorder during pregnancy, but few studies have examined how a history og eating disorder affects fertility and pregnancy. Aim: The aim of this study was to investigate whether FHA in women with anorexia nervosa leads to reduced fertility and complications in a potential pregnancy.  Method: A literature search was made on PubMed and Web of Science with the keyword´s amenorrhea, fertility, eating disorders, anorexia nervosa reproduction (1999-2021). Results: Eight studies were included, and the results showed that women with anorexia gave birth to fewer children and were more likely to have experienced fertility treatment than healthy women in the control group. Furthermore, the results showed that women with anorexia more often reported more complicated pregnancies with, e.g., lower fetal growth, premature birth, and cesarean section. Conclusion: Based on the results of the current literature study, it can be concluded that women with FHA due to an eating disorder have lower fertility than healthy women. Women with an eating disorder experience more complicated pregnancies and fetal development also seems to be negatively affected and therefore more frequent checks during and after pregnancy may be necessary fore these women. The results can further be interpreted as that the negative impact on reproductive health is reversible when symptoms of eating disorder are treated.

Die Arbeit geht der Frage nach, warum die Rücküberweisungen von MigrantInnen nach El Salvador seit 1980 bis zur jüngsten Finanzkrise so konstant und enorm angestiegen sind. Dabei werden Erkenntnisse aus der bisherigen Forschung zu Migration und Remittances insbesondere aus der Neuen Ökonomie der Arbeitsmigration einer kritischen Revision unterzogen und um entscheidende Punkte erweitert. Das Ergebnis ist ein synthetischer Erklärungsansatz für das Phänomen der Remesas nach El Salvador, der sich auf die Kernbegriffe Ungleichheit, Schuld und (Un-)Sicherheit bezieht. Unter Bezug auf das Konzept gesellschaftlicher Reproduktion werden Aspekte untersucht, die über monetäre und produktive Faktoren als Ursachen für Remittances hinausgehen. Der theoretische Rahmen der subjektfundierten Hegemonietheorie erlaubt es, die Dichotomie von Struktur und Handlung bei der Erklärung der Rücküberweisungen von MigrantInnen zu überwinden.:Einleitung 5 TEIL I: THEORIE UND METHODE 9 1 Begriffserläuterungen, Erkenntnisinteresse und Stand der Forschung 9 1.1 Begriffserläuterungen 9 1.1.1 Definitionen zu (Arbeits-)Migration und ihre Abgrenzungsprobleme 9 1.1.2 Definitionen zu Remittances 12 1.2 Erkenntnisinteresse 13 1.3 Forschungsstand 15 1.3.1 Migrationsbewegungen als Folge von Gesetzmäßigkeiten 15 1.3.2 Migration und Remittances als Ergebnis individueller Entscheidungen 17 1.3.3 Migration und Remittances als Ausdruck struktureller Ungleichheiten 21 1.3.4 Geldüberweisungen als Teil der Netzwerkbeziehungen von MigrantInnen 23 1.3.5 Die Erklärung von Remittances innerhalb der Migrationsforschung 24 2 Fragestellung und theoretische Verortung 26 2.1 Fragestellung und forschungsleitende Hypothesen 26 2.2 Remittances aus der Perspektive gesellschaftlicher Reproduktion 27 2.3 Subjektfundierte Hegemonietheorie zur Verknüpfung von Struktur und Handlung bei der Erforschung von Migration und Remittances 30 3 Methodisches Vorgehen 33 3.1 Das Interpretationsverfahren der Grounded Theory zur Entwicklung einer gegenstandsverankerten Theorie 34 3.2 Prozessanalyse anhand einer qualitativen Einzelfallstudie 37 3.2.1 Identifizierung von Kausalmechanismen durch eine Prozessanalyse 38 3.2.2 Qualitative Einzelfallstudie anhand eines pathway case 42 3.2.3 Quellenauswahl und Datenerhebung basierend auf theoretischem Sampling 45 4 Der Fall El Salvador 47 4.1 Fallauswahl El Salvador: Typische und spezifische Merkmale 47 4.2 Die vier Phasen internationaler Migration aus El Salvador und die Entwicklung der Remittances 49 4.3 Die Untersuchungsregionen in El Salvador und den Vereinigten Staaten 52 4.3.1 Die Kleinstadt Concepción de Ataco im