Världen står inför en framtid där det enskilda resandet måste minska i och med att koldioxidutsläppen ökar och luftkvaliteten försämras. Resor med mobilitetstjänster kan vara ett sätt att resa hållbart och därmed adressera våra hållbarhetsproblem. Mobilitetstjänster kombinerar flera färdsätt i en och samma tjänst, utmaningen med nya resetjänster är att motivera användare till anpassning av sitt beteende gentemot färdmedel och behov, samt att få dem att engageras till en långsiktig användning. För att mobilitetstjänster ska fungera i samhället krävs det att de engagerar användarna till att förändra sina resvanor, exempelvis genom incitament som visar på att ett alternativ är bättre än ett annat. Att resa med mobilitetstjänster som kan visa på konsekvenser vid val och nyansera information kan vara en lösning på utmaningen med enskilda resor och otydlig information till användare. Spelifiering har tidigare använts i digitala tjänster som ett sätt att öka engagemang och motivation -därför finns det potential att använda det i kontexten mobilitetstjänster med. Studien har undersökt hur spelifiering som verktyg kan öka transparensen vid val. Med en designorienterad ansats har kvalitativa intervjuer och utvärdering legat till grund för studien. Fyra riktlinjer har identifierats genom en förstudie. Riktlinjerna utvärderades i en prototyp som representerade en spelifierad digital tjänst för mobilitetstjänster, där användares val i tjänsten var i fokus.

Verksamheter som är beroende av information är idag av ett stort behov att skydda denna på ett säkert sätt. Ett sätt att skydda verksamheter från att t.ex. informationen hamnar i orätta händer är att använda ett sk behörighetskontrollsystem (BKS). Syftet med BKS är att skydda information så att den endast är tillgänglig för den som har rätt att ta del utav den. För att säkerhetsarbetet skall fungera tillfredsställande med BKS, är det viktigt att personalen i verksamheten är medveten om syftet och de säkerhetspolicys och riktlinjer som finns i samband med BKS. Syftet med säkerhetspolicyn är att visa vilken betydelse säkerhetsarbetet har i verksamheten. Den centrala delen av detta arbetet är den intervjuundersökning som ligger till grund för mitt resultat. Utifrån denna materialinsamling har jag försökt besvara min frågeställning "Finns det någon medvetenhet hos personalen kring säkerhetspolicys och riklinjer vid användning av behörighetskontrollsystem?". Resultatet och de slutsatser jag kommit fram till finns redovisade i denna rapport.

The following study is a historiographical analysis of previous articles in academic journals discussing the U.N. Security Council resolution 242, which is a diplomatic and legally binding document, aimed at securing peace in the Middle East after the June War of 1967 between Israel and its neighboring Arab Countries. The study analyses various texts written by juridical and historical researchers, which discuss the resolution and its ability to generate a lasting peace in the Middle East. The problem lies in the linguistic features present in the resolution, more specifically in the lack of a definitive term regarding occupied territories in times of war. Various interpretations of the resolution give different answers, as some have interpreted it as obligating Israel to return all occupied territories, whilst others have interpreted it as guidelines, thus not legally binding Israel or any other involved actor to any specific actions in regards to the occupied territories. It is as befitting that this study is presented 50 years after the conflict arose, as it is telling that the discussion has failed to evolve during this time, with the same set of interpretations being relevant. The conflict is yet to be resolved, and this study presents various texts explaining and discussing the problematic elements of the resolution and international relations which have inhibited the peace process from finding a lasting conclusion.

Dokumentation av IT-system har enligt tidigare studier ofta brister i form av att den exempelvis inte uppdateras, den kan vara ofullständig och otydlig eller vara på fel nivå för de intressenter som finns. Continuous delivery (CD) är ett sätt att hantera leverans av mjukvara vilket är baserat på kontinuerlig integration av ny och uppdaterad kod till en gemensam kodbas där automatiska tester körs så snart koden är integrerad. Dess förespråkare menar att det leder till bättre mjukvara som kan levereras snabbare och med mindre fel. Uppsatsens syfte är att undersöka hur organisationer kan arbeta med dokumentation när de hanterar leveranser med CD. Studien är en explorativ och kvalitativ designstudie för att ta fram en artefakt i form av riktlinjer för att företa dokumentationen. Den artefakt som tagits fram har utvärderats i workshops av systemutvecklare från den medverkande organisationen. Studiens slutsatser är att det går att arbeta med dokumentation av IT-system på ett sätt som arbetar bort de problem som finns samt att leverera mjukvara med CD inte nödvändigtvis påverkar dokumentationen så mycket.

