I denna uppsats undersöks hur fyra svenska företag, med hjälp av retoriska strategier, kommunicerar förtroendeingivande under sina “Om oss”- kategorier på respektive webbsida. Detta med hjälp av att studera och tolka vilka topiker som blir synliga samt vilken effekt dessa har för en förtroendeingivande process. Vidare undersöks förekomsten av retorikens pisteis (ethos, logos och pathos) samt dess funktion för att inge ett förtroende för det aktuella företaget. Analysen genomförs vidare med hjälp av en komparativ ansats där fokus ligger på jämförelsen av de studerade materialen samt de framkomna resultaten. Objekt för studien är följande företag: Com Hem, IKEA, Jula och Scandic Hotels Group.

Uppsatsen ämnar undersöka den kriskommunikativa respons som Finland respektive Ryssland gav till följd av två omfattande dopingskandaler. Det för att kunna jämföra imagereparation i två olika kulturer och kartlägga vilka imagereparerande strategier som tillämpas som en del i skapandet av ethos, samt hur de kan förstås utifrån kulturteori.Uppsatsen utgår från en hermenuetisk och retorikanalysmetod. För att utvinna ett resultat har studien tagit stöd i ett komparativt arbetssätt. Den teori som genomsyrar uppsatsen utgår ifrån den neoaristoteliska retorikteorin, krisretorik genom imagereparation samt kulturteori. Resultatet visar att imagereparationen skiljer sig i de båda länderna. Valet av imagereparerande handlingar tolkas därmed grunda sig primärt i landets egen kultur istället för en internationellt vedertagen idrottskultur. Retorikens arete och fronesis till skillnad från eunoia, verkar vara av störst betydelse för förtroendeskapandet i dessa sammanhang.

Det finns ett utbrett tabu kring menstruation i vårt samhälle. Det är något som ska döljas och inget det ska pratas om. En av de personer som tröttnat på tabut är Youtubern Clara Henry som har skrivit boken "Ja jag har mens, hurså?". Med den ger hon läsaren den kunskap om mens hon menar att vi borde fått lära oss i skolan men aldrig fick samt problematiserar tabut kring mens och uppmanar läsarna till att vara med och bryta det. Detta gör hon genom ett humoristiskt smyckat språk vilket bidrog till mitt val av humor som huvudteori för analysen samt stilfigurers påverkan på argumentationen. Genom de hermeneutiska metoderna kritisk retorikanalys, närläsning och stilanalys kom jag genom analysen fram till att Henry använder sig av många varierade stilfigurer som skapar en humoristisk argumentation kring mens och dess tabu vilket. Humorn kan bidra till en lättnad hos menstruerande personer samt nya sätt att prata om detta tabubelagda ämne.

Denna uppsats ämnar undersöka hur Systembolaget i två valda reklamfilmer söker etablera ethos. För att svara på detta har uppsatsen utgått ifrån en frågeställning som fokuserar på hur visuella budskap framställs samt huruvida identifikation tillämpas. Vidare utgår uppsatsen ifrån de teoretiska begreppen ethos, pathos och logos i entechnoi pisteis, visuell retorik samt identifikation. Den övergripande metod som används är hermeneutisk närläsning, fortsättningsvis tillämpas en visuell analys vilken innefattar aspekter från både en neoaristotelisk- samt en identifikationsanalys. Uppsatsen resulterar i slutsatsen att Systembolagets ethos skapas genom underliggande latenta budskap vilka appellerar till mottagarens känslor, och vidare skapare förtroende för avsändaren. Känslor väcks genom att använda identifikationsmarkörer vilka skapar konsubstansialitet. Ännu en aspekt som appellerar till mottagarens känslor är användandet av exempel involverande barn. Känslorna som väcks bidrar till att skapa förtroende för avsändaren, däri kan ethos etableras. Ethos skapas även då Systembolaget frekvent tillämpar ethos tre dimensioner, arete, eunoia och fronesis.

