Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur nationella rekommendationer för fysisk aktivitet återspeglas i aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år. Hur är kunskapsnivån rörande de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år? Hur stor andel av vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år uppnår nationella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrån självskattning? Hur ser sambandet ut mellan kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och vuxnas aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år? Metod Metoden var en kvantitativ studie som genomfördes med en webbenkät på det sociala nätverket Facebook. Urvalet var vuxna mellan 18 och 30 år. Studien genomfördes under tre veckor och länken till enkäten delades från fyra Facebookkonton som tillhörde två studerande kvinnor och två yrkesverksamma män. Enkäten undersökte aktivitetsmönster och kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet. Frågorna hämtades från IPAQ, GIH:s hälsoenkät samt egenutformade frågor. Resultaten analyserades i Statistica 64 genom deskriptiv analys, t-test, envägs ANOVA och Spearman test. Resultat Resultatet visade att 52 procent av deltagarna angav att de inte visste vilka de nationella rekommendationerna var, trots detta valde 65 procent av dessa rätt rekommendation av olika alternativ. Det var 93 procent som uppnådde rekommendationerna enligt självskattning. Sambandet mellan kunskap och aktivitetsmönster pekade på att om en person visste vilka rekommendationerna för fysisk aktivitet var, ansåg denne sig enligt självskattning mer aktiv räknat utifrån MET:s minuter per vecka. Slutsats Det går enligt studien att se en återspegling av de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet i vuxnas aktivitetsmönster. På grund av olika påverkansfaktorer går det dock inte att dra några generella slutsatser för hela målgruppen. Studien visar att det ur ett hälsoperspektiv finns behov av mer riktad information till den aktuella målgruppen om vardagsmotionens betydelse för hälsa och fysiskt välmående.

Introduktion: Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet. Den snabba kunskapsutvecklingen ställer stora krav på att sjuksköterskor har den kompetens som erfordras för att möta dagens och morgondagens behov i vården. Sjuksköterskan har ett personligt ansvar för att genom kontinuerligt lärande upprätthålla sin yrkeskompetens.   Syfte:Syftet med studien var att undersöka om det finns tid avsatt för att söka evidensbaserad kunskap under arbetstid samt om det finns ett samband mellan sjuksköterskors användande av Vårdhandboken och deras resultat på ett kunskapstest.   Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med en deskriptiv design och kvantitativ ansats. Data samlades in med hjälp av en webbaserad enkätstudie utsänd till sjuksköterskor på fyra avdelningar på ett sjukhus. Resultat: Studiens resultat kunde inte påvisa ett samband mellan frekvensen av kunskapssökning i Vårdhandboken och antal rätt svar på studiens kunskapstest. Studien kan däremot lyfta sjuksköterskornas upplevelse av att tiden saknas för att kunna söka evidensbaserad kunskap under arbetstid. Slutsats: Detta var en begränsad studie p.g.a. tid och resurser. Sambandet mellan frekvensen av besök i vårdhandboken och resultat på ett kunskapstest som författarna undersökte men inte kunde finna, kan eventuellt påvisas i en större studie gjord på liknande sätt. En stor del av undersökningsgruppen uppger att det är brist på tid till evidensbaserad kunskapssökning under arbetstid. Det var 68,3 % som uppgav att det inte finns någon tid avsatt för det ändamålet.

