Förskolan är inne i en förändringsprocess. Barngruppernas storlek i förskolan diskuteras flitigt inom media och det finns en nyutkommen avhandling som behandlar barngruppens storlek. I februari 2016 gick Skolverket ut med nya riktlinjer i ett försök att minska barngruppernas storlek i förskolan. Med anledning av detta valde vi då att skriva vårt examensarbete där syftet är att förstå hur barn och pedagoger upplever den psykosociala arbetsmiljön i förskolan och deras tankar kring barngruppernas storlek.Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i detta arbete. Empirin består av 3 muntliga intervjuer med förskollärare på en kommunal förskola i södra Sverige, 2 samtal med barn från en förskola i södra Sverige och vi har även skickat frågeställningar via mail till 23 pedagoger för att få fler röster från olika delar av Sverige.Resultaten vi fått från intervjuerna med pedagoger visar att det är många faktorer som spelar in för att få en fungerande barngrupp oberoende storlek. Pedagogerna känner sig stressade och otillräckliga med anledning av barngruppernas storlek, de administrativa och praktiska arbetsuppgifterna ökar ju fler barn det finns i barngruppen.Pedagogerna vi intervjuat hade både positiva och negativa tankar kring Skolverkets nya riktlinjer. Många ansåg att riktlinjerna var väldigt bra och hoppades att de skulle lagstadgas, medan andra ansåg att dessa riktlinjer var rent skitsnack och att det varken finns pengar eller resurser till sådana riktlinjer.

Syftet är att undersöka vilken uppfattning en grupp lärare i Hotell och restaurang- och Livsmedelsprogrammet har om bedömning och betygsmatriser för att få ett underlag till bedömningsmatriser. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning på tre olika gymnasieskolor i tre olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar på en positiv inställning till bedömning och betygsättning, resultatet visar också på en tveksamhet bland lärarna till själva utformningen av kriterierna, som inte ger en stabil grund för en likvärdig bedömning. Ett mer samlat och fortlöpande underlag i matriser kunde underlätta betygsättningen när kursen är slut. Slutsatsen i vårt arbete är att det har varit intressant och nya vinklingar på problemen har ständigt dykt upp med nya tankar och lösningar som följd på detta. Vi ser ett stort intresse bland lärarna för en fortsatt utveckling av vårt arbete som vi tycker är positivt. Vårt framtida mål med detta arbete kan vara att utveckla en interaktiv mjukvara. Detta ska vara ett dataprogram som kan agera tillsammans med skolans nätverk.