The purpose of this study was to create understanding for how comparable sustainability reports are. The study has focused on the environmental aspect within the Swedish industry of clothing, footwear and wholesale. A content analysis has been executed, with a selection of 73 companies. After a shortfall there remained 21 companies and the study has performed 59 unique observations. The authors have developed a model to systemize the information collected in the content analysis. The study’s model focuses on four factors that affects the comparability of the sustainability reports. The four factors are guidelines, environmental indicators, measurements and absolute and relative numbers. The study emanated from the stakeholder and legitimacy theory. The theories say that companies should treat their stakeholders equally and that they should sustain a social contract with the community that creates legitimacy.   The study showed that sustainability reports have a relatively high comparability within the companies. The Companies tend to report the same environmental indicators from year to year, which contributes to the comparability within the company. The comparability between companies is slightly lower, which is due to companies reporting information that is considered relevant for their own operations. This results in differences between companies in which environmental indicators are being reported as well as which measurements are used, this affects the comparability negatively.

Studiens syfte var att undersöka huruvida socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd ansåg att de såg till barnets bästa utifrån redan existerande och förväntade riktlinjer. Studien är uppbyggd på semistrukturerade intervjuer med fyra olika socialsekreterare i en större stad i Sverige. Intervjuerna följde en intervjuguide för att hålla intervjuerna till rätt tema. Studiens resultat visar på ett pågående arbete avseende barnperspektivet inom arbetet med ekonomiskt bistånd. Trots ett pågående arbete visar studiens resultat även på en bristande kunskap sett till de vägledningsdokument som berör barnets bästa. Trots denna brist på kunskap finns en ambition att lära sig mer, men till följd av bristande utbildning finns det mer att jobba på. Resultatet visar vidare på ett stort ansvar som åläggs socialsekreterarna avseende att själva tillgodose sig rätt information och att själva hitta rätt dokument, något som försvårar att verkligen se till barnets bästa i alla situationer. Sammanfattningsvis finns det saker kvar att jobba på, men arbetet är en god bit på väg. / The aim of this study was to research whether social workers within economic aid found themselves seeing to the child´s best regarding existing policies and new policies. The study was based on semi-structured interviews made with four different social workers from a larger city in Sweden. During the interviews an interview guide was used to make sure that the interviews were kept to the themes. The study´s result shows upon a work in progress regarding the child´s perspective within the work with economic aid. Although, the result also shows upon a lack of knowledge regarding the guidelines and policies considering how to see to the child´s best. Despite the lack of knowledge there is a great ambition to learn more, but because of wanting education there is still more work to do. The result also shows upon a great responsibility put upon the social workers regarding finding out about the guidelines, something that makes it harder to really respect the child´s perspective. In summary, there is work to do, but the work is in progress.

Sammanfattning Titel: Alltid tillgänglig?” En kvalitativ studie om hur tjänstemän i fastighetsbolag upplever tillgänglighet i arbetslivet.” Författare: Camilla Andreasson och Emma SöderholmHandledare: P-O Börnfelt Högskolan i Halmstad VT 17 Syfte Studiens syfte är att undersöka tillgänglighet och förväntningar på tillgänglighet för arbete på och utanför arbetsplatsen bland tjänstemän i fastighetsbolag. Frågeställningar Hur tillgängliga är tjänstemän för arbete och varför är de tillgängliga? På vilket sätt har arbetsplatskultur betydelse för hur tjänstemän upplever förväntningar på tillgänglighet? Material och metoder Studien har genomförts genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter är tjänstemän i fastighetsbolag. Teorikapitlet består av teorier om gränslöst arbete, tillgänglighet, arbetsplatskultur, samt en arbetsmiljöföreskrift från arbetsmiljöverket. Materialet har analyserats med en hermeneutisk ansats. ”Meningen hos en del kan endast förstås om den sätts i samband med helheten.” Alvesson och Sköldberg (2008:193) Hermeneutiken innebär därmed att empiri behöver tolkas utifrån ett större sammanhang för att vi ska kunna förstå den. Huvudresultat Det framgår i studien att respondenterna verkar ha höga förväntningar på sig själva att vara tillgängliga för arbete både på och utanför arbetsplatsen. Det verkar också finnas en kultur på arbetsplatsen där hög tillgänglighet är norm. Nyckelord Gränslöst arbete, gränsdragning, tillgänglighet, förväntningar, arbetsplatskultur, riktlinjer.

