Specialistsjuksköterskor som arbetar på barnavårdscentralen har en stor roll med att hjälpa barn med övervikt genom att samtala med föräldrarna så barnet får ett hälsosamt liv under uppväxten. Föräldrarna har ett stort ansvar och är en förebild för sina barn. Sjuksköterskan arbete med små barn är en god grund för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka övervikt hos barnet och tillsammans med föräldrarna främja för att hälsosamt arbeta preventivt. Forskning beskriver sjuksköterskans samtal med föräldrarna som svåra angående övervikt och att kunskapen om samtalet är bristfälligt. Studiens syfte är att beskriva specialistsjuksköterskans upplevelse av samtal med föräldrar till barn med övervikt. Sex sjuksköterskor intervjuades med semistrukturerade intervjuer som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Efter analys av intervjuerna skapades tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna är ”Föräldrars kunskap är avgörande”, “Leda föräldrar i att hitta motivation” och ”Stödinsatser som hjälper”. Resultatdiskussionen visar att sjuksköterskans samtal med föräldrarna till överviktiga barn inte upplevs så svåregentligen. Föräldrarnas kunskap om matvanor är bristande trots god kunskap om övervikt. Föräldrarna är mer mottagliga för förbättringsåtgärder när alla upplever ett gemensamt mål. Tid för eftertanke mellan besöken med föräldrarna gav oftast bättre resultat och vid planerat återbesök fanns det oftast ett samförstånd mellan sjuksköterskan och föräldrarna. Mötet får ta tid och återkoppling behövs. BMI-kurvan är ett viktigt verktyg och även att ta hjälp av andra kompetenser som specialistbarnavårdscentral och dietist för att skapa ett hälsofrämjande arbete.

Det finns ett nära samband mellan ett barns övervikt och familjens livsstil. Familjen är därför en avgörande faktor för barnets framtida val av livsstil och därmed även för upplevelsen av hälsa och välbefinnande. BVC-sjuksköterskan har en unik roll i det hälsofrämjande arbetet med familjer med små barn. Ett viktigt preventivt arbete är att upptäcka övervikt i ett tidigt skede. Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors upplevelse av att möta familjer med överviktiga barn. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sex intervjuer med BVC-sjuksköterskor genomfördes utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Analysen genomfördes enligt kvalitativ innehållsanalys. Efter analys av materialet utkristalliserade sig tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna är: ”Lyhördhet med känsla”, ”Ett förhållningssätt som motiverar och inger hopp” och ”Strategier i mötet med familjen”. Kvalitativ intervju valdes i och med att ett fenomen i BVC-sjuksköterskans vardag skulle studeras. Intervjuguiden med de semistrukturerade frågorna gjorde att alla frågor ställdes till deltagarna, men kanske i olika ordning. Elo och Kyngäs kvalitativa innehållsanalys valdes för att analysera materialet för att den upplevdes som en enkel och överskådlig metod. Resultatdiskussionen lyfter bland annat fram tidigare forskning som visar att BVC-sjuksköterskor upplever att de undvikit känsliga ämnen som övervikt på grund av brist på tydliga riktlinjer. Denna studie kom däremot fram till att BVC-sjuksköterskorna upplevde att de kunde ta upp övervikt tack vare välfungerande lokala riktlinjer, PM och lagstiftning.

The purpose of this study is to examine librarians' reasoning regarding ethical dilemmas when meeting users. The study focuses on the librarians' views of their skills in relation to the library environment, ethical problems occurring during their workdays as well as the role of ethics among the professional skills. The empirical material has been collected through conversations with seven librarians at academic libraries in western Sweden. Three scenarios were used to prompt the librarians' reactions. The material was analyzed with the help of thematic analysis metod. One major finding is that librarians find it difficult to differentiate between personal and professional ethics. Another finding is that ethics as a skill should not be overlooked even though more practical competences are valued as more important in the daily work. The study also indicates that training ethical thinking can boost professional status, help problem solving as well as raise the quality level of work.

