No description available.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att utifrån Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjärnor i guiden drar nytta av sin ”stjärnstatus” i sina presentationer av restaurangerna på respektive webbplats. Teori: De teoretiska utgångspunkterna är visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation. Metod: Jag har undersökt vad som sägs, både genom text och bild, på respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frågeställningar jag hade och därmed även mot de kriterier Michelinguiden använder sig av i sin bedömning av restauranger. Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ”stjärnstatus” – men på lite olika sätt. Vissa väljer att göra det mer genom bild och andra genom text. Vissa trycker på sina utmärkelser och lånar sina kockars ethos medan vissa inte gör det alls. Dock förmedlar de alla i stort sett samma information och väljer att framhäva i princip samma punkter ur Michelinguidens kriterier.

This essay examines the appearance of Håkan Juholt, former party leader of the swedish social democratic party, in the norwegian/swedish talk show Skavlan, during Juholt’s crisis of confidence in the autumn of 2011. In this appearance it is clear that Juholt is badly treated by the host Fredrik Skavlan, and his guest, writer and journalist Linn Ullmann, while the audience seems to applaud and laugh at Skavlans and Ullmanns criticisms. The purpose of this essay is to investigate how, and why Juholt is treated in this way, and which rhetorical strategies Skavlan and Ullmann employ to create community between them selves and their audience. To understand this occurrence it is important to study Juholt’s rhetorical situation, and which conditions his lack of confidence creates for his appearance in Skavlan. Thus, I will perform two comparative analyses, by using cluster criticism, on one hand on how Juholt was spoken of in the media, and on the other hand on how Juholt is spoken of in his appearance in Skavlan. The goal of the first analysis is to determine how Aftonbladet are valuing Juholt, and how Aftonbladet are framing the ethos of Juholt. The goal of the second analysis is to identify how Skavlan and Ullmann are valuing Juholt, versus how Juholt is valuing himself. The purpose in doing this way is to identify a pattern, a common denominator, on how Juholt was framed in Aftonbladet and how Skavlan and Ullmann are responding to Juholt. This would show that Skavlan and Ullmann are valuing Juholt the same way as Aftonbladet did, i.e. negatively, and that their valuation are a result of Aftonbladets framing of Juholt, while Juholt is valuing himself positively. The results show a pattern in that both Aftonbladet and subsequently Skavlan and Ullmann are valuing Juholt negatively, and that both Skavlan and Ullmann are treating Juholt with suspicion and distance. First of all, the results show the persuasive effect Aftonbladet’s framing on Juholt had on Skavlan’s and Ullmann’s way in relating to Juholt. Secondly, the results show Juholt’s inability to adapt his communication to the situational constraints that surrounds both his crisis of confidence and the talk show as a medium. Thirdly, the results point to humour as an important rhetorical strategy to achieve identification and differentiation. Finally, this essay points to the talk show’s role as an admittedly important platform for consensus-building politicians, however, this requires an understanding of the rhetorical situation, and which cultural constraints that are inherent in both the audiences’ expectations on talk shows as a medium, and the host’s attempt at making an entertaining programme.

Den här undersökningen tar sin utgångspunkt i trailern till filmen The 11th hour. Utifrån semiotik och retorik har undersökningen behandlat frågan hur klimathot formuleras i denna trailer och fokuserar på hur vi får kunskap om vår omvärld via media. Syftet har bland annat varit att som blivande mediepedagog få redskap för att i arbetet bland unga människor kunna prata om aktuella frågor och frågor som rör den tillvaro vi lever i. För att djupare komma åt min frågeställning har jag gjort intervjuer med hjälp av en fokusgrupp. Då unga människor är en viktig målgrupp för den här typen av frågor valde jag att använda mig av informanter som är i gymnasieåldern. Undersökning har tagit upp fenomenet att se via media och vad det har för betydelse att vi har kunskaper och upplevelser av klimathot utan att behöva uppleva det på egen hand. Jag har fått syn på att klimathotet formuleras för att uppröra och gripa tag samtidigt som detta kompletteras med bilder som vill ge ett hopp om en bra framtid. Det mest framträdande resultatet i undersökningen har varit upptäckten om rörliga bilder som ett viktigt medium för att sprida kunskap och att film kan fungera som ett verktyg för att få unga människor att reflektera över tillvaron. I gestaltningsdelen har jag arbetat med fotomontage utifrån ett citat från en av mina informanter: Om man tittar ut genom ett fönster så ser man det ju inte. Gestaltningen bär på en tanke om hur det skulle kunna vara om jag såg orsak och verkan av klimatförändringarna utanför fönstret istället för via media? Gestaltningen vill väcka tankar om hur nära detta hot måste komma, skulle det förändra sättet att se och betrakta frågan om det fanns på min egen bakgård? I Gestaltningen låter jag detta hot, som de flesta av oss endast upplever på avstånd, komma riktigt nära. / BI/Media