Introduktion: Perifer venkateter (PVK) är en av de vanligaste medicintekniska produkterna som används inom sjukvården. Cirka fem miljoner PVK:er förbrukas årligen i Sverige. Komplikationer kan uppstå vid användande av PVK vilket medför lidande för patienten och ökar kostnaderna för hälso- och sjukvården. Genom att basera och uppdatera riktlinjer gällande hantering av PVK enligt aktuell forskning kan komplikationer förebyggas. Syfte: Syftet var att sammanställa aktuell forskning gällande sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för hantering av PVK samt besvara frågeställningen: följer de nationella riktlinjerna gällande hantering av PVK den aktuella forskningen? Metod: En litteraturstudie med utgångspunkt i Polit & Becks (2017) nio steg. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen resulterade i 13 kvantitativa studier som kvalitetsgranskades enligt Polit & Becks (2017) ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report”. Resultat: Resultatet baseras på 13 studier där fem rubriker identifierades: placering av PVK, skötsel av PVK, olika storlekar och typer av PVK, tid in situ samt riskfaktorer. Resultatet som framkom under varje rubrik jämfördes med vad som tas upp gällande aktuellt ämne i Vårdhandboken. Slutsats: De nationella riktlinjer som finns idag stämmer inte helt överens med den aktuella forskningen. För att säkerställa vilka rutiner och riktlinjer som ska gälla behövs dock mer forskning, främst gällande tid in situ och storlek på PVK.

Företag använder sig av olika informationssystem, och allt oftare av molntjänster anpassade för enskilda affärsområden. Möjligheten att använda sig av olika leverantörer för olika moduler ställer högre krav på integration. Ett produktionssystem måste kunna kommunicera med företagets faktureringssystem. Bristande flexibilitet kan försvåra företags möjligheter att använda sig av den modul som är bäst lämpad till uppgiften. Dyr och komplicerad integration kan potentiellt göra det svårt att använda sig av olika leverantörer. Denna uppsats försöker svara på vilka utmaningar kunder och konsultbolag ställs inför, och hur dessa bäst hanteras. Inga tidigare forskningsarbeten kunde identifieras inom detta område. Det krävdes därför en grundlig undersökning bland berörda aktörer. Då det inte fanns några underbyggande fakta att skapa kvantitativa analyser kring valdes en kvalitativ metod. Deltagarna hade stora friheter att resonera kring frågeställningen utan inblandning från testledaren. Vi kom fram till ett antal riktlinjer för hur en slutgiltig integrationsstandard bör se ut. Arbetet utfördes på IT-konsultbolaget Cybercom. I samarbete med ett antal företag, väl lämpade för det berörda området, utfördes intervjuer för att få fram tillförlitliga resultat. Slutsatsen blev att det krävs någon form av standardisering inom integration av molntjänster för att hantera problematiken. / Companies are using different types of information systems, and more commonly cloud services adapted for specific business areas. The possibility to use different suppliers for different modules increases the need for integration. A production system needs to be able to communicate with the company’s invoice system. A lack of flexibility can obstruct the company’s opportunities to apply the module most suitable for the task. Expensive and complicated integration can potentially make it harder to use solutions from different suppliers. This essay aims to find out what challenges customers and consultant companies are faced with, and how these ultimately should be handled. No previous studies within this area could be identified. This called for a thorough survey among concerned actors. Since there were no substantiate facts to construct a quantitative analysis from, it was decided to perform a qualitative analysis in which the participants could discuss the issue freely without interference from the survey leader. We arrived at a set of guidelines for how a final integration standard should look like. The study was performed at the IT-consultant company Cybercom. In cooperation with a number of companies, well adapted for the concerned area, a number of interviews were performed to find reliable results. The conclusion was that some sort of integration standard is needed to handle the complexity of the problem.

