Banker är enligt lag tvungna att göra en bedömning av företags återbetalningsförmåga vid kreditgivning. Redovisningsinformation är en viktig bedömningsgrund vid kreditgivning och kvalitén på informationen är avgörande för beslut gällande utlåning. Det är revisorns uppgift att genom granskning kvalitetssäkra ett företags redovisning och förvaltning och resultatet av detta lämnas i en revisionsberättelse. Revisionsberättelsen är den enda offentliga rapport som revisorn lämnar och därmed den som intressenterna kan ta del av. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse revisionsberättelsen har för bankerna vid kreditgivning till företag. För att kunna besvara syftet i denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod. Detta för att vi ville få en djupare och mer fullständig förståelse för ämnet. Vi har intervjuat fyra banker i Västmanland för att undvika en enskild banks synsätt och för att kunna se om det föreligger skillnader mellan de enskilda bankernas kontor. Studien visade att revisionsberättelsen ingår i samtliga bankers kreditprocess, men till olika grad. Bankerna anser att en ren revisionsberättelse är positivt och vice versa. I bankernas kreditgivningsbedömning är revisionsberättelsen enbart en parameter och är därmed ej ensamt avgörande vid ett kreditbeslut. Två av bankerna anser att andra faktorer kan väga upp en oren revisionsberättelse. Det bör dock poängteras att ett företag med en ren revisionsberättelse inte endast på grund av detta kan anses som kreditvärdigt. Tvärtom kan inte ett företag som har en oren revisionsberättelse anses som icke kreditvärdigt. / By law, banks are obliged to make an assessment of the company’s ability to repay the credit. Accounting information is an important criterion when granting loans and the quality of this information is crucial for decisions about lending. The auditor´s task is to review and ensure the quality of a company´s accounting and management. This review is compiled in the audit report which is the only public report by the auditor. The purpose of this study is to investigate the significance of the audit report when granting loans to companies. To be able to answer the purpose of this study we have used a qualitative approach to get a deeper and more complete understanding of the subject. We have interviewed four banks to avoid an individual perspective of one bank, and also to investigate if there are differences between different offices. All banks were located in the same province. The audit report is contained in the credit process of every bank but with different importance. If the report does not contain remarks it is positive for the bank and vice verse. The audit report is one of several parameters in the credit process and does not by itself determine the credit decision. Two of the banks think that other factors can replace an audit report which contains remarks. It is crucial though, that a company with an audit report that does not contain remarks can be looked upon as creditworthy, but this cannot be the only deciding factor. On the contrary a company that has remarks in their audit report cannot be considered as non-creditworthy.

On the 1st of November 2010, the statutory audit was abolished for small limited companies. The amendment of the abolished statutory audit includes smaller private limited companies that for two years does not exceed more than one of the two following limits: net revenue of three million kronor, total assets of one and one half million kronor and three employees. The principal rule of chapter 9 section 1 Companies Act remains that a limited company should have at least one auditor. For limited companies included of the amendment has a opportunity to choose bokslutsrapporten instead of the auditor’s report as a proof of quality of the accounting and the financial reporting. The purpose of the thesis is to explain how lenders perceive bokslutsrapporten as a substitute for the auditor’s report. Previous research shows that lenders benefit from audit and that the auditor’s opinion in the auditor’s report affects the credit assessment. The purpose includes to explain how lenders perceive the change of bokslutsrapporten as a basis for credit assessment. I have chosen to use a qualitative research approach and a case study design. To collect data I have conducted semi-structured interviews with four lenders in four different banks. The results show that credit assessment is an overall assessment and that it is about the individual assessor’s working method, both in terms of external information and internal information requested and how it is valued. Crucial for a credit to be granted is if there is repayment ability. If there is no repayment ability there is no way to get a credit, no matter how good the collateral is.  Credit assessment can be explained by contract theory and agency theory and audit has a value as assurance and to reduce the information asymmetri in the credit assessment. Crucial to the importance of an authorized accountant and bokslutsrapporten in the credit assessment will be about confidence and credibility and how it will affect the information asymmetri in relation to an auditor and the audit report. It may also well be a question of independence in the relationship, ie. a authorized accountant is unlike an auditor not independent. A very interesting position that could affect the choice of audit or not. Bokslutsrapporten is of all to asses in the current situation a complement to the audit report. / Den 1:e november 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för mindre aktiebolag. Lagändringen om avskaffad revisionsplikt omfattar privata aktiebolag som varaktigt under två år inte överstiger mer än ett av följande gränsvärden: nettoomsättning om tre miljoner kronor, balansomslutning om en och en halv miljoner kronor och tre anställda. Huvudregeln kvarstår enligt 9 kap. 1 § Aktiebolagslagen (ABL) att ett aktiebolag ska ha minst en revisor. För aktiebolag som omfattas av lagändringen finns möjlighet att välja bokslutsrapporten som kvalitetsbevis för redovisningen istället för revisionsberättelsen. Uppsatsens syfte är att förklara hur kreditgivare upplever bokslutsrapporten som substitut till revisionsberättelsen. Tidigare forskning visar att kreditgivare har nytta av revision och att revisorns åsikt i revisionsberättelsen påverkar kreditbedömningen. I syftet ingår att förklara hur kreditgivare upplever förändringen med bokslutsrapporten som underlag för kreditbedömningen. