Denna studie har min egen studie, När kommunikationen brister (Nilsson, 2018) bakom sig i vilken fokus läggs på forskningens skillnader mellan å ena sidan pedagogiskt å andra sidan psykologiskt sätt att se på talrädsla som ett problem för den didaktiska praktiken i svenskämnet. Denna undersökning av talrädslan intar ett elevperspektiv med syfte att se till elevernas erfarenheter av sin talrädsla samt hur eleverna tycker att läraren utövar makt i det pedagogiska klassrummet och svenskundervisningen. Det teoretiska ramverket består av Maurice Merleau-Pontys teori om kroppens fenomenologi för att analysera elevernas erfarenheter av talrädsla och Michel Foucaults teoretiska tankar om makt, vilket innebär att det inte finns kunskap som är oberoende av makt eller makt som är oberoende av kunskap. Resultatet av studien visar talrädslans mångfacetterade uttryckssidor och elevernas erfarenheter tyder på didaktiska och pedagogiska problem när det kommer till övning för att uppnå jämvikt mellan kropp och medvetande. Resultatet visar också på vilket sätt maktstrukturer påverkar de elever som lider av talrädsla då eleverna söker empati och trygghet i klassrummet samt förmåga att anpassa muntliga framträdanden till mindre grupper. För att eleverna ska kunna uppnå jämvikt mellan kropp och medvetande efterfrågas lärarens utövning av makt för en inordnad och disciplinerad undervisning.

No description available.

Den här studien ämnar undersöka vad recensenter anser vara viktiga komponenter i ett spel och om retoriska begrepp används för att övertyga läsaren till aktion. För att undersöka detta används en diskursanalys för att identifiera de diskurser i recensionerna vilka förekommer i flera recensioner och på så vis avgöra vilka teman som är spelets styrkor.

Training is very popular today, more and more people are becoming aware of the positive effects of training. Based on my own and others experiences, many will get started with the training but lose the motivation to continue after a while when they do not see results. If you can’t afford a personal trainer, it's hard knowing how to develop your training. There is no inspiration, instructions and information for muscle building exercises in the gym. The purpose of my master thesis is to create a design proposal, a fictional attachment to Friskis&Svettis magazine. The attachment will present inspiration, instructions and illustrations of new exercises for muscle building, thus promoting people's motivation for continued training. Through theories of visual rhetoric, serial storytelling, visual communication and qualitative interviews, as well as user tests, I have studied how informative designs are best applied to the needs of the target group and Friskis&Svettis graphic profile. Finally, the result was a design proposal on an attachment for Friskis&Svettis magazine. The attachment refers to those who are interested in muscle building exercises and looking for new inspiration.

No description available.

Denna studie kommer att fokusera på hur ett växande företag använder sig av det sociala mediet Youtube. Studien analyserar Oatly, ett svenskt företag som nyligen blev fälld i marknadsdomstolen efter att Svensk Mjölk stämt dem för vilseledande marknadsföring. Därav är det intressant att studera hur Oatly använder sig av retorik, budskap, narrativa medel och etik under en kampanj. Studien är en kvalitativ innehållsanalys gjord efter en kampanj som publicerades hösten 2017 och som innehåller fem olika klipp. Analysen är gjord utefter analysfrågor baserat på de ämnen som nämns ovan. Det analyserade materialet har sedan delats in i tre tematiseringar: dialogen mellan Toni och kossan, budskap och visuella medel. Slutsatsen delas sedan in i retoriska grepp och budskap. Resultatet av studien visar att Oatly använder sig av retoriska grepp. Begreppet patos används mer i underhållande syfte än att spela på känslor. Vi trodde att Oatly skulle använda sig mer av etiska argument kring hållbarhet, i vissa klipp gör de det men i vissa klipp krockar dessa etiska argument med varandra. Företag som använder sig av storytelling på ett fördelaktigt sätt har en större chans att lyckas med sin marknadskommunikation på Youtube. Vi tror att det är svårt för ett företag att göra alla tittare nöjda då alla tolkar budskap olika beroende på dennes förförståelse om ämnet. Att strategiskt använda sig av Storytelling, retorik och etik genererar förhoppningsvis i ett vinnande koncept där klippen blir intressanta och väcker en känsla hos tittaren.