Syftet med denna studie är utveckla riktlinjer som stöd till utvecklare under förarbetet till att automatisera en process med hjälp av RPA. Det framtagna teoretiska ramverket består av designprinciper för tjänster och interaktiva system, samt av verksamhetsutveckling och mer specifikt hur verksamheter behöver utveckla sina processer och rutiner när automatiserade system som RPA implementeras. En fallstudie utfördes hos Länsstyrelsen som önskade automatisera en arbetsprocess med RPA. Datainsamlingen skedde genom intervjuer och observationer i form av informationstillfällen med informanter från Länsstyrelsen. Resultatet från informationstillfällen analyserades på ett tematiskt sätt till två huvudområden som är förstå processen och utbilda anställda. I analysen jämförs de framtagna riktlinjerna med det teoretiska ramverket och riktlinjer för RPA skapade av konsultföretag. I slutsatsen presenteras och motiveras våra riktlinjer, den första riktlinjen fokuserar på att skapa förståelse för processer och om RPA är ett lämpligt alternativ. Om det är fallet är den andra riktlinjen att utbilda anställda vad RPA är och hur implementationen kommer påverka dem.

Studien undersöker hur Halmstads och Helsingborgs Tingsrätt arbetar med implementeringenav Domstolsverkets riktlinjer och Brottsförebyggande rådets rekommendationer förbemötandet i rätten, samt fastställa vilka faktorer som ligger till grund för att detta görs eller inte görs. Genom fältobservationer och intervjuer med ett tiotal domare och tingsnotarier på debåda domstolarna använder sig studien av ett omfattande dataunderlag, där de två primära empiriska materialen trianguleras med varandra. Analysen av materialet visar att det finns stora skillnader mellan hur domarna och tingsnotarierna på de båda domstolarna arbetar med bemötandearbetet. Därutöver finns det stora skillnader mellan hur domare och tingsnotarier påHalmstads Tingsrätt arbetar med bemötandefrågorna. Vilket bemötande en brukare får beror därför på vilken domare som tilldelats denne. Resultatet är oroande från både ett rättssäkerhetsperspektiv och demokratiskt perspektiv. Skillnaden i bemötande kan ytterst påverka möjligheten till lika behandling och det olika bemötandena kan i förlängningen leda till minskat förtroende för domstolarna vilket riskerar skada statens demokratiska legitimitet.

Bröstcancer står för cirka 30 % av alla cancerfall hos kvinnor i Sverige. Mammografiscreening kan minska mortaliteten i bröstcancer med upp till 25 % men kräver en hög deltagarfrekvens, vilken i Sverige ligger på cirka 80 %. Syftet med denna studie är att kartlägga faktorer som påverkar kvinnors deltagande i mammografiscreening. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie där originalartiklar från 2013 och framåt söktes fram i databaserna CINAHL och MEDLINE. Kvantitativa artiklar som svarade mot syftet kvalitetsgranskades och 19 artiklar med hög kvalitet valdes ut. Totalt identifierades 77 faktorer vilka delades in i tre olika nivåer tagna från Health Promotion Model. På individuell nivå hittades 47 faktorer, på kognitiv och perceptuell nivå fanns 27 faktorer och tre faktorer som konkurrerande behov. De faktorer som förekom i flest artiklar var av demografisk natur, exempelvis inkomst, utbildningsnivå, ålder och civilstånd. Inkomst var den mest rapporterade faktorn där alla artiklar kommit till samma slutsats, nämligen positiv påverkan. Det stora antalet faktorer samt skillnader i påverkan tyder på att deltagande i mammografiscreening är ett komplext fenomen.

I november 2006 släpptes de nya svenska riktlinjerna för avancerad hjärt- lungräddning (A-HLR). Detta medförde en rad förändringar jämfört med tidigare riktlinjer. Syftet men föreliggande studie är att undersöka vilka moment som upplevs som stressande i samband med A-HLR och om införandet av nya riktlinjer har påverkat stressnivån. Genom att ta reda på vilka moment som upplevs som stressande kan utbildningen i framtiden förändras för att på ett bättre sätt svara mot de faktiska problemområdena Metoden genomfördes som en enkätundersökning och delades ut till IVA avdelningar på tre olika sjukhus. Totalt deltog 132 sjuksköterskor i enkätundersökningen. Flertalet (93 %) svarade att de upplever någon form av stress i samband med att de behandlar en patient med hjärtstopp Tendensen är dock att de verkar vara hjälpta av de nya riktlinjerna. Den förändring som ansågs mest stressande var nya rutiner för att hålla koll på tiden under ett hjärtstopp (86% ). 13% ansåg även att denna stress blivit värre med de nya riktlinjerna. Erfarna sjuksköterskor upplevde generellt mindre stress än oerfarna. Den erfarenhet som reducerade stressen mest var att aktivt ha varit delaktig vid hjärtstopp. Att ha tränat A-HLR nyligen ansågs också reducera stressen och samtidigt förbättra inställningen till de nya riktlinjerna. Erfarenhet av hjärtstopp var den starkaste stressreducerare. Förändringar av arbetsrutiner anses allmänt sett vara stresskapande men trots detta visar denna studie att nya väl genomtänkta riktlinjer som syftar till en minskad komplexitet faktiskt kan vara stressreducerande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