Sammanfattning Bakgrunden beskriver hur barnmorskans arbete ska byggas på vetenskap och beprövad erfarenhet enligt gällande författningar, förordningar, föreskrifter och andra riktlinjer. Det åligger därför barnmorskan att kunna söka, analysera och kritiskt granska relevant kunskap för att kunna delta i utvecklingsarbete eller dess utvärdering. Det finns ett värde i att reflektera över befintliga rutiner och vid behov medverka till en förändring samt implementera ny kunskap. Kliniska riktlinjer har tagits fram för att underlätta det kliniska arbetet och det är därför viktigt att riktlinjerna innehåller evidensbaserad forskning. Syftet med studien var att granska och värdera kvaliteten av lokala behandlingsriktlinjer gällande mödrahälsovårdens basprogram. En kvantitativ metod valdes för att besvara studiens syfte där granskningsinstrumentet AGREE II användes, vilket är framtaget för att kunna bedöma kvalitén angående utvecklingsprocessen av kliniska riktlinjer inom hälso- och sjukvården.  Resultatet från aktuell studie visade att avsnittet mål och syfte innehöll stora variationer gällande hur tydligt formulerat syfte de olika kliniska riktlinjerna hade. Inom berörda intressenters delaktighet framkom bristfällig dokumentation angående vilka yrkeskategorier som varit delaktiga i processen även patienters åsikter saknades. Inom stringens i framställningen erhöll alla kliniska riktlinjer låga poäng, beskrivning av litteratursökningen samt val av metod saknades. Samtliga kliniska riktlinjer i avsnittet tydlighet och framställning saknade eller hade otydliga behandlingsalternativ. Däremot kunde huvudrekommendationerna urskiljas med lätthet i sju av 18 kliniska riktlinjer. I avsnittet tillämpbarhet saknade samtliga kliniska riktlinjer resonemang kring hälsoekonomiska frågor eller angående behovet av eventuella organisatoriska förändringar. Redaktionell självständighet lyftes inte fram i någon av de kliniska riktlinjerna. Ingen klinisk riktlinje fick genomgående bra poäng i helhetsbedömningen enligt AGREE II, vilket gör det svårt att rekommendera någon av de kliniska riktlinjerna utifrån dess nuvarande presentation. Med detta resultat i åtanke anser författarna att de kliniska riktlinjer som granskades i aktuell studie inte har någon påvisbar evidensbaserad grund enligt AGREE II-instrumentet och kan således inte rekommenderas att använda som stöd i det kliniska arbetet. / Abstract The work of the midwife should be based on science and knowledge according to statutes, ordinances, regulations and available guidelines. In order to participate in development work and evaluation of it, it is important for the midwife to search, analyze and critically examine the relevant knowledge. To help the nursing staff in their clinical work and to provide quality proof care to the patients, clinical guidelines have been developed. It is therefore important that the content of the clinical guidelines is based on evidence-based research and easy to understand. The aim of the study was to review and evaluate the quality of local clinical guidelines regarding the basic maternity health care program. A quantitative method was used and the clinical guidelines were reviewed using the instrument AGREE II. The findings revealed that the quality of the clinical guidelines evaluated in this study varied. The result from current study showed that the section scope and aim contained big variations regarding how clearly the purpose was formulated in the different clinical guidelines. Within the section stakeholders involvement inadequate documentations revealed, containing the occupational category the professionals who was involved in the process had, also the patients’ options were missing. Within the rigour of development all clinical guidelines gained low credits, the description of the literature search as well as the choice of method were missing. All the clinical guidelines in the section of clarity and presentation were missing or had unclear assessment alternatives. However the main recommendation could easily be distinguished in seven of the eighteen clinical guidelines. In the section of applicability all of the clinical guidelines were missing argument regarding health economics or the need of possible organizationally changes.  Editorial independence was not highlighted in any of the clinical guidelines. No clinical guideline had consistently good points according to AGREE II in the overall assessment. Therefore it is hard to recommend any of the clinical guidelines as they currently stands. With these results in mind authors of this study believes that the clinical guidelines that were viewed in this study did not, according to AGREE II, have any evidence-based ground demonstrable and can therefore not be recommended to nursing staff to be used as support in their clinical work.

På 1800-talet var fattigvårdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och så är det fortfarande. I denna uppsats är det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jämföras med den frivilliga delen från 1800-talet, som ställs i fokus. Syftet har varit att undersöka vad paragrafen används till, om där är någon variation gällande demografiska variabler eller ändamål, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna. Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistånd uppgår till fem kommuner. När det gäller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information från 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skäl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer på internet. Resultatet av denna studie är att användningen av paragrafen inte är så omfattande och det finns indikation på att det finns en större variation när det gäller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav även en indikation på att det finns problem i det svenska samhället när det kommer till att få tillgång till ett ställe att vara på, både när man lever och när man dör.

Postoperativa infektioner är ett utbrett problem inte bara i Sverige utan även runt om i världen och skapar lidande för patienten och stora kostnader för landets landsting och kommuner. Idag klassas postoperativa infektioner i Sverige som den tredje största gruppen av vårdrelaterade infektioner. Hälso- och sjukvårdspersonalens insatser är av stor vikt när vi idag har fått en ökad medvetenhet om att postoperativa sårinfektioner kan förebyggas och på så sätt uppnå kraven på en god vård. Syftet med denna studie var att identifiera vilka riskfaktorer som finns vid postoperativa sårinfektioner. Examensarbetet är en litteraturstudie och genom analysering och kvalitetsgranskning av 23 vetenskapliga artiklar framkom i resultatet fyra huvudområden och nio underområden. De fyra huvudområdena beskriver riskfaktorer vid pre- per- och postoperativ vård samt bristen på följsamhet till riktlinjer som riskfaktor. De nio underområdena som framkom var preoperativ dusch och lokal hudförberedelse, nutritionsstatus, personalens händer, hypotermi, operationstid, operationsmiljö, sårvårdsmetod, förband och följsamhet till riktlinjer. Ett resultat var att patienten med hjälp av information och instruktioner från vårdpersonalen i den preoperativa fasen kan bidra till att minimera risken för att utveckla postoperativ sårinfektion. Det är viktigt att vårdpersonalen följer de riktlinjer som finns för att minska risken för postoperativa sårinfektioner. För att följsamheten till riktlinjerna ska öka krävs att vårdpersonalen är medveten om vilka riskfaktorerna är och hur de kan påverka uppkomsten av postoperativa infektioner. Denna studie kan användas som ett hjälpmedel vid planering av hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsrutiner och utformande av preoperativ, peroperativ och postoperativ vård i betydelsen av ett