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudiedesign. För att samla in data har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra kreditgivare i fyra olika banker. Resultatet visar att kreditbedömning är en helhetsbedömning och att det mycket handlar om den enskilda bedömarens arbetsmetod, både vad avser vilken extern information och intern information som efterfrågas och hur den värderas. Avgörande för om en kredit ska beviljas är om det finns återbetalningsförmåga. Finns det inte återbetalningsförmåga finns det ingen möjlighet att få en kredit, oavsett hur goda säkerheterna är. Kreditbedömning kan förklaras med kontraktsteori och agentteori och revision har ett värde som försäkran och för att minska informationsasymmetrin i kreditbedömningen. Avgörande för vilken betydelse en auktoriserad redovisningskonsult och bokslutsrapporten kommer att få i kreditbedömningen kommer att handla om förtroende och trovärdighet och hur det kommer att påverka informationsasymmetrin i förhållande till en revisor och revisionsberättelsen. Det kan även mycket väl bli en fråga om oberoende i uppdragsförhållandet, dvs. en auktoriserad redovisningskonsult är till skillnad från en revisor inte oberoende. Ett mycket intressant ställningstagande som skulle kunna påverka valet av revision eller inte. Av allt att bedöma är bokslutsrapporten i dagsläget ett komplement till revisionsberättelsen.

Examensarbete - Civilekonomprogrammet. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Josefin Pettersson & Robert Håkansson Handledare:  Professor Sven-Olof Yrjö Collin Examinator:  Christopher von Koch Titel: Vad förklarar revisionskvalitet? – En studie om revisorns benägenhet att ge en going concern-varning. Bakgrund och problemdiskussion: Revisionskvalitet har under senare år fått ökat fokus till följd av revisorsskandaler. Kvalitén kan betraktas som låg då ett bolag som gått i konkurs inte fått en varning om fortsatt drift i föregående revisionsberättelse. Det leder till att intressenter kan lida skada till följd av att revisorn medvetet eller på grund av osäkerhet eller svårigheter inte uttryckt en varning. Revisionskvalitén kan påverkas av olika dimensioner när en bedömning av ett företags fortsatta drift ska göras. Dessa har en koppling mot klienten, revisionsbyrån, revisorn, intressenter, relationer och det geografiska läget. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara vad som påverkar revisionskvalitén genom att undersöka revisorernas benägenhet att avge en going concern-varning. Metod: Studien har utgått från tidigare forskning och därmed tillämpat en deduktiv ansats där hypoteser empiriskt har undersökts. Intervjuer har genomförts med fyra revisorer vilka bidrog till en praktisk förståelse för problemområdet. Vidare har en kvantitativ metod använts för att samla in data från svenska konkursbolags årsredovisningar. Data har sedan analyserats med hjälp av statistiska verktyg. Resultat och slutsatser: Revisionskvalitén kan betraktas som låg i Sverige jämfört med andra länder. Vi har funnit att revisorerna i endast 18,9 procent av fallen signalerar en going concern-varning till ett konkursdrabbat företag. Vi fann att revisionskvalitet föreligger när revisionsarvodet och andelen leverantörsskulder är höga då de visar positiva samband gentemot going concern-varningar. Revisionskvalitet föreligger också om klienten är verksam inom informations- och kommunikationsbranschen samt handels- och försäljningsbranschen. Studien tyder på att det finns ett negativt samband mellan styrelsens storlek och going concern-varningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare är syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte. I denna studie har den kvalitativa metoden använts för att uppnå uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primärdata är baserade på personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som är verksamma inom kontantbranschen. Sekundärdata består av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner. I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen. Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen då det är revisorerna som utförligt ska granska företagets årsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning. Dock anser respondenterna att det trots dessa lagar, normer och rekommendationer ändå är svårt att säkerställa intäkter i företag med kontantförsäljning. Lagen (2007:952) om kassaregister uppfyller till en viss del sitt syfte då den gör att företag inom kontantbranschen blir lagbundna och att Skatteverket får större kontrollmöjligheter. Med hjälp av Lagen om kassaregister kommer företagens redovisningar att vara mer tillförlitliga än tidigare, vilket medför en rättvisare beskattning.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstår konsekvenser för de företag som aktivt väljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns måste någon annan kontrollfunktion kvalitetssäkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag är att redovisningskonsulten intar den rollen då den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. Därigenom uppstår frågan om redovisningskonsulten kan vara en tillräcklig kontrollfunktion för att säkerställa kvalitén på redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen är att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget. För att besvara syftet har vi genomfört två enkätundersökningar bland redovisningskonsulter och revisorer i Uppsalaområdet. Undersökningen tar sin grund i de bådas faktiska kontrollfunktion som i referensramen omfattas av kommunikation, granskning och rapportering samt ansvar. Det har visat sig att redovisningskonsulten har en mer kontinuerlig kontakt med det mindre aktiebolaget och att de båda utför granskningar av redovisningen. Det har dock visat sig att redovisningskonsulten inte har samma möjlighet att kvalitetssäkra redovisningen då bokslutsrapporten inte har tillräckligt med förtroende. Uppsatsen mynnar ut i en slutsats om att redovisningskonsulten i dagsläget inte kan ersätta revisorns kontrollfunktion på grund av att kompetensspridningen är alltför bred vilket främst beror på att det inte ställts tydliga krav på yrkesgruppen.