Handhygien är den mest effektiva metoden för att motverka smittspridning och för att förebygga och begränsa förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Att ”bara tvätta händerna” är dock inte tillräckligt för att åstadkomma ett adekvat skydd mot smittspridning. Handhygienen skall dessutom genomföras på ett korrekt sätt och vid rätt tillfälle i enlighet med föreskrivna riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur befintliga riktlinjer avseende handhygien i vårdarbete efterföljs av vårdpersonal i västvärlden. Den har huvudsakligen baserats på tio vetenskapliga artiklar som inbegriper studier, i vilka var och en på sitt sätt och i sitt specifika sammanhang, utvärderat följsamhet av riktlinjer för handhygien. Sammanställningen av resultaten visar att den generella följsamheten bland vårdpersonal i västvärlden är låg och sällan överstiger 50 %. Den visar också att följsamheten varierar mellan olika yrkeskategorier, där sjuksköterskor är den av de undersökta yrkesgrupper som överlag konstaterats stå för den högsta följsamheten. Handskanvändning verkar bidra till att vårdpersonal i högre grad tvättar sina händer efter patientkontakt och följsamheten ser generellt sett ut att vara högre efter patientkontakt jämfört med före. Av resultaten framkommer även att följsamheten tenderar att öka då handsprit finns att tillgå jämfört med när den inte finns att tillgå. Att handsprit görs mer lättillgänglig i samband med olika typer av handhygienprogram har också noterats medverka till en förbättrad följsamhet. Författarna till detta arbete vill, till följd av den uppenbara svårigheten med att praktisera en handhygien i enlighet med föreskrivna riktlinjer, vädja till alla vårdarbetare att ta detta problem på allvar och att var och en på sitt sätt och i möjligaste mån försöker bidra till en förbättring. / Hand hygiene is the most effective method to prevent transmission of pathogens and to decrease the prevalence of nosocomial infections. However, ”just to wash the hands” is not a sufficient protection against pathogen transmission. In addition, hand hygiene must be carried out in a proper way and when it’s indicated according to published guidelines. The aim of this literature review was to study how health care workers adhere to hand hygiene guidelines in the Western World. Mainly, it’s based on ten scientific articles that comprise studies, in which each in its own way and specific context, having evaluated adherence to hand hygiene guidelines. The result compilation shows that the overall adherence among health care workers in the Western World is low and rarely exceeds 50 %. It also shows that adherence varies between different groups of health care workers, where nurses can be established as the most compliant group. Furthermore, the usage of gloves seems to contribute to a greater adherence to handwashing in situations after patient contact. Also, the general adherence appears to be higher in situations after patient contact compared to situations before patient contact. The results reveal that adherence tends to increase when hand rub solutions are present compared to when they not are present. The effort to make hand rub solutions more accessible through the implementation of hand hygiene programmes has also been proven to successfully contribute to better adherence rates. The authors of this work desire to, as a consequence of the obvious difficulty to perform hand hygiene according to published guidelines, appeal to all health care workers to consider this problem seriously and to make their own contributions to an overall improvement.

I den dagliga kontakten med patienter med endotrakealtub och trakealkanyl som respiratorbehandlas noterades tendens till oförväntade tecken på luftvägsstopp. Syftet var att genom en litteraturstudie med systematisk metodansats identifiera beskrivna sugtekniker för att säkerställa fria luftvägar på patienter med endotrakealtub/trakealkanyl. Resultatet visar en fördel med att använda böjd sugkateterspets för att nå en specifik lunga och att slutet sugsystem inte är mer effektivt än öppet avseende mängden uppsuget sekret samt antal sugtillfällen. Ett visst mått av rutinmässig sekretsugning per dag är till godo för patienten trots avsaknad av sekret. Att arbeta utifrån nationella riktlinjer är säkert bra men det är också nödvändigt att respektive klinik med dess kategori av patienter förhåller sig kritisk och vid behov utfärdar lokala föreskrifter och rutiner. / In the daily care of patients with endotracheal tube and tracheal cannula who receive mechanical ventilation, unexpected signs of airway occlusion were noticed.The aim of this literature review with an intention to systematic method was to indentify described suction techniques to secure free airway. The findings show a benefit using a curved suction catheter tip to reach a specific lung and that a closed suction system is not more effective than an open system considering amount of secretion removed and number of suction passes. Further the findings show that despite the lack of secret a matter of routine suctioning is important and will be good for the patient. It is of great value to follow national guidelines but it is necessary and up to each and every clinic, according to their specific category of patients, to make their own judgement if local directions and routines have to be made.

Abstract: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd upplever det individuella handlingsutrymme som ramlagen SoL ger. Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar i västra Skåne. Resultatet visar att informanterna upplever ett stort handlingsutrymme i möjligheten att påverka sitt arbetssätt, sina arbetsuppgifter samt i möjligheten att prioritera sin tid samt även i hur man väljer att bemöta klienten. Möjligheten att ställa krav på klienten och bestämma storleken på dessa krav är en maktfaktor som informanterna visar en medvetenhet om inom sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet vid individuella bedömningar upplevs som tämligen stort men vikten av att motivera och förankra beslut betonas. Informanterna anser att handlingsutrymmet är nödvändig för klientens rättsäkerhet då det ger möjlighet till individuella hänsynstaganden. Indirekt påverkas handlingsutrymmet av organisationens resurser men mest tycks relationer till kollegor, klienter men även till närmaste chef påverka. Betydande är även arbetsplatskultur och arbetsbelastning. Problem som framkommit är de skillnader i bedömningar som informanterna upplever mellan kommuner och stadsdelar. Här ger ramlagen kommunerna ett alldeles för stort handlingsutrymme enligt informanterna.