Introduktion: Utmattningssyndrom drabbar allt fler individer. Socialstyrelsens riktlinjer som utgavs år 2003 har inte uppdaterats sedan de utgavs. Enligt Försäkringskassan står psykisk ohälsa för den största anledningen till sjukskrivning bland både män och kvinnor. Ungefär 30 % av Sveriges befolkning har varit eller är sjukskrivna för psykisk ohälsa som är stressrelaterad. Det här examensarbetet syftar till att ta reda på om det finns fler behandlingsformer som hjälper individer som är drabbade av utmattningssyndrom än de behandlingsformer som finns med i Socialsyrelens riktlinjer. Som klassificering används ICF. Metod: Som metod används scoping review i enlighet med Arksey och O’Malley utifrån fem olika steg, som innebär att kartlägga befintlig litteratur. I den här typen av scoping review används både vetenskaplig litteratur men även så kallad grå litteratur vilket innebär icke vetenskapliga artiklar, examensarbeten, doktorsavhandlingar och tidningsartiklar till exempel. Resultat: Resultatet visar att följande behandlingsformer inte är med i Socialstyrelsens riktlinjer; grön terapi, musikterapi, ljusterapi, livsstilsförändringar och aromaterapi hjälper individer med utmattningssyndrom. Diskussion: Det finns inget nationellt register för att säkerställa att individer med utmattningssyndrom får information om flera olika behandlingsformer och tillsammans med behandlande läkare kommer fram till den behandlingsform som är mest lämplig för individen utifrån individens unika förutsättningar. Det finns inget nationellt register som påvisar vilka behandlingsformer mot utmattningssyndrom som finns att tillgå. Konklusion: Det behöver skapas ett nationellt register som kvalitetssäkrar att individer som är drabbade verkligen får rätt information och att individen tillsammans med behandlande läkare får välja den behandlingsform som individen anser passar bäst. Det behöver forskas mer på de behandlingsformer som visade sig hjälpa individer med utmattningssyndrom. Socialstyrelsens riktlinjer behöver uppdateras.

Bakgrund: I genomsnitt drabbas 10,1% av alla patienter som vårdas på sjukhus av en vårdrelaterad infektion. Detta medför stort lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Den enskilt effektivaste metoden att förhindra smittspridning är att vårdpersonalen konsekvent följer de riktlinjer som finns för handdesinfektion. Syfte: Att belysa sjuksköterskans följsamhet av de gällande riktlinjer som finns för handdesinfektion i omvårdnadsarbetet på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Det fanns brister i sjuksköterskans följsamhet till befintliga riktlinjer i handdesinfektion. Följsamheten främjades respektive motverkades av olika faktorer. Faktorer som motverkade följsamheten var; hög arbetsbelastning, brist på kunskap, arbetsklimat och negativa förebilder samt överskattad följsamhet. Faktorer som främjade följsamheten var; tillgänglighet, utbildning, riskmoment, omgivningens förväntningar samt belöningssystem. Diskussion: Att öka följsamheten i handdesinfektion av gällande riktlinjer kräver olika metoder eftersom icke följsamhet är ett komplext problem. Tillgängligheten av ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel visade sig vara den enskilt viktigaste faktorn för god följsamhet. Arbetsgivaren har en viktig uppgift att skapa förutsättningar så att god följsamhet kan uppnås. Chefens engagemang och goda förebilder på arbetsplatsen har betydelse för följsamheten. Att inneha kunskap som tillägnats genom utbildning gör att sjuksköterskan förstår konsekvenserna av sitt handlande och detta kan bidra till ökad följsamhet. Slutsats: Kunskap om vilka faktorer som påverkar följsamheten kan vara till nytta för sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete. Studier med kvalitativ metod och studier med färre kombinerade interventioner kan bidra till fortsatt kunskapsutveckling.