Weekly lifestyle magazines constitute an important role for many young people these days. Their purpose is to inform and entertain a broad public within subjects such as fashion, friends, relationships, men and beauty. Frida and Veckorevyn are two big magazines that have a big influence on young women. One subject that frequently occurs is articles about men, written by women. This study focus on how (with which qualities and weaknesses) these women choose to subscribe men. The purpose with the study is also to investigate if there occurs any important differences between these two magazines. The study includes analysis methods such as cluster criticism, rhetoric analysis and narrative analysis. The theory of this study is based on Kenneth Burkes vision about terministic screens, combined with a constructivism and hermeneutics point of view. The results of the analysis showed that there are some differences between Frida and Veckorevyn and their way of describing men. Frida describes the men in a more static way, but with a mix of positive and negative qualities. Veckorevyn uses a more detailed and analysing way to describe the men. An interesting result was that the positive descriptions represented the majority of all the words that described the men, but the negativity still shined through. In the concluding part of the study I discuss these important results.

Uppsatsen undersöker VD-orden för de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank under åren 2006-2009, d.v.s. åren före respektive under finanskrisen. En sådan förhållandevis ovanlig och omfattande händelse som finanskrisen utgjorde ger tillfälle att undersöka om och i så fall hur en genre påverkas under extraordinärt tryck för att besvara frågan hur en genre förhåller sig till en genomgripande kris. Inledningsvis undersöks vilka regelbundenheter som karaktäriserar bankernas VD-ord under normala omständigheter. Därefter jämförs detta med VD-orden under 2008-2009 för att se vilka eventuella förändringar som sker inom genren. Det framgår av denna studie att förväntan på VD att framställa sig och banken i enlighet med den s.k. Pollyannaeffekten, d.v.s. strävan att skapa en i alla lägen positiv bild av sig själv, är ett starkt villkor i genren. Detta är en så stark genrelag att VD för att inte bryta mot den byter argumentationsstrategi. För att till varje pris vidmakthålla sin positiva bild använder VD som sista utväg statuslärans sista steg och försöker föra över diskussionen till något annat. Under finanskrisen försökte de fyra storbankerna att utifrån sina respektive förutsättningar distansera sig från banksektorns förtroendekris. Fokus riktades istället mot kunder, konkurrenter och till och med andra länder. Trots det förmodat ökade inflytandet enligt intressentmodeller framgår det också att det är aktieägarna som VD ser som sin publik.

<p>This essay was written in order to elucidate how the priests-to-be and working priests experience the preparation for preaching during their training and if their identity as preachers depends on their preaching; how they refer to rhetoric and what the preparation training looks like.</p><p>There is no Swedish research within this field, and even the existing international studies concentrate mostly on writing preparation within other occupations, e.g. economics, health care and public sectors. These studies also show that there are several discrepancies between the university preparation for professional writing and speaking and the professional discourse.</p><p>In order to carry out the investigation the author has interviewed priests-to-be and working priests and examined the syllabi for homiletics and rhetoric. The result of this analysis offers a better insight into the nature of the training in preparing sermons that Swedish priests obtain during their professional education. The author refers to the results of other scientific investigations concerning preparation for professional writing and speaking and concludes that there are similar difficulties within the priest training, e.g. the discourse and the receiver of the sermons produced within the vocational training differ from the ones in the professional live. The investigation shows even that the training has changed during the last decades, from being theoretical towards a more practical one, with a stronger link to rhetoric.</p><p>Since both priests-to-be and working priests agree that their professional identity is highly dependent on their preaching, the preparation they obtain within the university training seems insufficient. A possible solution to this problem could be longer practical vocational periods and additional practical training ingrained in the professional discourse.</p>