The aim of this essay is to investigate how national and international guidelines relate to library services to prisoners in Sweden and to further illuminate this through a comparison with some examples from a few European countries. The essay examines what rights to library services Swedish prisoners are given in law, what national and international guidelines say, what demands are placed on the librarian in the form of education and suitability, what economical resources exist to realise library services to prisoners, what measures are taken to provide for language minorities, and how the security aspect is handled when it comes to computers and information technologies. The information has been obtained through interviews as well as through studies of books, articles and conference proceedings. The essay includes a small case study of how library services are provided for prisoners in Haparanda. Findings point to a gap between the goals that are presented in national and international guidelines and how the library services to prisoners function in reality. / Uppsatsnivå: C

Vi ser idag allt fler företag publicera sina etiska riktlinjer både i årsredovisningar och på hemsidor. Det ses mer eller mindre, som ett krav i dagens samhälle. En fråga om vilken roll de etiska riktlinjerna har i dagens företag uppstår. Vidare uppstår en fråga om i vilken utsträckning de etiska riktlinjerna efterlevs i den vardagliga verksamheten. Vi ser en utmaning för dagens och framtida ledare när det gäller att kunna skapa en enhetlig bild av etiska frågor, som genomsyrar hela företaget. Att skapa ett etiskt starkt företag är dock en komplicerad process.Enligt vår undersökning finns det inga belägg för att etiska riktlinjer skulle ignoreras av medarbetare. En risk, som har vi har observerat under vår studie är snarare att etiska riktlinjer ses, som självklara. De ses, som något som inte behöver diskuteras. Riktlinjerna utsätts inte för någon kritisk diskussion. Detta resultat gör det ännu viktigare att etiska riktlinjer kommuniceras mellan samtliga nivåer i företaget. Speciellt om syftet är att skapa ett etiskt enhetligt företag.För att kunna skapa ett etiskt starkt företag är det betydelsefullt att företaget efterlever sina etiska riktlinjer. Vi märkte dock under vår studie att inte alla företag har tydliga arbetsprocesser för uppföljning av etiska riktlinjer. Något, som gör det ännu viktigare att etiska frågor tas upp i diskussioner mellan medarbetare och chefer. Särskilt viktigt är det i syftet att redogöra för medarbetare i olika positioner på vilket sätt företagets etiska riktlinjer är en del av deras vardagliga arbete. I samband med kommunicering av etiska riktlinjer bör chefer och medarbetare även lägga märke till de outtalade och företagskulturrelaterade etiska riktlinjerna. Chefer och medarbetare måste vara medvetna om de riktlinjer, som sitter i väggarna samt på vilket sätt de skiljer sig från de nedskrivna reglerna. På så sätt kan ledningen skapa en helhetsbild på vilken etisk grund företaget har i dagsläget. Det blir i sin tur ett avgörande steg för företagets agerande i processen att bilda ett etiskt företag. / Program: Civilekonomprogrammet

Studien syftade till att undersöka vad klinisk personal inom en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning upplever ligger till grund för de behandlingsbeslut de fattar samt deras attityder till och erfarenheter av riktlinjer. Behandlingsbeslut inom barn- och ungdomspsykiatrin är en komplex process som kan leda till att patienter erbjuds omotiverat varierande vård. För att minska den risken har evidensbaserade riktlinjer skapats. Dock finns en klyfta mellan det som vetenskapligt visat sig vara effektiva behandlingsmetoder och det som används i den kliniska praktiken. Ett sätt att förstå och potentiellt minska klyftan är att undersöka attityder och förhållningssätt till evidensbaserade riktlinjer hos klinisk personal i vården. I denna studie analyserades sex semistrukturerade intervjuer med tematisk analys utifrån induktiv ansats. Respondentgruppen bestod av två psykologer, två läkare samt två kuratorer. Resultatet visade att respondenterna litade på sin kliniska erfarenhet i stor utsträckning och att användandet av konkreta kunskapskällor, så som riktlinjer varierade. Positiva attityder uttrycktes gentemot riktlinjernas syfte, medan begränsningar framkom gällande tillämpningen av riktlinjer. Det uttrycktes även att implementeringen av riktlinjer i organisationen hade brister. Resultatet går i linje med tidigare studier som visat att implementering och tillämpning av riktlinjer möter hinder.