Syftet med studien är att studera hur humor och trovärdighet samspelar i svenska ickestatliga organisationers kommunikation. Detta studeras genom en retorisk metod med hjälpav appellformerna ethos, pathos och logos, humorteorierna om överlägsen, inkongruentoch förlösande humor samt deras retoriska funktioner. Även trovärdighetsteorin och dessbegrepp expertis och pålitlighet används. I metoden används en retorisk disposition somutvecklats med begreppen som är specifika för studien. Materialet består av en reklamfilmfrån Unicef, en reklamaffisch från Röda Korset och en radioreklam från SOS Barnbyar. Istudien visar det sig att humor kan förstärka andra retoriska funktioner i texten, bidra tillden övertygande kraften samt skapa situationer för identitetsskapande processer. / The purpose of this study is to investigate how humor and credibility interact with eachother in Swedish NGO’s communication. This will be studied through a rhetoric methodwith the modes of persuasion ethos, pathos and logos, humor theories about superior,incongruent and release humor and their rhetoric functions. The source credibility theoryand the concepts of expertise and trustworthiness will also be used. The method is basedon a rhetoric disposition which is extended with the concepts which are specific for thisstudy. The material consists of a commercial from Unicef, a poster from the Red Cross and a radio advertisement from SOS Children´s villages. The study shows that humor canstrengthen different rhetoric functions in a text, can contribute to the persuasive power andcan create context of identification.

Företag engagerar sig allt mer i marknadsföring som belyser deras samhällsåtgärder, vilket går under benämningen Corporate social responsibility [CSR]. Ett företag som applicerar CSR i sin kommunikation är Systembolaget. Systembolaget är ett monopoliserat företag som på uppdrag av svenska staten säljer alkoholhaltiga drycker. I deras uppdrag ingår även att informera om alkoholens skadliga effekter samt att bidra till en minskad konsumtion. Alkohol anses vara en av de skadligaste drogerna i världen och alkoholmissbruk dödar varje år flera miljoner människor globalt. Det finns därigenom en problematik i att ett statligt ägt företag marknadsför sin CSR då forskning visat att CSR-kommunikation inte nödvändigtvis används i samhällsfrämjande syften, utan snarare kan ha motsatta effekter. Studien ämnar således problematisera Systembolagets användning av CSR-kommunikation i marknadsföringssyften. Analysen utfördes på tre reklamfilmer från Systembolagets Youtube-kanal med hjälp av en visuell retorikanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundar sig i retorik och begrepp som kopplas till CSR. Syftet med studien är att identifiera hur Systembolaget använder retoriska verktyg för att kommunicera CSR samt vad de vill associeras med för värderingar. Studiens syfte är även att problematisera Systembolagets CSR-kommunikation då det inte råder en tydlig gränsdragning beträffande vad som anses vara marknadsföring eller samhällsnyttig information. Resultatet visar att Systembolaget använder sig av retoriska verktyg för att förmedla budskapet om deras CSR. Genom användning av visuella och audiovisuella element förstärks associationerna till deras värderingar. Vidare visade resultatet på en tvetydighet gällande det egentliga syftet med CSR-kommunikationen. Analysen pekar på att den CSR-kommunikation som förmedlas i reklamfilmerna innehar persuasiva avsikter vilket står i konflikt med Systembolagets uppdrag. Systembolagets CSR-kommunikation kan därför anses vara marknadsföring i syfte att stärka deras varumärke vilket i sin tur riskerar att öka konsumtionen och därmed motsätta sig deras samhällsuppdrag. / Companies today are increasingly involved in marketing that highlights their societal actions. These actions are called Corporate social responsibility [CSR]. Systembolaget is a company that utilizes CSR communication. Systembolaget is a government-owned monopolized company that sells alcoholic beverages. Their mission includes informing about the harmful effects of alcohol and reducing the use of it. Alcohol is considered one of the most harmful drugs and the consumption kills millions of people globally every year. However, there is an issue regarding a government-owned company marketing its CSR as research has shown that CSR communication not necessarily is used for societal purposes, but rather may have the opposite effect. Therefore, the purpose of our study is to problematize Systembolaget's use of CSR communication for brand building purposes. The analysis was conducted using a visual rhetoric analysis on three commercials from Systembolaget's Youtube channel. The theoretical framework for the study is based on rhetoric theory and CSR. The purpose of the study is to identify how Systembolaget uses rhetorical tools to communicate their CSR and which values they want to be associated with. Furthermore, the study aims to problematize Systembolaget’s CSR communication as there is no clear definition regarding what is seen as marketing or information that is considered beneficial for the society. The result of the study shows that Systembolaget uses rhetorical tools to convey the message of their CSR. Through the use of visual and audiovisual elements, the associations to their values are strengthened. Furthermore, the result shows an ambiguity regarding the actual purpose of the CSR communication. The analysis indicated that the CSR communication conveyed in the commercials have persuasive intentions, which is in conflict with Systembolaget's mission. Systembolaget's CSR communication can therefore be considered brand building marketing, which pose a risk of increasing consumption and thereby opposing their societal duties.

