No description available.

Leadership is considered one of the most important factors when it comes to the experience of a well-functioning workplace and therefore there are many studies about leadership. Our study aims to examine how the experiance of a well-functioning workplace can be explained by the cohesion instead of just leadership. To study the cohesion it has been important to ensure the corporate culture that prevails. We have studied this by examine the company's standards and values, the invisible culture. The study is conducted at a company that is in the middle of a valuation process, which means that they do not have any formal values that they work for. Despite this, the employees have a common understanding of how the values of the company are ​​perceived. This is a result of a strong cohesion. The study is based on a qualitative approach where we conducted interviews with eight employees in a recruitment company in southern Sweden. We have also done simple observations when we spent a lot of time at the company's office. We have analyzed our material using three key concepts; corporate culture, autonomy and roles. These concepts also became our keywords. The results of the study shows that a good cohesion is the key to a functioning workplace. Our conclusion is that it is not only the leadership that is the foundation for a well-functioning workplace. Leadership is a contributing factor, but it is the leardership together with the employes that create a well-functioning workplace.

I dagens snabbt föränderliga arbetsmarknad har agile blivit ett populärt managementkoncept för att utveckla flexibla organisationer som snabbt kan besvara marknadens efterfrågan. Men vad händer med roller, ansvar och mandat när agilt arbetssätt införs i ett tidigare traditionellt hierarkiskt företag. Syftet med denna undersökning är att uppmärksamma hur roller, ansvar och mandat fungerar i en organisation som övergått till ett agilt arbetssätt. För att besvara arbetets syfte har två forskningsfrågor tagits fram;  1. Skiljer sig företag X roller, mandat och ansvar från teorin i agilt arbetssätt? 2. Skiljer sig roller, mandat och ansvar mellan de team som arbetar med mjukvara, hårdvara och både mjukvara och hårdvara på företag X?  Metoden för arbetet har en induktiv ansats och en kvalitativ fallstudie har genomförts. Arbetets primärdata har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer hos företag X. Sekundärdata har samlats in från vetenskapliga artiklar, böcker och hemsidor. För att analysera datan har grundad teori använts.  Resultatet har visat att många respondenter har en positiv inställning till det nya arbetssättet men förståelsen för roller, ansvar och mandat varierar mellan respondenterna. I vissa delar skiljer sig resultatet från teorin. I de delar som inte stämmer överens så har respondenterna inte förstått sin roll, detta beror på brist på utbildning men också på brist på kommunikation eller avstånd mellan teamen. Frågeställningen om det är någon skillnad i tillämpandet av agile i team som jobbar med hårdvara respektive mjukvara konstaterar vi egentligen inte är den stora utmaningen, utan det handlar mer om beroenden mellan olika team, både externt och internt. Samma sak kan uppstå för team som arbetar på distans eller inte talar samma språk. Det handlar om brist på kommunikation och ett tätt samarbete vilket är vad agile går ut på.  Agile är lätt att förstå, men ibland svår att tillämpa särskilt i stora organisationer men Företag X har gjort en mycket bra och seriös ansats i sitt tillämpande och kommer med tiden att anpassa sig mer och mer till den agila samarbetsformen. Det hade därför varit intressant att göra samma studie igen om ett år för att se hur organisationen och människorna anpassat sig. / In today’s fast changing marketplace, agile have become a popular management concept in order to develop flexible organisations which quickly are able to adapt to the market demands. But what is the impact in the organisation with roles , responsibilities and mandate when an agile organisation is implemented. The objective with this study is to understand how roles, responsibilities and mandates works in an organisation which have gone from a traditional hierarchical organisation to implement the agile way of working.  We formed two hypothetical questions we wanted to respond to.   1. Does Company X deviate in roles, responsibilities and mandate from the theoretical agile way of working?   2. Is there a deviation in roles, responsibilities and mandate between the agile teams who are working with software, hardware and both soft and hardware at Company X?   We have used an inductive methodology approach and a qualitative case study have been performed. The study’s primary data have been been gathered through eight semi structured interviews at Company X. The secondary data have been obtained through literary studies of articles, books and web-pages. In order to analyse the data a grounded theory approach have been used.  The result have showed that many of the respondents have a positive attitude towards the new way of working, but that the understanding of roles, responsibilities and mandate varies between the respondents and deviates from  the theory. In the areas where we found deviations from  the theory, the respondents have not understood their roles, which indicates lack of continues trainings, but also a lack of communication and distance between the teams. The hypothesis for if there are any deviations of how the agile roles and responsibilities have been applied or interpreted between teams who are working with hard or software, we can conclude that these differences are not the major challenge, instead the deviations are based on dependencies between different teams both external and internal.The same situation can apply to teams who are remotely located or do not speak the same language. It falls back on lack of communication and a closer collaboration which is the objective of agile. Agile is easy to understand, but sometimes hard to apply especially in large organisations. Company X have made a very good and serious approach in their implementation and will over time adapt more and more to the agile way of working. It would therefore be interesting to perform the same kind of study again in a year to understand how the organisation and people have adapted.

