Revision har funnits sedan en längre tid tillbaka runt om i världen. Revision innebär att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och näringsliv, då den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. Målet med revisionen är revisionsberättelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision. Precis som det finns flera typer av revisioner så finns det flera typer av företagsformer och man kan fråga sig om revisionsarbetet alltid ser likadant ut, oberoende vilket företagsform det rör sig om eller vilken karaktär företaget har. Vi har valt att undersöka hur revisionsarbetet ser ut i aktiebolag. Eftersom man i lagtexten skiljer på privata och publika aktiebolag har valt följande problemformulering; Hur ser revisionsarbetet ut i små privata respektive stora publika aktiebolag, och vilka eventuella skillnader kan man se mellan stora och små aktiebolags revisionsarbete? Syftet med studien är att tolka hur revisionsarbetet ser ut i stora och små aktiebolag och därefter redogöra för eventuella skillnader mellan små och stora bolag. Studien präglas av ett hermeneutiskt synsätt, då målet med studien är att tolka det empiriska materialet för att skapa en förståelse för det undersökta. Vi har använt oss av sex djupgående intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Studien bygger på en deduktiv ansats då vi utgår från redan befintliga teorier vid insamlande av det empiriska materialet. Den teoridel som studien bygger på innefattar delarna lagstiftning, standarder och seder, revisorns krav, revisionsprocessen och intern kontroll. Delar som bygger upp revisionen och styr revisorn i hans arbete. Empirin presenterar det material som inhämtats genom intervjuerna. Detta material bearbetas sedan i analysen och sätt i relation till teorikapitlet. Vi behandlar varje fråga var för sig, under vilka revisorernas svar analyseras utifrån den lagstiftning, standarder, seder och teori som studien bygger på. Under varje fråga ges även en jämförande diskussion av hur revisionsarbetet ser ut mellan stora och små aktiebolag. I slutsatserna besvarar vi problemformuleringen och visar att vi uppnått syftet med studien. Vi redogör för hur revisionsarbetet ser ut i små privata och stora publika aktiebolag. Vi redogör även för de skillnader som vi i vår studie kan se i revisionsarbetet mellan små och stora aktiebolag. I stort följer och styrs revisionsarbetet av vad som sägs i teorikapitlet, dock kan skillnader inom vissa områden skönjas mellan små och stora bolag. Inom stora aktiebolag sträcker sig oberoendet lite längre då revisorn inte får äga aktier i företaget. Vid revideringen av små bolag kan rapporteringen ske muntligt till ägaren medan rapporteringen vid revideringen av ett stort bolag ofta görs skriftligt till styrelsen. I små bolag är det en till tre revisorer i teamet som handlägger revisionen medan i stora bolag kan teamet bestå av mer än 100 personer. I små bolag kan revisionen i vissa fall göras på ett bräde efter föregående års bokslut medan revisionen i ett stort bolag fortlöper under hela året. Avslutningsvis ges några förslag till vidare forskning som dykt upp under arbetets gång.

Sammanfattning Introduktion Ett antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat på ett behov av tydligare regler för revision. För EU men även internationellt är införandet av revisionsstandarder ett sätt att införa harmonisering och jämförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men används under benämningen Revisionsstandard i Sverige, RS. Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som då kallades revisionsprocessen. Syfte Syftet med studien är att visa vad införandet av RS inneburit och hur det påverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det är mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lägga mer fokus på är RS 570. Metod Vi har utgått från att först studera gällande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar. För undersökningen och insamlandet av empiriskt material har vi använt en kvalitativ metod. Resultat Införandet av RS har inneburit skillnader och ett exempel på det är mer dokumentation. De grundläggande begrepp som fanns i RP såsom god revisionssed, väsentlighet och risk, finns även med i RS även om de på vissa punkter har blivit mer tydlighet. En effekt av införandet av RS är att det har blivit mer enhetlig revision, det har medfört en kvalitetssäkring och ett ökat skydd för intressenterna. Nyckelord Revisionsstandard, Revisionsprocessen och International Standards on Auditing

No description available.

Frågeställningar:    Hur har revisionsprocessen digitaliserats i små revisionsbyråer?  Hur har små revisionsbyråer påverkats av digitalisering i revisionsprocessen med avseende på tid, kunskap och finansiering?   Syfte: Syftet med studien är att utreda hur små revisionsbyråer digitaliserat revisionsprocessen. Studien avser även att utifrån ett ekonomiskt resursperspektiv med avseende på tid, kunskap och finansiering utreda hur små revisionsbyråer påverkats av revisionsprocessens digitalisering.    Metod: Studien har arbetats fram genom en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tio små revisionsbyråer.   Slutsats: Revisionsbyråerna tillämpar olika typer av digitala verktyg i revisionsprocessen och samtliga arbetar med digitalisering i någon form. revisionsprocessen är digitaliserad med hjälp av system i form av helhetslösningar som täcker samtliga delar i revisionsprocessen. Det är dock en markant skillnad mellan revisionsbyråerna hur långt de kommit i utvecklingen. En del befinner sig i startskedet av digitaliseringens utveckling, medan andra har gjort stora framsteg och driver utvecklingen framåt genom att bland annat utveckla ett eget system i form av en helhetslösning för revisionsprocessen. Det konstateras att resurser är avgörande för hur revisionsbyråerna hanterar digitaliseringen. Slutsatsen kan dras att tid, kunskap och finansiering är resurser som påverkar och kompletterar varandra. Där tid anses vara den grundläggande resursen vid hantering av digitalisering i revisionsprocessen.

