Idag finns en förväntan på företag att de ska ta ett större ansvar utöver sina egna intressen och marknadsvärdet. Det här benämns som Corporate Social Responsibility och grundar sig i miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Enligt forskare kan det vara en svår uppgift att kommunicera sina CSR aktiviteter, dels då det är ett brett koncept utan tydliga riktlinjer och dels för att det kan leda till skepticism bland intressenterna (Bortree, 2014). Volvo Group är ett ledande företag inom transportbranschen, en bransch som har en stor påverkan på klimatet. De har därför ett extra stort krav på sig, både från det politiska samhället, intressenter och den allmänna befolkningen, att visa vad de som företag gör för att minska sin påverkan på klimatet.  Syftet med studien är att genom en kritisk retorikanalys, analysera huruvida Volvo Group i sin miljöfokuserade CSR-kommunikation använder sig av retoriska knep för att framställa sig själva som ett miljövänligt företag och om det förekommer greenwashing genom dessa retoriska argument. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån grön retorik och grön kapitalism, samt CSR och fenomenet greenwashig. Resultatet visar att Volvo Group använder sig av retoriska knep för att stärka sig själva som ett miljövänligt företag, främst genom användningen av pathos och logos för att stärka deras ethos. Resultatet visar även att det genom användningen av dessa retoriska knep förekommer greenwashing, främst via vilseledning och ett selektivt uppvisande av information.

Bedömningen av muntliga tal i nationella provet kan vara en utmaning för lärare. Skolans styrdokument och bedömningskriterier innehåller aspekter av tolkningar som sätter lärares retoriska kunskaper på prov. Till nytta för en tolkningsgemenskap bland lärare hade eventuellt ett retoriskt perspektiv för bedömningen kunnat hjälpa. Men trots att den retoriska arbetsprocessen förekommer i svenskämnets centrala innehåll för gymnasieskolan så syns inte några av retorikens kanoniserade begrepp till i bedömningskriterierna. Syftet är att genom en kritisk retorikanalys på prisbelönta muntliga tal utanför skolmiljön öka förståelsen för kunskapskriterierna i skolans nationella prov. Frågorna som ställs är: Hur används topiker för att bygga upp innehållet i goda tal? Vilka stilfigurer utmärker goda tal? och Hur syns topiker och stilfigurer i nationella provets bedömningskriterier? Analysen sker med utgångspunkt i en neoaristotelisk teori och topikanalys med ett kanoniserat retoriskt perspektiv. Resultatet visar att bedömningskriterierna för nationella provet kan betraktas vara ytliga i jämförelse med retorikens kanoniserade perspektiv. Detta leder till att lärare troligen behöver komplettera med egna omskrivningar och normer för en funktionell förståelse av innehållet.

Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, syftar till att lyfta fram den beprövade erfarenhet som sex lärare från ungdomsskolan har från sitt arbete med muntlig framställning och den respons de ger eleverna på framställningen. Svårigheten med att ge respons ligger oftast i att som lyssnare upptäcka allt fler språkliga uttrycksformer på olika nivåer i innehåll och form i det som framförs.All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan användas både som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lärare och elev. I retoriken finns det metaspråk man ofta saknar när man skall kommunicera muntlighet.

Uppsatsen är en studie av hur lärare bedömer och betygssätter elevers muntliga prestationer på den muntliga provdelen i det nationella provet i svenska B. Skolans styrdokument, däribland betygskriterier och bedömningsmallar, har som mål att styra lärarnas arbete med det mål- och kriterierelaterade betygssystemet för att proven ska uppnå sitt syfte. Lärarna, de fem informanterna, beskriver i två olika intervjuer (stimulated recall) hur deras bedömningspraktik ser ut då de försöker uttyda betygskriterierna. I uppsatsen beskrivs och analyseras vad lärarna bedömer, hur lärarna bedömer samt varför lärarna bedömer som de gör. Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, redovisar brister i likvärdighet, ojämlika bedömningssituationer samt olika bedömningsgrunder när lärarna bedömer elevers muntliga prestationer.

No description available.

Undersökningens syfte är att studera hur historielärare på gymnasiet berättar om berättande. Studien grundar sig därför på intervjuer med gymnasielärare i historia. Intervjumaterialet kopplas sedan för det första till retoriska begrepp, för det andra till Thomas Ziehes pedagogiska teorier och för det tredje till Peter Gärdenfors bild av människan som mönsterskapare och meningssökare.Resultatet av undersökningen visar på att lärarna i sin undervisning använder retoriska grepp av olika slag. När de berättar om vad de gör, beskriver de det emellertid inte med retoriska termer.