Departement Ahuachapán 56 4.3.2 Die Gemeinde Agua Caliente im Departement Chalatenango 57 4.3.3 Das Dorf Talpetates im Munizip Berlín, Departement Usulután 59 4.3.4 Die Gemeinden Nueva Esperanza, Ciudad Romero, El Zamorán und Nuevo Amanecer in der Bajo Lempa-Region, Departement Jiquilisco 59 4.3.5 Die salvadorianische community in der Stadt Los Angeles in den Vereinigten Staaten 63 TEIL II: EMPIRISCHE ANALYSE 64 5 Gesellschaftliche Ungleichheit in El Salvador und relative Deprivation als Ursachen für Migration und Remittances 64 5.1 Migration als Form sozialer Mobilität im Kontext sozioökonomischer Ungleichheit und Exklusion 67 5.1.1 Die Entstehung gesellschaftlicher Ungleichheit und Migration in El Salvador durch die Entwicklung des Agrarexportmodells 67 5.1.2 Der salvadorianische Bürgerkrieg (1980-1992) als Katalysator für internationale Migration und Remesas 78 5.1.3 Die Begrenzung sozialer Mobilität in einer unproduktiven Konsum-Ökonomie 87 5.2 Relative Deprivation und die Konstruktion von kultureller Homogenität und Differenz 89 5.2.1 Die Bedeutung der Bindung von MigrantInnen an ihr Herkunftsland für Remittances 92 5.2.2 Das Überwinden relativer Deprivation durch die Migration in einen kulturell differenten Kontext 95 5.3 Zusammenfassung 97 6 Remittances zur Begleichung einer materiellen oder moralischen Schuld: Eine Erweiterung des Kreditmodells zur Erklärung der Rücküberweisungen von MigrantInnen 99 6.1 Remittances als Vergabe und Rückzahlung innerfamiliärer „Kredite“ zur Finanzierung gesellschaftlicher Reproduktion 101 6.1.1 Remittances als Rückzahlung der eigenen Bildungs- und Erziehungskosten oder als Vergabe von „Krediten“ an Angehörige 101 6.1.2 Investitionen in Wohnraum für Angehörige oder für die eigene Rückkehr und die transnationalen Immobilienkredite salvadorianischer Banken 113 6.1.3 Migrationsfinanzierung über soziale Netzwerke 115 6.1.4 Die Transformation der salvadorianischen Oligarchie zur Finanzelite und ihre Auswirkungen auf die Remittances durch MigrantInnen nach El Salvador 117 6.1.5 Exkurs: Die Macht der Information und das Wissen über Remittances und Migration 129 6.2 Geschlecht, Generation und gesellschaftliche Normen: Remittances zur Begleichung moralischer Schuld 130 6.2.1 Geschlechtsspezifische Rollenverteilung vor dem Hintergrund kooperativer Konflikte und des Ideals des männlichen Ernährers 134 6.2.2 Frauen als Mütter, die Kontrolle weiblicher Sexualität und die Entstehung moralischer Schuld durch Migration 148 6.2.3 Machtverhältnisse zwischen den Generationen und moralische Verpflichtung gegenüber den Eltern 160 6.3 Zusammenfassung 165 7 Die Versicherungsfunktion von Remittances und die Risiken informeller Migration 169 7.1 Remittances als innerfamiliäre Versicherung gegen Einkommensrisiken 169 7.1.1 Das Versicherungsmodell der Neuen Ökonomie der Arbeitsmigration 169 7.1.2 Steigende Lebenshaltungskosten und Zunahme von Einkommensrisiken durch Strukturanpassung und Krise der Subsistenzlandwirtschaft 173 7.1.3 Remittances statt Rente: Kinder als Altersvorsorge 176 7.2 Erweiterung des Versicherungsmodells durch die Konzepte gesellschaftliche Reproduktion und menschliches Risiko 182 7.2.1 „Altruismus“ in der Familie und die Ausblendung von Reproduktionsarbeit 182 7.2.2 Die Risiken informeller Migration 190 7.3 Der Aufenthaltsstatus von MigrantInnen und die Globalisierung von Produktions- sowie Reproduktionsarbeit 195 7.4 Zusammenfassung 197 TEIL III: SCHLUSS UND ANHÄNGE 200 8 Fazit 200 8.1 Zusammenfassung des mehrdimensionalen Modells zu Erklärung der Rücküberweisungen von MigrantInnen nach El Salvador seit 1980 entlang der Begriffe Ungleichheit, Schuld und (Un-)Sicherheit 201 8.2 Schlussbemerkungen und Forschungsausblick 214 9 Anhang 215 9.1 Abkürzungsverzeichnis 215 9.2 Liste der InterviewpartnerInnen 216 9.2.1 El Salvador 216 9.2.1.1 Lokale Interviews 216 Ahuachapán 216 Chalatenango 216 Usulután 216 9.2.1.2 ExpertInnen-Interviews 217 9.2.2 Los Angeles, Vereinigte Staaten 219 10 Literatur 220

No description available.