Revisionen utgör en viktig samhällsfunktion och kan ses genomgå ett paradigmskifte där digitaliseringen är en bidragande faktor. Digitaliseringen av revisionsbranschen medför förändringar i både revisorernas arbetsmetodik och vilka krav som ställs på revisorns arbete, man kan därför även tänka sig att även revisorsrollen kommer att förändras. Syftet med denna studie är att förstå hur revisorer upplever förändringarna som sker i deras yrkesroll till följd av digitaliseringen. Det framkom ur intervjuerna att revisorerna i överlag upplever det som positivt. Arbetsuppgifterna har effektiviserats och mer tid kan läggas på andra uppgifter. Utifrån resultatet konstruerades en ny modell för att förklara vilka förändringar digitaliseringen har medfört. Studiens slutsats blev att revisorns roll går mer mot ett kvalitativt yrke, i form av en analytiker, och att andra framträdande roller som kommunikatör och rådgivare börjar ta plats.

Den här studien undersöker huruvida coronapandemin har påverkat revisionsprocessen och omdet haft någon effekt på revisionskvalitet. I denna uppsats används en kvalitativ metod för attinhämta empirin genom semistrukturerade intervjuer med fem auktoriserade revisorer för attvidare undersöka om revisionsprocessen och revisionskvalitet påverkats. Intervjufrågorna harhaft en stor fokus på revisionsprocessens tre faser: planeringsfasen, granskningsfasen ochrapporteringsfasen. Undersökningen visar att coronapandemin inte haft någon större effekt pårevisionsprocessen däremot har det förändrat revisorns arbetssätt, i form av att arbetet nu tillsköts på distans genom digitala plattformar och kommunikationen med kunder till stor del skötsdigitalt. Studien visar även på att revisionskvalitet inte påverkas under coronapandemin utanatt kvaliteten enligt respondenterna kan bli bättre på grund av att myndigheter ställer högrekrav på revisionen under kristider. Den här studien bidrar med ett empiriskt underlag påhuruvida coronapandemin kan tänkas påverka revisionsprocessen.

Digitalisation is today regarded as one of the most important forces of change in the world, affecting the auditing industry at an accelerating pace. The purpose of the study is to investigate how the four leading auditing firms (Big Four) work in the constantly evolving digital environment. What is being investigated is how digitalisation has contributed to a more efficient audit process and how the auditor's role has changed to become more efficient. The study uses a qualitative method in the form of semi-structured interviews where eight interviews have been conducted and a document analysis of the Big Four. The interviews provide the study with an in-depth analysis of the auditor's role and through document analysis, the audit firms' perspectives are examined to provide an interpretation of how the auditor's role and the audit process have become more efficient as a result of digitalisation. The results and analysis of the study show how that digitalisation, based on the auditors and the auditors descriptions, has had a positive impact on the audit process and the auditor's role. Digitalisation has changed and streamlined the work process through new digital tools and systems. The efficient work process has contributed to a lot of time being freed up which the auditor can devote to advice or advanced work tasks, which has been demonstrated based on time distribution, competence, area of responsibility, customer contact and the auditor's role development. / Digitalisering betraktas idag som en av de viktigaste förändringskrafterna i världen som påverkar revisionsbranschen i en ökande takt. Syftet med studien är att undersöka hur de fyra ledande revisionsbyråerna (Big Four) arbetar i den ständigt utvecklande digitala miljön. Detsom undersöks är hur digitaliseringen har bidragit till en effektivare revisionsprocess samt hur revisorns roll har förändrats till att bli effektivare. Studien använder en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där åtta intervjuer har genomförts samt en dokumentanalys av Big Four. Intervjuerna tillför studien en djup analys av revisorns roll och genom dokumentanalys granskas revisionsbyråernas perspektiv för att ge en tolkning av hur revisorns roll och revisionsprocessen effektiviserats till följd av digitaliseringen. Studiens resultat och analys visar att digitaliseringen har utifrån revisorerna och revisionsbyråernas beskrivningar haft en positiv påverkan på revisionsprocessen och revisorns roll. Digitaliseringen har genom nya digitala verktyg och system förändrat och effektiviserat arbetsprocessen. Den effektiva arbetsprocessen har bidragit till att en hel del tid frigörs som revisorn kan ägna åt rådgivning eller avancerade arbetsuppgifter vilket har påvisats utifrån tidsfördelning, kompetens, ansvarsområde, kundkontakt och revisorns rolls utveckling.