Studien ämnar undersöka vilka retoriska verktyg som talarna i poddprogrammen Alex och Sigges podcast och Pillowtalk med Peg och Penny använder sig av för att diskutera och gestalta COVID-19. Det studeras även hur respektive podcast förhåller sig till spridandet av fake news och desinformation. Båda poddprogrammen har en stor räckvidd och har därmed möjlighet att påverka ett stort antal människor. Det är viktigt att korrekt information sprids, speciellt i en hälsokris som denna. Studien belyser därmed problematiken som kan finnas i informationsspridning och överskott av information i samband med coronaviruset.  Genom en retorisk analys analyseras innehållet i två avsnitt från mars 2020, i vilka pandemin diskuteras. Resultatet visar att talarna i båda avsnitten har en hög etos i och med deras kända namn och relation med sina lyssnare. Däremot återfinns flera svaga logos-argument, då den fakta som delges inte stöds med några källor. Detta gör att lyssnarna inte kan verifiera informationen som talarna för fram. Patos används främst genom att visa sin sympati och oro för människors hälsa och hur samhället ska klara sig i krisen. Även känslor som rädsla och irritation framkom för att framhäva situationens allvar.  Talarnas egna råd jämförs sedan med Folkhälsomyndighetens, vilka överensstämde. Ingen av poddsändningarna kan sägas sprida desinformation, däremot kan det vara en vinklad version utifrån hur talarna ser på pandemin. Detta syns i sista delen, där det diskuteras hur talarna gestaltar COVID-19. De har som gemensamt att de gestaltar pandemin på ett negativt sätt och genom rädsla. Detta skulle i sin tur kunna leda till ökad oro och panik.

Studiens syfte är att studera hur Sveriges statsminister Stefan Löfvens tal till nationen den 22 mars 2020 fungerar som effektiv kommunikation under coronapandemin i Sverige. Dessutom kommer studien att undersöka hur bevismedlen ethos, logos och pathos används för att övertala. Analysmetoden som används är en kritisk retorikanalys som studerar talets språk och talar om hur det valda materialet förhåller sig i det avsedda sammanhanget. Forskning kring tal till nationen är ett outforskat område. I stället har majoriteten av forskningen fokuserat allmänt på hur retorik används i tal.Resultatet av vår studie visar på att Stefan Löfvens tal till nationen till stor del var mottagaranpassat och passande till den retoriska situationen. Dessutom använder Löfven sig av en blandning av ethos, logos och pathos i talet för att övertala publiken att lyssna på hans budskap. Då han gjorde detta lyckades han leverera ett starkt retoriskt tal, tack vare att han använde passande retoriska verktyg utifrån talets kontext och retoriska situation.

No description available.

“Famous Star Wars Actress Daisy Ridley has quit her social media… this time for good.” “Adam Lundgren from the popular television show “Vår tid är nu” has a fear of social media. He says:” -          This is not good for me; I don’t think it is good for anyone.   In this study I have formed a rhetoric text analysis on two American articles from their daily press as well as online articles; providing a very famous celebrity in focus Daisy Ridley, who is not on social media, compared to two Swedish articles from their daily press and online articles with a famous Swedish celebrity (Adam Lundgren), who is also not on social media.  The main purpose of this comparison is to see how the two countries represent these celebrities’ opinions and choices about resisting being on social media. Questioning why and what their reasoning for them two celebrities to not be on social media?  The result shows that Swedish media didn’t care about Adam Lundgrens distance from social media, until a Swedish SVT production “Vägra sociala medier” aired on television with Adam Lundgren as the main character who reflecting his own thoughts and opinions. The American articles have shown that Daisy Ridley’s absence from social media, were for different reasons that have had the same conclusion, “Daisy Ridley quits social media”. Daisy Ridley has earlier been very positive towards social media and been supporting her fans through the platforms. However, because of hatred and bad behavior online, the deeply negative affect has caused Ridley to possibly put an end to her social media.