Siemens Healthcare erbjuder bild- och laboratoiediagnostik samt IT-lösningar till aktörer inom hälso- och sjukvården. För att erbjuda sina kunder en god service har de en bestämd serviceprocess och en samling riktlinjer som beskriver processen steg för steg - från att ett ärende skapas till att det är slufört. Ärendena inkluderar tjänster som oplanerade ärenden, förebyggande underhåll, uppdateringar, samt installationer och uppgraderingar på Siemens produkter. Inom serviceprocessen ingår flera yrkesroller, områden och avdelningar som utför olika arbetsuppgifter vid hanteringen av ett ärende, samt flera yrkesroller som fungerar som stöd inom serviceprocessen. År 2014 utfördes en intern revision hos Siemens Healthcare i Sverige som påvisade att de inte exakt följde de riktlinjer för processerna och dokumenteringen inom serviceprocessen. Målet med detta examensarbete var att analysera och kartlägga de stöd och hinder som finns för personalen att följa riktlinjerna, samt ge rekommendationer hur efterlevnaden av riktlinjerna kan förbättras. För att uppnå målet utfördes 16 intervjuer med samtliga yrkesroller som arbetar inom serviceprocessen eller fungerar som ett stöd för den. Två olika typer av intervjuer utfördes. Även två observationer har utförts av två olika yrkesroller. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och behandlats för att skapa ett sannolikhets- och arbetsinsatsdiagram som visar vilka ämnen som var viktigast att prioritera. Som en del av arbetsmetoden har även ett förbättringsevenemag genomförts för att påbörja förbättringsarbetet tillsammans med medarbetarna och ledningen. Resultatet visade att det fanns ett flertal stödjande och hindrande faktorer för personalen att följa riktlinjerna. Dessa faktorer avsåg utformningen och implementeringen av riktlinjerna, samt att det förekom olika arbetsrutiner och en otydlig och varierande arbetsfördelning. Faktorerna gällde även utbildning och support inom IT-systemen, samt att det förekom en mer eller mindre bristande kommunikation och förståelse mellan vissa avdelningar och yrkesroller. Rekommendationerna var att omformulera riktlinjerna i samråd med medarbetarna, standardisera och beskriva arbetsrutinerna, se över systemsupporten och systemfunktioner, samt införa tvärfunktionella möten eller grupper mellan olika yrkesroller och avdelningar. Dessa rekommendationer skulle inte bara kunna förbättra efterlevnaden av riktlinjerna, utan organisationen och dess medarbetare skulle även kunna kontinuerligt utvecklas. / Siemens Healthcare provides imaging and laboratory diagnostics and IT-solutions for operators within healthcare. In order to provide their customers with good service, Siemens Healthcare have a specific service process and guidelines that describe the process step by step - from the time an errand is created until it is completed. The errands include services such as unscheduled errands, predetermined maintenances, updates, and installations and upgrades. The service process includes different professional roles, areas and departments performing various tasks in the handling of an errand, and multiple professional roles that provide support within the service process. In 2014 an internal audit was conducted at Siemens Healthcare in Sweden which showed that they did not follow the exact guidelines for the processes and the documentation within the service process. The goal with this thesis was to analyze and map supports and barriers for the staff to be able to follow the guidelines, and give recommendations on how compliance to the guidelines can be improved. To achieve this goal, 16 interviews were conducted with all the professionals who work within the service process or work as a support. Two different types of interviews were conducted. Two observations were also performed of two different professional roles. The interviews were then analyzed using a qualitative content analysis and processed to provide a probability and work effort chart that showed subjects of interest. As a part of the method, an improvement event has also been performed to start the improvement work together with the employees and the management. The result showed that there are several supportive and prohibitive factors for the staff to be able to follow the guidelines. The factors include the formulation and implementation of the guidelines, and that there were a vague and variable and unclear division of work. The factors also included education and support within the IT systems, and that there were a more or less lack of communication and understanding between some departments and professional roles. The recommendations is to rephrase the guidelines in consultation with the employees, standardize and describe the work routines, look over the system support and the system functions, and introduce cross-functional meetings and groups between different professional roles and departments. These recommendations could not only improve the compliance with the guidelines, but the organization and its employees could also continuously develop.