Bakgrund: Triage är en av sjuksköterskans uppgifter på vårdcentral som bland annat innebär att hon skall bedöma och ta beslut om behov när en kvinna söker vård för gynekologiska problem. Många gynekologiska åkommor är av diffus karaktär och det finns många diagnoser vars symtom överensstämmer med gynekologiska. Kvinnor med gynekologiska problem kan ha svårt att redogöra för sin sjukdomsbild och kan vara motvilliga till att söka vård, detta utgör hinder för den triagerande sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att triagera kvinnor med gynekologiska problem. Metod: En intervjustudie utfördes och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna hade erfarenhet av att det fanns svårigheter att följa riktlinjer och att triagera per telefon. Krav på remiss resulterade i långa vårdköer och det fanns sociokulturella utmaningar relaterat till att samtala om gynekologiska problem. Språk kunde vara ett hinder vid triage, särskilt via telefon. Sjuksköterskorna var i behov av kompetensutveckling för att fördelaktigt kunna utföra arbetet med att triagera. Resultatet visade även att informanterna upplevt ett behov av kompetensutveckling. Konklusion: De svårigheter som sjuksköterskorna erfarit genom att arbeta med att triagera kvinnor med gynekologiska problem var att förhålla sig till organisatoriska villkor, sociokulturella utmaningar, kompetensbrist att bedöma symtom samt och detta pekade på ett behov av kompetensutveckling hos sjuksköterskor som ej har tillgång till konsultation med gynekolog samt revision av regionala riktlinjer och organisatoriska villkor på vårdcentraler i Malmö. / Background: Triage is one of the nurse's duties at the health center which among other things means that she must assess and make decisions when a woman seeks treatment for gynecological problems. Many gynecological disorders are diffuse and there are many diagnoses whose symptoms are consistent with gynecological symptoms. Women with gynecological problems may find it difficult to explain their illness and may be reluctant to seek care, this constitutes an obstacle for the nurse. Aim: The aim of this study was to investigate the nurses' experiences in triage of women with gynecological problems. Method: An interview study was performed and analyzed with content analysis. Results: The nurses had experienced that there were difficulties to follow the guidelines and make decisions over the telephone. Referral requirement resulting in long waiting lists and sociocultural challenges related to talk about gynecological problems. Language can be a barrier in triage, especially over the telephone. The nurses were in need of skills to advantageously carry out the work with triage of women. The nurses had also learned that they needed a development of skills. Conclusion: The difficulties the nurses learned by working with triage of women with gynecological problems is that it is related to the organizational conditions, sociocultural challenges, to assessing symptoms and the lack of competence. This points to a need for development of skills of nurses who do not have access to consultation with a gynecologist, audited guidelines and organizational conditions of health centers in Malmö.

Tidigare forskning inom området visar att det finns behov av tydligare av introduktionsperioder samt att vad introduktionsperioder ska innehålla är komplext. Syftet med studien är att belysa introduktionsperioder och dess mentorskap från nyexaminerade lärare i ämnet idrott och hälsa och mentorers perspektiv. Studiens två centrala frågeställningar är: (1) Hur upplevs introduktionsperioden och dess mentorskap av nyblivna lärare och deras mentorer? (2) Vilka faktorer och ramar anser de påverkar introduktionsperioden och mentorskapet? Studien utgår från en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med utgångspunkt i en intervjuguide. Urvalet bestod av sex respondenter, tre nyblivna lärare som alla var inne på sitt andra år som behöriga lärare, samt tre mentorer. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av ramfaktorteorin. Resultatet visar att det finns ett fortsatt behov av tydligare riktlinjer, med den största anledningen är att vagheten i riktlinjernas nuvarande utformning leder till diametralt olika utfall. Vidare så visar resultatet att de tre största faktorerna som påverkar introduktionsperioder är tid, trygghet och arbetsbörda. Att planera introduktionsperioder med dessa i hänsyn kan leda till att nyblivna lärare får bättre förutsättningar under sina introduktionsperioder och att deras vilja att stanna inom yrket kan öka.

