<p>Denna studie undersöker om det finns ett samband mellan resultatbaserade bonussystem för verkställande direktören och marknadsvärderelevansen i de finansiella rapporterna på Stockholmsbörsen under tidsperioden 2005-2008. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan resultatbaserade bonussystem och resultatmanipulering. Ansvariga chefer väljer att manipulera resultatet för att nå de nivåer som krävs för att få den avtalade bonusen utbetald. Det finns även studier som tyder på att resultatmanipulering påverkar värderelevansen negativt. Vi anser således att det finns ett indirekt samband mellan bonussystem och värderelevans. Utifrån ett mätningsperspektiv genomförs undersökningen med ett regressionstest mellan finansiell information och företagets marknadsvärde. Våra resultat styrker det indirekta sambandet då vi funnit att företag som har ett resultatbaserat bonussystem för den verkställande direktören har lägre värderelevans än företag utan resultatbaserade bonussystem.</p>

Denna studie undersöker om det finns ett samband mellan resultatbaserade bonussystem för verkställande direktören och marknadsvärderelevansen i de finansiella rapporterna på Stockholmsbörsen under tidsperioden 2005-2008. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan resultatbaserade bonussystem och resultatmanipulering. Ansvariga chefer väljer att manipulera resultatet för att nå de nivåer som krävs för att få den avtalade bonusen utbetald. Det finns även studier som tyder på att resultatmanipulering påverkar värderelevansen negativt. Vi anser således att det finns ett indirekt samband mellan bonussystem och värderelevans. Utifrån ett mätningsperspektiv genomförs undersökningen med ett regressionstest mellan finansiell information och företagets marknadsvärde. Våra resultat styrker det indirekta sambandet då vi funnit att företag som har ett resultatbaserat bonussystem för den verkställande direktören har lägre värderelevans än företag utan resultatbaserade bonussystem.

This thesis examines if private capital can progress social sustainability through financial instrumentsby unveiling how philanthropy can serve to mobilise private capital investments, alongside social impactbonds, using various finance framework approaches. Presently, the dialogues within sustainable financehave focused primarily on the environmental rather than the social aspects despite social sustainabilitybeing identified as a key component to achieve sustainable development. Therefore, an investigation onwhat can be done to mobilise more capital into social sustainability investments was performed. By conducting a literature pre-study and a survey, this study was able to identify that investors wouldlike for there to be a philanthropic mechanism in place within financial frameworks. However, they donot see themselves as playing a part in contributing philanthropically themselves, rather, it seems asthough investors would prefer for philanthropy to be a separate role. Despite this, when presented withframeworks according to their preferences, investors were hesitant to invest, indicating that it is thebarriers that investors face to make social sustainability investments that must be alleviated in order tomake a fair assessment of the potential for philanthropy alongside social impact bonds to mobilise moreprivate capital into social sustainability investments. / Denna avhandling undersöker ifall privat kapital kan främja social hållbarhet via finansiella instrument.Detta görs genom att utreda hur filantropi genom olika finansieringsramverk kan fungera som ettverktyg för att mobilisera privata kapitalinvesteringar tillsammans med resultatbaseradefinansieringsavtal. För närvarande har fokuset inom hållbar finans främst varit på de miljömässigasnarare än de sociala aspekterna. Detta trots att social hållbarhet har identifierats som ennyckelkomponent för att uppnå hållbar utveckling. Med detta som bakgrund, gjordes en undersökningav vad som kan göras för att frigöra mer kapital till investeringar i social hållbarhet. Genom en litteraturförstudie och enkätundersökning kunde denna avhandling identifiera följande:Investerare vill att det ska finnas en filantropisk mekanism i finansiella ramverk. Däremot serinvesterarna sig inte att de har en roll i att själva bidra filantropiskt, utan de föredrar att filantropi är enseparat roll. Trots detta var investerarna tveksamma till att investera när de presenterades med ramverkenligt deras preferenser, vilket tyder på att det finns andra hinder. Identifierade hinder är: Otydlighetergällande hållbarhetsaspekter i investeringarna, brist på investeringsmöjligheter och svårighetergällande mätning av social påverkan. Dessa hinder måste minskas för att kunna göra en rättvisbedömning av filantropins potential tillsammans med resultatbaserade finansieringsavtal för attmobilisera mer privat kapital till investeringar i social hållbarhet.