Hur marken ska användas och av vem är aktuella frågor i dagens samhälle till följd av att många tätorter i Sverige är i en expansiv fas. Kommuner är till största del de viktigaste markägarna av exploaterbar mark. Det har påträffats att endast några kommuner har publicerade dokument som visar den vilja och de riktlinjer kommunen har med det kommunala markinnehavet, kommande markförvärv och i markärenden med privata aktörer utanför den kommunala verksamheten. Till följd av det är syftet med studien att uppmärksamma och öka kunskapen om kommunal markpolicy.  En markpolicy är ett styrdokument som beskriver en kommuns vilja och riktlinjer för det kommunala markinnehavet. Policyn ska utgöra ett beslutsunderlag och vara vägledande för kommunens hantering av markärenden. Syftet med studien är även att bidra till en effektivare markpolitik och mer enhetlig handläggning av markärenden samt en mer transparent kontakt mellan kommun och privata aktörer. Målet med studien är att ge svar på om en dokumenterad markpolicy kan vara ett bra underlag i kommunala markärenden, samt vad en markpolicy bör innehålla för att den ska uppfylla sitt syfte. I studien har två metoder använts, en granskning av befintliga markpolicyer och intervjuer. Granskningen av markpolicyer genomfördes med syftet att studera policyns syfte och innehåll. Intervjuer genomfördes med både kommuner som har en dokumenterad markpolicy och med kommuner som inte har en sådan samt intervjuer med bygg- och fastighetsutvecklingsföretag.  Resultatet av granskningen visade att visst innehåll är mer vanligt förekommande i kommunernas markpolicyer. Intervjuerna visade att det finns delade meningar om en markpolicys betydelse, vad den bör innehålla samt om privata aktörer är hjälpta av en sådan. Främst används markpolicyn internt av kommunen och är ett verktyg för att förankra markpolitiken, detta skapar en samlad bild utåt mot privata aktörer.  De slutsatser som kan tas av studien är att en markpolicy kan vara till hjälp för kommuner, dels för att förankra markpolitiken och för att skapa en mer enhetlig handläggning av markärenden inom kommunen. En markpolicy kan även leda till ökad transparens mellan kommuner och privata aktörer.

E-tjänster har enligt litteraturen ett flertal olika definitioner och i denna rapport ses e-tjänster som teknikfrämjande och utifrån detta uppkommer två perspektiv att se på e-tjänster: som en informationstjänst och som en självbetjäningstjänst Affärsnyttorna med e-tjänster kan t.ex. vara att effektivisera administrativa processer eller att skapa utökade tjänster för kunder. Trots de möjligheter som e-tjänster medför upplever inte alla organisationer affärsnytta med e-tjänster. Detta tyder på att det saknas kunskap om hur arbetet med affärsnyttan i e-tjänster kan bedrivas. Detta arbete fokuserar på affärsnyttan med e-tjänster. Syftet är att skapa riktlinjer för hur organisationer kan arbete med affärsnyttan från e-tjänster. En litteraturstudie utförs där en klassificering skapas för olika affärsnyttor med e-tjänster som tidigare litteratur identifierat och relationer mellan nyttorna presenteras i en relationsmodell. Dessutom görs en empirisk undersökning bland verkliga organisationer där det undersöks vilka affärsnyttor organisationer ser med e-tjänster samt hur de arbetar med affärsnyttan i dessa. Litteraturstudien och den empiriska undersökningen ligger till grund för utformningen av riktlinjerna. Resultatet från detta arbete är 14 riktlinjer för hur organisationer kan arbeta med affärsnyttan i e-tjänster. Dessa riktlinjer kan användas i både ett förberedande och i ett utvärderingsperspektiv i arbetet med affärsnyttan i e-tjänster. Riklinjer som exempelvis att organisationer bör arbeta med affärsnyttan på processnivå och att arbeta med nyttan genom hela projektet har utvecklats. Förutom riktlinjerna presenteras även en relationsmodell som visar relationer mellan identifierade affärsnyttor från litteraturen.

Purpose of the Essay: The number of users of "Internet banks" is continuously increasing as more and more become aware of the possibilities offered. Therefor the demands of an "Internet bank" designer also increase to make sure the "Internet bank" is usable to as many different customers as possible. Many guidelines have been developed during the years to help designers to design usable graphical interfaces, but are they useful even when designing "Internet banks"? That is the question that we are trying to answer in this essay. Target group: This essay is first of all aimed at the people designing "Internet banks" and secondly to other designers within the area of Internet application design, to hopefully help them in making even better and more user friendly Internet applications. It can also be useful to students studying graphical Internet design. Method: In the search for answers to our questions we have concentrated on the design of MeritaNordbanken's "Internet bank" "Solo". By using information in books discussing design of interface usability we have tried to find guidelines used in the design of "Solo" and from that evaluated whether or not they are used as intended. We have also used a test group to get a second opinion in the question of guideline usage. The test group was intended to give us insight into the usage from an independent user's point of view. Our opinions were then compared to the users', to give us an answer as to how the guidelines were used and if changes where needed to better support the design of "Solo".