Bakgrund och Syfte:  Alkoholkonsumtionen bland den äldre befolkningen har ökat de senaste åren. Hemtjänsten saknar resurser för att kunna tillgodose omsorgsbehoven för äldre personer med alkoholproblematik. I denna studie undersöks hemtjänstens arbete med den äldre omsorgstagaren som har alkoholproblematik. Syftet med studien är att undersöka hur hemtjänsten förhåller sig till lagar, regler och policys samt vilket ansvar hemtjänsten har till äldre personer med alkoholproblematik.  Metod: Studien är baserad på insamlade data i form av fyra semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar inom hemtjänsten i två kommer i Västerbottens län. Intervjuerna transkriberades och sedan kodades med hjälp av tematisk analys.  Resultat: Resultatet baseras på fem teman, första temat är hemtjänstens ansvar i mötet med omsorgstagaren, andra temat är brist på kunskap och utbildning, tredje temat är oklara riktlinjer och komplexa förhållningssätt, fjärde temat är brister i samverkan och det femte och sista temat är hemtjänstens arbetsmiljö. Hemtjänsten har allt för lite utbildning kring hanterandet av personer med alkoholproblematik. Det framkommer även att det i dagsläget inte finns några riktlinjer eller förhållningssätt kring hur man ska bemöta den äldre som har alkoholproblematik. Hemtjänsten ansvarar över den äldre som bor hemma och hemtjänsten önskade en samverkan mellan hemtjänst och missbruksenheten för att kunna hjälpa omsorgstagarna på det bästa sättet. Slutsatser: Hemtjänstpersonal behöver utbildning och tydlighet i arbetet för att den äldre ska få sina behov tillgodosedda. Förbättring i samverkan mellan olika aktörer är av vikt för att kompensera för hemtjänstens brist av kunskap.

Denna studie har haft till syfte att undersöka den offentliga debatten om sexualitet och assistans för personer med fysisk funktionsnedsättning i sexton artiklar publicerade i tidskrifter online. Detta har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys av artiklarnas innehåll och diskussioner. Dessa har sedan tematiseras och analyseras i förhållande till studiens två frågeställningar: “1. Vilka teman om sexualitet och assistans i relation till fysisk funktionsnedsättning återfinns i artiklarna?” och “2. Hur relaterar de teman till den tidigare forskningen om tystnad och tabu samt uteblivandet av riktlinjer gällande sexuellt stöd och assistans till personer med fysisk funktionsnedsättning?”. Det teoretiska ramverket som använts i denna studie är Ambjörnssons (2018) tolkning av queerteori och McRuers (2006) (2013) cripteori. Utöver det har även begreppet funktionsmaktsordning bidragit till en förståelse och analys av materialet. De teman som återfanns i den offentliga debatten genom artiklarna var normer och diskurser, tystnadskultur, avsaknad av riktlinjer, samt sexualitet som rättighet. Artiklarnas teman bekräftade i stor utsträckning tidigare forskning om tystnad och tabu kring ämnet samt avsaknaden av riktlinjer kring sexualitet och assistans. Flera av artiklarna beskrev en negativ och felaktig samhällelig diskurs om sexualitet hos personer med funktionsnedsättning. Flera lösningar presenteras även i artiklarna. Sexualitet skulle behöva inkluderas i LSS för att kunna få fram tydliga riktlinjer samt för att normalisera sexualitet hos personer med funktionsnedsättning och eventuellt förändra diskursen på sikt. En annan viktig del i möjliga lösningar är att börja prata om sexualitet i relation till funktionsnedsättning.