No description available.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter. I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå. För att se eventuella samband mellan den orena revisionsberättelsen med dess anmärkningar använde vi faktorn storlek på revisionsbyrå. Vi gjorde detta genom att samla in uppgifter utifrån en lista över alla aktiebolag i Sverige som har gått i konkurs mellan januari och augusti 2010. Resultatet visade att andelen orena revisionsberättelser totalt uppgick till 66 % och att det fanns skillnader mellan olika revisionsbyråer. ”Big four” revisionsbyråerna utfärdade 63 % orena revisionsberättelser medan de mindre revisionsbyråerna utfärdade 67 % orena revisionsberättelser. Den mest förekommande anmärkningen var att aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften och de därefter mest förekommande anmärkningarna var att årsredovisningen har lämnats in för sent samt anmärkning om skatter och avgifter. De mest förekommande anmärkningarna skiljde sig mellan olika revisionsbyråer, både när jämförelser gjordes mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna och enskilda byråer inom dessa kategorier. Störst skillnader mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna var anmärkning om ”going concern” och anmärkning om att årsredovisningen lämnats in för sent. ”Big four” revisionsbyråer gav oftare en ”going concern” varning och de mindre revisionsbyråerna anmärkte oftare om för sent inlämnad årsredovisning.

Dagens revisionsberättelse har förändrats ett flertal gånger genom åren. Det var i och med Kreugerkraschen på 1930-talet som det började ske förändringar på revisionsområdet. Därefter har lagstiftningen uppdaterats kontinuerligt under åren och detta har lett till att revisionsberättelsen ändrat utformning och innehåll. Det senaste förslaget på förändring av revisionsberättelsen kom under hösten år 2007 från FAR/SRS. Förslaget går ut på att betygsätta olika områden för ett företag och presentera detta i revisionsberättelsen. De frågeställningar som vi ville ha besvarade med vår undersökning var om dagens utformning av revisionsberättelsen är tillfredsställande för intressentgruppen kreditgivarna, som var vårt avgränsade undersökningsobjekt. Vi ville även ta reda på vilka attityder de har till faktorerna i det framtagna förslaget, och om det finns fler områden som de skulle vilja ha värderade. Vårt syfte med undersökningen var att skapa en modell utifrån det resultat vi fått fram från empirin. För att samla in vårt empiriska material har vi genomfört fyra intervjuer med fyra olika bankkontor, vi har därmed använt oss av kvalitativ undersökningsmetod. Innan vi genomförde våra intervjuer hade vi gjort en analysmodell med antaganden, som vi sedan prövade empiriskt genom att genomföra intervjuerna. Det vi kom fram till med vår empiriska undersökning är att kreditgivarna inte är helt nöjda med dagens utformning av revisionsberättelsen. Majoriteten ansåg att det vore bättre med en mer informationsgivande revisionsberättelse, med kommentarer från revisorn. Vi kom även fram till att det är bättre att skapa kategorier som revisorn kan ge omdömen inom, istället för att plocka ut specifika faktorer som ska betygsättas. Vi skapade därefter en modell med de kategorier vi kom fram till: skötseln inom företaget, värderingar, framtidsfaktorer och övrigt. / The present auditor´s report has been through many changes over the years. Due to the Kreugercrash in the 1930s changes started to appear in the audit profession. After that the legislation has been updated continuous during the years and has led to changes in the auditor´s report. The latest proposal of changing the auditor´s report came as a suggestion from FAR/SRS during the autumn in 2007. The idea of the proposal is to grade different parts of a company and present the results in the auditor´s report. The questions we wanted to be answered with this essay were if the present auditor´s report is satisfactory for the lenders. We also wanted to know which attitudes the lenders have to the factors in the proposal, and if there are more parts to be valued. Our purpose with this essay is to create a model from the results of our interviews. The empirical material is based on four interviews with four different banks, in that way we have used a qualitative method. Before we did our interviews we created an analyzing model with assumptions, to test empirical. The results of our empirical investigation were that the lenders are not completely satisfied with the present auditor´s report. The majority considers it to be better with more information in the auditor´s report, and also comments from the auditor. We came to the conclusion that it would be better to create categories with opinions from the auditor, instead of grade specific factors. With these categories we created a model, the categories are: the care of the company, valuation, future prospects and others.