Cybersäkerhetsrisker är idag ett högaktuellt ämne som fortsätter växa i betydelse. Svaret på problemet handlar dock om mer än bara tekniska lösningar. Snarare bör fokus läggas på människorna inom organisationen genom att förhindra att de exponerar svagheter i organisationens säkerhetssystem. Denna studie syftar till att undersöka hur verksamheter kan organiseras med ambition att skydda sig mot cybersäkerhetsrisker. För att söka svar på frågan utgår undersökningen från tidigare forskning på cybersäkerhet samt det teoretiska ramverket microfoundations där begreppen roller, rutiner och regler behandlas. En kvalitativ metod har valts där respondenter med erfarenhet av arbete inom cybersäkerhet har intervjuats. Resultatet visar att hela verksamheten bör inkluderas i säkerhetsarbetet och att ett säkerhetstänk alltid måste finnas med i de dagliga arbetsuppgifterna för att således få in säkerhet som rutin.

Det har observerats vid gruppbildning att det ofta är pedagogen som placerar eleverna i sina respektive grupper, utgångspunkten blir vilka elever som fungerar med varandra och ur en trygghetsaspekt. Detta beror på att man vill undvika uttalanden i gruppdiskussioner från eleverna så som citatet i titeln. När pedagogen känner sina elever placeras de ofta utifrån vem de fungerar med och inte fungerar med, detta kan leda till att eleverna hamnar i en uttråkningszon. De utmanas inte att lära sig arbeta och samtala med alla klasskamrater, utan blir bekväma och intar sina egna givna roller. Trots att pedagogen har en genomgång om hur samarbetet kan se ut i ett grupparbete visar det sig i gruppdiskussionerna att kommentarer kring utförandet av arbetet uttrycktes ändå. Läraren visar på så sätt en bild av en främmande värld om eleverna alltid får arbeta med de klasskamrater de känner sig trygga med. När eleverna sedan kommer ut i arbetslivet är det inte självklart att de får arbeta med dem de känner sig mest bekvämast med. Det är situationen som styr vilken roll individen intar när individen hamnar i en situation där den måste utföra ett grupparbete, och vilka olika roller som förekommer. Om eleverna har en förförståelse inom det område de arbetar med är chansen större att beteendet blir positivt och de kan slutföra uppgiften. De elever som inte har fått förutsättningar att utföra uppgiftenkanriskeraatthaettmernegativtbeteende. Derollerelevernatogsiganvarledaren, den som härmar eller passiva roller som accepterar svaret från den elev som oftast säger sig kunna, eller den som väljer att inte delta i diskussionen. Utifrån rollerna skapades grupprocesser där ledaren berättade hur uppgiften skulle utföras, när de ska avslutas och börja på ett annat begrepp och ifrågasätta andra svar. Interaktion och handledning visar att förberedelser och träning i helklass behövs för att eleverna ska få öva på sin sociala förmåga. Resultatet visar att det sker handledning mellan gruppmedlemmar och pedagogen genom att öppna frågor ställs. Den handledningen som sker är oftast mellan eleven som intagit ledarrollen och de passiva rollerna. Studien har gjort en kvalitativ analys vilket gjorde det möjligt att undersöka studiens syfte: att belysa pedagogers gruppbildning i undervisningen ur ett socialpsykologiskt perspektiv i ämnet svenska och hur beteenden hos elever framträder utifrån grupprocesser. Genom detta kunde vi besvara studiens frågeställning: hur framkommer vissa roller beroende på gruppbildning?