Detta arbete syftade till att jämföra olika utgåvor av Dungeons & Dragons med procedurell retorik som ramverk för att undersöka huruvida de regler som finns kring spelets raser förstärker de budskap som tidigare forskning hittat på ämnet. Bakgrunden ämnade belysa vad procedurell retorik är, hur Dungeons & Dragons spelas samt vad tidigare forskning kring ras och rasism i Dungeons & Dragons sagt. Regelverk för Dungeons & Dragons 3.5th edition, Dungeons & Dragons 5th edition samt Tasha’s Cauldron of Everything undersöktes i syfte att, genom en komparativ analys, identifiera de budskap som förs genom reglerna för fyra olika raser. Denna analys visade att budskapen som förs genom reglerna i de olika utgåvorna av Dungeons & Dragons inte skiljer sig åt mellan utgåvorna och förstärker de budskap som tidigare forskning hittat kring rasism.

I 1 Kor 7 skriver Paulus om relationer, sex och äktenskap. Kapitlet präglas av att inkludera kvinnor i resonemangen och feministteologer som Elisabeth Schüssler Fiorenza har fokuserat på att förstå kvinnans roll i texten.1 Men vad händer om man läser texten utifrån att den är skriven av en man? Fredrik Ivarsson har visat hur Paulus använder en så kallad maskulinitetsretorik i 1 Kor 7 för att tala om etik i församlingen.2 1 Kor 7 berör även eskatologi. I samma utläggning om huruvida ogifta ska gifta sig skriver Paulus om den allt mer annalkande återkomsten av Kristus. Hur kan eskatologin i 1 Kor 7 förstås utifrån samma utgångspunkt som Ivarsson har, att Paulus språk och retorik formats av antikens kulturspecifika föreställningar av manlighet?

No description available.

Problemformulering:  Den biologiska mångfalden har de senaste årtiondena minskat drastiskt och vi är just nu i “jordens sjätte massutdöende” (Naturskyddsföreningen, 2023). Biologisk mångfald är inte enbart viktig för att det ska finnas variationer bland arter utan är avgörande för även vi människors överlevnad. Det är till största del vi människors ohållbara produktion och konsumtions fel att den biologiska mångfalden minskar vilket även betyder att nya sätt att leva och konsumera kan vara lösningen på att bevara den biologiska mångfalden.  Eftersom design historiskt har varit en del i att ändra på normer och livsstilar med hjälp av sina representationer kan design vara en del av lösningen till att få fler människor intresserade av att själva hjälpa till att skapa en biologisk mångfald med hjälp av sin egen livsstil. Kampanjbilder är en form av design skapad för att övertyga människor och få dem att agera. Därför var deras visuella kommunikation intressant att undersöka ur ett designvetenskapligt perspektiv.  Syfte:  Syftet i studien var att ur ett designperspektiv undersöka hur ett urval kampanjer från Sverige kopplade till biologisk mångfald kommunicerar visuellt.  Metod och material:  Metoden som användes var en semiotisk bildanalys av ett urval kampanjer kopplade till biologisk mångfald i Sverige.   Huvudresultat:  Kampanjerna använde sig av färger kopplade till naturen och känslor kopplade till positiva och negativa associationer, exempelvis glädje, skräck, naturen, döden. Dem hade mestadels fotografier och illustrationer föreställande insekter, djur och natur, använde främst asymmetriska kompositioner i fotografierna, sanserifftypsnitt och kontrastverkan.   För att nå ut till mottagare använde sig kampanjerna av olika retoriska medel, främst patos vilket handlar om att försöka väcka känslor i form av exempelvis rädsla, empati och hopp. Det var ett blandat resultat när det handlade om ifall kampanjbilderna använde sig av text och formuleringar som gjorde det tydligt för konsumenter om hur de kunde agera. Här återkom handlingsmetoden i form av att skänka pengar till en organisation, men även andra handlingsalternativ presenterades. I min kreativa del har jag arbetat fram mitt koncept och mina produkter genom en iterativ process där jag i samarbete med handledare och självständigt med hjälp av användartester har kommit fram till de bästa lösningarna för mitt projekt. Processen har inte varit helt rak och jag ändrade mig någonstans i mitten av processen från en idé om att skapa produkter som var ämnade för lag och föreningar att sälja, till att istället skapa produkter som kunde säljas under en sagovandring, något som bättre svarade på min kreativa brief och som kändes som ett hållbarare koncept.  Vid val av produkter utgick jag från min målgrupp och utefter dess intressen. Detta även vid andra designval och resultatet blev ett varumärke som på roliga sätt utbildar barnfamiljer om hur invasiva växter bör hanteras och som låter dem ”äta upp problemen” i formen av livsmedel baserade på dessa produkter.