Background: The audit has not always been as it is today. The first law requiring auditing was legislated in the Companies Act 1895. Many events have taken place in the audit history; among them was the Krueger crash, which affected the auditing profession hard in Sweden. This led to new recommendations and laws that would save the profession. Because of the events in the past, there are many who question the audit profession and discussions have been held regarding the auditor's independence and objectivity. Nov. 1, 2010 abolished the audit requirement for certain companies. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the role of the auditor - the independence and objectivity, by perusing the number of qualified / unqualified audit reports, before and after removal of the audit requirement. Methodology: To answer the study's purpose, a quantitative study was conducted in which 400 annual reports from Stockholm and 200 annual reports outside of Stockholm, has been selected to be examined, to see how the number of qualified / unqualified audit reports has changed during the years 2008-2011. Theoretical Framework: The theories that have been applied in the study are the auditor's role, Independence & Objectivity and Profession. Framework: To complement the theoretical framework the audit significance, audit procedure, audit report and previous studies have been applied. Empirism: The data collected for this study is illustrated in diagrams showing that 2010 was a defining year where most unqualified audit reports were reported, while the remaining years showed non or few unqualified audit reports. Conclusion: Based on the empirical evidence presented, auditor's independence and objectivity has been questioned. Clear indications that the audit requirement has influenced the audit profession is illustrated in the diagrams from empirical data, however, it is too early to say if it has a positive or negative impact on profession.

Revisionsmarknaden har förändrats under den senaste tidsperioden till följd av bland annat skandaler som till exempel Enronskandalen och revisionspliktens avskaffande 2010. När bedrägerier uppstår i företagens redovisning blir dess revisorer oftast anklagade som ansvariga då deras huvudsakliga uppgift är att granska företagens finansiella rapporter. När revisorn har genomfört sin granskning utlämnas en revisionsberättelse som antingen är ren eller oren ifall den innehåller avvikande meningar från företagens påståenden. En ren revisionsberättelse ses som en kvalitetsstämpel. Tidigare forskning har påvisat att ett antal olika faktorer påverkar utfallet av en ren respektive oren revisionsberättelse. Syftet med studien är att undersöka huruvida studiens utvalda faktorer har ett samband med en revisionsberättelse, för att förstå vilka faktorer som främst kan associeras med en oren revisionsberättelse. Utifrån en kvantitativ metod har empiri samlats in från 377 stycken mikro, små samt medelstora företags årsredovisningar som har sitt säte i Stockholms län och därefter har en enkel- samt multipel logistisk regressionsanalys utförts med åtta stycken oberoende variabler. Hypoteser ställdes upp för respektive variabel mot den beroende variabeln; revisionsberättelse. Både den enkla- och multipla logistiska regressionsanalysen påvisade en statistisk signifikans på variablerna; soliditet och räntabilitet på totalt kapital, varpå nollhypotesen kunde förkastas för dessa. Ju lägre soliditet och räntabilitet på totalt kapital desto större sannolikhet att en revisor utlämnar en oren revisionsberättelse. / The audit market has changed during the recent period due to scandals such as the Enron scandal and the abolition of auditing obligations 2010. When fraud occurs in the company's financial reports, its auditors are usually accused of being responsible as their main task is to review the companies' financial reports. The auditor gives the firms either an unqualified or qualified auditor’s report. An unqualified auditor’s report is seen as a “quality stamp”. Previous research has shown that a variety of factors affect the outcome of an unqualifiedand qualified auditor’s report. The purpose of this study is to investigate whether the chosen factors of the study are related to an audit report, in order to understand which factors can be associated with a qualified audit report. Based on a quantitative method, empirical data has been collected from 377 micro-, small and medium sized companies' annual reports in Stockholm, and were analyzed using simple and multiple logistic regression analysis with eight different independent variables. A statistical significance on the variables; solvency and return on total assets, is found in both the simple and multiple logistic regression analysis, whereupon the zero hypothesis could be rejected for these. The lower the solvency and return on total assets, the greater the likelihood of an auditor leaving a qualified auditor’s report.