Syftet med denna studie är att undersöka ledarskapets inverkan på teamskapande samt studera huruvida det finns några likheter eller skillnader i teamskapande mellan offentlig och privat sektor. Denna studie undersöker och tar del av sex personers erfarenheter gällande ledarskap och teamskapande. Den teoretiska referensramen som legat till grund i detta arbete och ger läsaren djupare kunskap kring ämnet är ledarskap, team, roller och person group-fit. Materialet som presenteras i studien har samlats in via en kvalitativ ansats i form av intervjuer och dessa intervjuer genomfördes med individer som arbetar och är sysselsatta inom den offentliga och privata sektorn. Undersökningen strävar efter att beskriva och tydliggöra de faktorer som är avgörande i ett team som fungerar väl samt vilken inverkan ledarskapet har på sammansättningen av de anställda. Presentationen av intervjupersonernas erfarenheter består av deras synpunkter kring vad ett fungerande team är, vilken roll en ledare har i teamskapandet, om det finns skillnader och likheter kring teamskapandet inom offentlig och privat sektor samt slutligen hur eventuella åtgärder ser ut på de varierande arbetsplatserna då inte team inte fungerar. Resultatet av studien visar på att det är inga större skillnader mellan sektorerna som studerades. Största skillnaden var en åtskild syn på roller och hur man värderade personligheterna i dessa. Det som kännetecknade ett gott teamskapande var delaktighet, tillit och ett klimat som möjliggjorde fel och frågor. Ledarskapets roll skulle präglas av delaktighet som tidigare nämnt samtidigt som ett tydligt ledarskap där en formell ledarroll sågs som viktig för ett team. Studien avslutas med en diskussion om studiens slutsatser och genomförandet av den.

Expatriering är en viktig del av ett företags internationaliseringsprocess. Denna uppsats att behandlar de förväntningarna som företagsledningar och dotterbolagschefer har på syftet med expatriaters uppdrag och vilka roller de förväntas inta. Denna studie använder sig av ett svenskt multinationellt företag för att studera detta. Genom intervjuer med detta företags ledning och ett antal av företagets dotterbolagschefer framkom det att Scania tidigare har haft oklart formulerade förväntningar och syften, men att företaget sedan några år tillbaka börjat aktivt jobba med att förbättra detta. De förlitar sig på att deras verkställande direktörer kan uppfylla följande syften; positionsfyllnad, kommunikation och kontroll, och att de intar roller där de förbättrar kommunikationen, bygger nätverk och utökar sitt sociala kapital samt övervakar dotterbolagen.

Denna studie undersökte hur centralisering av personaladministrationen påverkat tidsåtgång, arbetsuppgifter, roller och självbild hos chefer på Vägverket. Studien genomfördes med utgångspunkt i teorier om organisationsförändring, roller och självbild. Undersökningsdeltagare var sju stycken chefer på Vägverket Väst samt Vägverket Sydöst. Av dessa chefer var tre stycken sektionschefer och fyra stycken var chefer på högre nivå, exempelvis enhetschefer. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att chefernas uppfattning om yrkesrollen och deras självbild inte stämde överens med de arbetsuppgifter som organisationsförändringen medfört. Forskning har visat att information i samband med förändringar är mycket viktigt och den har enligt cheferna varit otillräcklig. Med hjälp av tidigare teorier om organisationsförändring, självbild och roller har vi kunnat skapa oss förståelse för förändringsprocessen i Vägverket.

The aim of this study is to examine the roles of the children’s librarian in a reading aloud context. To reach understanding in this subject, we have conducted interviews with four Swedish librarians working in public libraries whom are involved with reading aloud practices. Previous research shows that the reasons for reading aloud in libraries are diverse and plentiful. Such reasons can be to spread cultural experiences, help children develop their language skills and promote the library to the public. The research also shows that librarianship has shifted towards a more information and technology oriented line of work due to the advancement of society as a whole. For the analysis we use the models for role characterization constructed by Maj Klasson and the role descriptions by Linda Nilsson. The results showed that many roles exist cooperatively and many positions towards the patrons can be seen. There is no indication that the work of the children’s librarian in a reading aloud context has been modernized in any technical sense – the book and the social interaction still remain the core.

This bachelor’s thesis describes a qualitative case study of a public library as “third place”, a place besides from home and workplace visited frequently for conversation. The subject is chosen because of the many roles of public libraries. The main query of the study is “What view does the public library have of its role as third space and how does that relate to the way utilization of the public library as third place is seen?”. The purpose of it is to increase knowledge of the social aspects of public libraries. The theories used in the collecting and analysis of empiric material are the definition and description of the term “Third place” by Oldenburg, the model of four roles of public libraries by Andersson and Skot-Hansen and the theory of high/low intensive meeting-places by Audunson. The methods of collecting empiric material used are qualitative, partly structured interviews with three librarians and the chief librarian and an observation of the premises of the library. The investigation revealed that the informants were positive towards the public library as social center and leisure center and the premises of the library were suitable for these purposes. The informants didn’t define the library as a hub of the community. They were positive but not without hesitations towards the public library developing into a third place. Conclusions reached include that the public library was more like a low-intensive meeting-place than a third place but shared features with third places and might benefit from drawing inspiration from them.