Användning av AI i revisionsprocessen har påvisats påverka kvaliteten på revisionen, positivt i de fall en senior revisor har använt det som ett komplement, och negativt i de fall en junior har använt det med för stor tillit till dess förmåga. AI är ett snabbt föränderligt område och därmed fortsatt relevant att undersöka. Den här studien ämnar undersöka användningen av AI i revisionsprocessen hos revisionsbyråer i Sverige, och hur kvaliteten påverkas, samt vilka faktorer det beror på. Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med revisorer. Respondenternas svar tyder på att användningen av AI inom revisionsprocessen leder till en effektivare arbetsprocess samt förbättrad kvalitet. Påverkande faktorer är bland annat tillit till AI, om AI används som ett komplement eller substitut, expertis och ansvarighet, samt byråns storlek.

<p>Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne.</p><p>Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap. Författarna har för avsikt att undersöka om det existerar ett förväntningsgap, hur detta i det aktuella fallet yttrar sig och vad som då skulle kunna minska gapet. För att kunna göra detta har författarna använt sig av en kvalitativ ansats och genomfört fyra intervjuer med olika företag samt tre intervjuer med revisionsbyråer.</p><p>Förväntningsgapet framställs ofta i teorin som något problematiskt, men efter genomförd materialinsamling och analys har uppsatsens författare kommit till den slutsatsen att det gapet inte är så problematiskt, förrän det händer något kritiskt. Inte någon av de intervjuade företagsrespondenterna upplever att det finns något förväntningsgap mellan dem och dess revisorer. Revisionsbyråernas respondenter anser dock att det finns ett förväntningsgap, men att det inte är något besvärande problem.</p> / <p>Auditing is an important part of the functioning of the society and the business community. For several years the abolished statutory auditing has been a discussed topic. Expectation gap is another topic that has been discussed. The expectations gap arises when the business and its stakeholders' expectations of the auditor’s performance don't comply with the auditor's actual implementation of the audit. This is a problem that attracted attention in recent years when several corporate scandals occurred.</p><p>The purpose of this paper is to create a greater understanding of the work and what is meant by the term expectation gap. The authors intend to examine if there exists an expectation gap, how that in that case manifests itself and what circumstances could reduce the gap. To do this, the authors used a quantitative approach and conducted four interviews with different companies and three interviews with accounting firms.</p><p>Expectation gap is often defined in the theory as something problematic, but after the collection of empirical material and the analysis the authors come to the conclusion that the gap is not that problematic, until something critically happens. None of the interviewed companies’ respondents feel that there is an expectation gap between them and their auditors. Accounting firms’ respondents, however, believe that there is an expectation gap, but that it´s not a troublesome problem.</p>

Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne. Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap. Författarna har för avsikt att undersöka om det existerar ett förväntningsgap, hur detta i det aktuella fallet yttrar sig och vad som då skulle kunna minska gapet. För att kunna göra detta har författarna använt sig av en kvalitativ ansats och genomfört fyra intervjuer med olika företag samt tre intervjuer med revisionsbyråer. Förväntningsgapet framställs ofta i teorin som något problematiskt, men efter genomförd materialinsamling och analys har uppsatsens författare kommit till den slutsatsen att det gapet inte är så problematiskt, förrän det händer något kritiskt. Inte någon av de intervjuade företagsrespondenterna upplever att det finns något förväntningsgap mellan dem och dess revisorer. Revisionsbyråernas respondenter anser dock att det finns ett förväntningsgap, men att det inte är något besvärande problem. / Auditing is an important part of the functioning of the society and the business community. For several years the abolished statutory auditing has been a discussed topic. Expectation gap is another topic that has been discussed. The expectations gap arises when the business and its stakeholders' expectations of the auditor’s performance don't comply with the auditor's actual implementation of the audit. This is a problem that attracted attention in recent years when several corporate scandals occurred. The purpose of this paper is to create a greater understanding of the work and what is meant by the term expectation gap. The authors intend to examine if there exists an expectation gap, how that in that case manifests itself and what circumstances could reduce the gap. To do this, the authors used a quantitative approach and conducted four interviews with different companies and three interviews with accounting firms. Expectation gap is often defined in the theory as something problematic, but after the collection of empirical material and the analysis the authors come to the conclusion that the gap is not that problematic, until something critically happens. None of the interviewed companies’ respondents feel that there is an expectation gap between them and their auditors. Accounting firms’ respondents, however, believe that there is an expectation gap, but that it´s not a troublesome problem.