Målet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka och sammanställa vad tidigare forskning lyfter fram kring talrädsla. Vidare intas ett didaktiskt sociokulturellt perspektiv på elev och lärande samt vad som föreskrivs i Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (2011) och elevernas rättigheter till kommunikativa kunskaper. Syftet är att belysa en nulägesrapport vad gäller forskningsläget inom talrädsla. Den aktuella frågeställningen är: På vilket sätt gynnar en ökad medvetenhet om hela kommunikationsprocessen elever med talrädsla, enligt tidigare forskning? Vilka beprövade åtgärder finns beskrivna för att gynna elever med talrädsla i gymnasiet enligt tidigare forskning? Vad anses som mest centralt inom forskningen för elever med talrädsla? Litteraturstudiens resultat visar att eleverna lider av olika former av specifik social fobi inom talrädsla vilka blir synliga genom självrannsakning. Arbetet för att komma ur talrädsla är att exponeras inför en sekundärgrupp. Vidare visar litteraturstudien också att kunskaper kring hela kommunikationsprocessen inom elevsocialisationen är väsentligt för hur eleverna tar sig an ett muntligt föredrag i skolan. Det handlar framförallt om de sociologiska faktorerna som självförtroende, anpassning, självbild och maktstrukturer som avgörande för elevernas språkutveckling. Det sociokulturella perspektivet gör det möjligt att se relationen mellan talrädsla och kommunikationsprocess. Det psykologiska tillvägagångssättet är önskvärda i undervisningen om tal eftersom det främjar tryggheten i klassrummet samt att de psykologiska metoderna skapar vägar ur talrädslan på ett bredare plan än vad retoriken kan erbjuda.

Syftet med denna studie är att ta reda på om det bedrivs någon medveten träning i muntlig framställning i ämnet svenska på gymnasiet. Vilken attityd och inställning har lärarna till muntlig framställning och retorik och i vilken omfattning ingår det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mån lärarna upplever att eleverna behöver stöd och hjälp i sin utveckling till offentliga talare. Undersökningen består av enkät och intervjuer. Resultaten visar att flera lärare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk talträning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden. Lärarna upplever att elevernas behov av hjälp är i många fall mycket stort men att det varierar. Den största svårigheten är att stärka deras självförtroende så att de vågar hålla ett anförande. Slutligen konstateras att lärarna önskar större möjligheter till kompetensuveckling i ämnet.

The study is based on the IT scandal at the Transport Agency, which began in 2015. The agency decided to outsource parts of its operations to the international IT company IBM, which in turn used several subcontractors based in other European countries. The Transport Agency's register contains information about virtually all Swedish citizens, and these data may now be available at foreign intelligence services. The scandal became widely known in 2017 and had consequences at the highest political level. In addition, the former Director-General was convicted of negligence with confidentiality. When the IT leak became known to the public, trust in the authority was seriously affected. The Transport Agency then made several attempts to minimize the damage that occurred. The purpose of this study is to investigate how the Transport Agency used rhetoric to rebuild confidence in the authority in connection with the IT scandal. Within the study there are three questions. 1. How did the Transport Agency work with rhetoric to rebuild the trust of the organization's stakeholders in the IT scandal? 2. How did the Transport Agency act on social media and how does the actions differ depending on the channel used? 3. How well has the Transport Agency's actions been consistent with what Coombs (2014) theories say about crisis communication? The first question relates to the purpose and addresses the rhetorical resources used in the rebuilding of trust in the authority. Research recommends social media as an effective tool to alleviate the consequences of a crisis, the study's ambition was to investigate how this opportunity was used by the Transport Agency. Timothy Coombs is the largest authority in crisis communication research, therefore the study chose to investigate how well the Transport Agency's actions are consistent with his theories. The theoretical framework is divided into rhetoric, crisis communication and social media. The rhetoric section rests largely on Brigitte Mral's research, while Timothy Coomb's research forms the basis for the theoretical framework within the crisis communication section. Research on social media in crisis communication is a relatively new focus. In this section, the study has been assisted by several researchers who argue both the pros and cons of using these media in times of crisis. The study has used a rhetorical text analysis to investigate the material consisting of four newspaper articles, a press conference and a longer text produced by the Transport Agency. The 4 methodological approach consists of Karlberg and Mrals (1998) model for rhetorical text analysis that includes six steps, context, disposition, convincing argument, argumentation analysis, style and formulation of analytical results. The study presents a result that the Transport Agency, in many cases represented by Director General Jonas Bjelfvenstam, has acted on both the rhetoric research and the crisis communication research guidelines. The most remarkable result of the study is that the Transport Agency has not used its social media to alleviate the effects of the crisis. Something that is contrary to the research recommendations. The study is at the same time pointing out that the results presented consist of interpretations and may be influenced by our own pre- understanding. For future research, it is recommended to continue research in rhetoric to create an even broader knowledge base in the area, but also to study how social media have impacted on other organizations crisis management.

No description available.