Under de senaste åren har det gjorts flertalet ansatser till att skapa etiska koder som ska bidra till att öka det etiska handlandet i organisationer. Etik kan kommuniceras och tolkas på olika sätt, och forskningslitteraturen har beskrivit olika perspektiv och förklaringar till varför medarbetarnas förhållningssätt till ett företags etiska riktlinjer är som det är. Tidigare forskning inom frikopplingsteorin har i stor utsträckning åskådliggjort både orsaker och konsekvenser av frikoppling på organisationsnivå. Men det finns en brist på forskning som undersöker hur enskilda organisationsmedlemmars förhållningsätt påverkar frikopplingen. Det deskriptiva syftet är att undersöka skillnader mellan bankers etiska riktlinjer och medarbetarnas förhållningssätt. Det teoretiska syftet med uppsatsen är att identifiera möjliga förklaringar till varför förhållningssättet är som det är. Undersökningen har en kvalitativ kundskapsansats där insamlad data består av primär data ifrån intervjuer och sekundär data ifrån bankernas etiska riktlinjer. Empirin visar på att det finns skillnader i de anställdas förhållningssätt till de etiska riktlinjerna, och resultaten visar att det förekommer frikoppling i alla tre banker. De skillnader som studien påvisar är att medarbetarnas förhållningssätt till de etiska riktlinjerna skiljer sig beroende på de etiska riktlinjernas struktur. Olika perspektiv på strukturen ger olika faktorer som påverkar de anställdas förhållningssätt och ger en frikoppling mellan handling och de etiska riktlinjerna. Studien har begränsningar då resultatet inte kan generaliseras, detta på grund av att forskningsmetoden är en kvalitativ fallstudie samt att urvalet av respondenter är relativt lågt. Tidigare forskning inom frikopplingsteori har fokuserat på hur organisationen väljer att frikoppla struktur och handling, medan vår studie beskriver hur frikoppling uppstår på mikronivå, individnivå där de anställda frikopplar de etiska riktlinjerna olika beroende på riktlinjens struktur. Detta förklarar den variation som finns i frikopplingen och som ger olika orsaker till att frikoppling sker. Vi har i denna studie visat på att tidigare forskning med motstridiga studier har haft rätt i sina argument, men att detta beror på i vilken struktur av de etiska riktlinjer som studierna applicerats på. / In recent years, several efforts have been made to create ethical codes that will help to increase ethical behavior in organizations. Ethics can be communicated and interpreted differently and previously research literature has described different perspectives and explanations as to why employees' approach to corporate ethical guidelines is as it is. Previous research in decoupling theory has largely given significant light on both causes and results of decoupling at the organization level, but there is a lack of research that investigates individual organizational members and how their approaches affect the decoupling. The descriptive purpose is to study differences between banks' ethical guidelines and employee approaches. The theoretical purpose of the paper is to identify possible explanations as to why the attitude is as it is. The research method of the study has a qualitative approach where data consists of primary data from interviews and secondary data from the banks' ethical guidelines. The empirical data shows that there are differences in employee approach to the ethical guidelines, and the results show that there are decoupling in all three banks. The differences that the study shows is that employees' approach to the ethical guidelines differs depending on the structure of ethical guidelines. Different perspectives on the structure provide different factors that affect employee approaches and provide a decoupling between action and the ethical guidelines. The study has limitations as the result cannot be generalized, due to the fact that the research method is a qualitative case study and that the sample of respondents is relatively low. Previous research in decoupling theory has focused on how the organization chooses to decouple structure and action while our study describes how decoupling occurs at the micro level, individual level, where employees decouple the ethical guidelines depending on the structure of the guideline. This explains the variation in the decoupling and the causes for decoupling. We have shown in this study that previous research with contradictory studies is all right in their arguments but which of the study that can be applied depends on the structure of the ethical guidelines that the studies apply to.