<p>The purpose of this study is to analyze Swedish hedge funds in terms of pursued investment strategies, risks and returns.</p><p>The study deals with a large number of quantitative data and delimitations were used to obtain a sample that better fulfills the purpose of this paper. The time frame chosen for increas-ing validity and reliability was almost four years. Furthermore, the study uses secondary data due to difficulties and costs as-sociated with obtaining primary data though this is not consi-dered as lowering the quality of the study.</p><p>The theory section starts by presenting the differences between hedge funds and mutual funds and then focusing on different hedge fund strategies, risks associated with hedge funds and fi-nally risk and return measurements. This section provides an overview for the empirical findings and analysis.</p><p>In the empirical findings and analysis, statistical calculations of and Analysis the risk measurements standard deviation, Sharpe ratio, track-ing error and correlation are conducted for the sample. The re-sults are related to the hedge funds strategies. Later on the strategies are weighted against each other. Finally, all strategies are compared to OMXS to find the investors‟ most appropriate investment structure.</p><p>After categorizing the different hedge funds with respect to pursued strategies, the result shows how there are clear dispari-ties in risk and returns for the different strategies. We found indications of a significant relationship between high return and high risk as well as between low return and low risk.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på om det bedrivs någon medveten träning i muntlig framställning i ämnet svenska på gymnasiet. Vilken attityd och inställning har lärarna till muntlig framställning och retorik och i vilken omfattning ingår det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mån lärarna upplever att eleverna behöver stöd och hjälp i sin utveckling till offentliga talare.</p><p>Undersökningen består av enkät och intervjuer. Resultaten visar att flera lärare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk talträning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden. Lärarna upplever att elevernas behov av hjälp är i många fall mycket stort men att det varierar. Den största svårigheten är att stärka deras självförtroende så att de vågar hålla ett anförande. Slutligen konstateras att lärarna önskar större möjligheter till kompetensuveckling i ämnet.</p>

Author: Niklas Johansson Director: Olle Duhlin Title: In policy and practice – a study of how the cultural policy have effected the language of two cultural institutions. Background: The swedish cultural policy’s raison d’être is to safeguard all the inhabitants right to experience culture. Since 1997 the development in the field has resulted in an economisation and commersialisation were the culture more commonly is looked upon as a mean of reaching a higher rate of employment or financial growth. The concept of cultural planning and new public management are today part of the cultural pollicy debate which in its turn has effected the goals and ways to evaluate fulfillment. Purpose: The purpose of this study is to show how the cultural policy in the swedish regions effect the language in the annual reports of the cultural institutions and how these documents have developed since 1997. This to further the knowledge of ho wchanges in the cultural policy effects the comunication of the cultural organisations. Method: This is a qulaitative study conducted in a inductivly. The empirical data consists of annual reports from two cultural organisations in Kalmar for the period 1997 to 2013 respectively. The empirical data been analysed using a discourse analythic procedure. Conclusions: The study has concluded that the organisations has worked towards a greater clearity in the way of describing their work and especially their target audience. The study has also been able to conclude that the language has changes during the period and suffered an economisation due to the changes in the cultural policy. The study has also been able to conclude that a commersialisation has emmerged in one of the studied organisations which in its turn has effected the way it conceives iself and its surondings. / Författare: Niklas Johansson Handledare: Olle Duhlin Titel: I politik och praktik – en studie av kulturpolitikens inverkan på två kulturbärande institutioner. Bakgrund: Den svenska kulturpolitikens uppgift är att värna alla människors rätt och tillgång till kultur. Sedan 1997 har dock utvecklingen gått mot en ekonomisering och marknadsanpassning där kulturen i allt högre utsträckning kommit att betraktas som ett redskap för att nå tillväxt och ökad sysselsättning. Begrepp som cultural planning och new public management har letat sig in i det kulturpolitiska samtalet vilket fört med sig att kraven på kulturen, både i avseende av mål samt hur graden av måluppfyllelse ska redovisas har förändrats.  Syfte: Uppsatens syfte är att visa på hur kulturpolitiken i Regionförbunden påverkar retoriken i kulturverksamheternas verksamhetsberättelser samt hur dessa dokument utvecklats sedan 1997, detta för att för att öka förståelsen kring hur förändringar i kulturpolitiken förändrar kulturorganisationers sätt att uttrycka sig. Metod: Detta är en kvalitativ studie som genomförts induktivt.  Det empiriska materialet består av verksamhetsberättelser för perioden 1997 till 2013 för två kulturorganisationer i Kalmar län. Arbetet med det empiriska materialet har följt ett diskursanalytiskt arbetssätt. Slutsatser: Studien har visat att organisationerna under den studerade perioden har arbetat för att nå en ökad tydlighet i sin beskrivning av verksamheten och då särskilt i beskrivningen av dess målgupper. Studien har även visat att språket i verksamhetsberättelserna har förändrats under den studerade perioden och ekonomiserats i takt med kulturpolitikens utveckling och den förändrade synen på kulturen. Studien har även visat på en marknadsanpassning där i synnerhet en av organisationerna helt förändrat synsättet på den egna verksamheten och dess omvärld.