Denna litteraturstudie undersöker affärssystemens effekt på ekonomers ändrade roller. Syftet är att skapa en översikt över vad som tidigare skrivits om effekterna för ekonomer vid implementering av ett affärssystem. Avsikten är att skapa en förståelse för vad tidigare forskning bidragit med och därmed få en bättre bild om vad det skulle kunna forskas mer om. För att få en översikt över tidigare forskning samlades artiklar inom detta ämne från vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna delades in efter val av metod och huvudgrupperingen var ”studier med case” och ”studier utan case”. Studien har lett till slutsatsen att nuvarande forskning endast visar på begränsade förändringar för ekonomerna. Detta tror vi kan bero på att deras roller påverkas av mer än endast affärssystemet, till exempel externa konsulter. Tidigare forskning har fokuserat på att studera ändringar som uppstår i direkt anslutning till implementeringen av affärssystemen. Förslag till vidare forskning är att studera de långsiktiga effekterna av implementeringen av affärssystem samt se vilken inflytelse andra faktorer än affärssystemet har för ekonomernas ändrade roller.

Idag avlöser organisationsförändringar varandra och behovet av inhyrda managementkonsulter och förändringsledare har därmed haft en ansenlig tillväxt. Det finns många delade uppfattningar om vad rollen som extern förändringskonsult innebär, samt vilken roll konsulten ska ta i en förändringsprocess. Konsulten skall dels vara en extern och objektiv part, samtidigt som de har krav på sig att kunna hantera känslor, vara anpassningsbar, ansvarstagande samt ha förmågan att vårda relationer till klienter. Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ intervjustudie med sju förändringskonsulter från fyra konsultfirmor beskriva hur externa förändringskonsulter själva ser på sin roll och hur de hanterar dessa tvetydiga krav som ställs på dem. Studien visar att förändringskonsulterna har en tydligare bild av sin roll, än vad forskning framlägger. De beskriver främst att rollen innebär att vara coach och rådgivare, som är där för att stötta klientorganisationen. Rollen innebär även att kunna förändra och hantera människor genom att bygga upp en stark förtroenderelation och tydlig kommunikation med klientorganisationen. Vidare är det viktigt att det finns tydliga förväntningar i samarbetet och att parterna genom att ha en samstämmig syn på dessa kan undvika spänningar och missförstånd.

The aim of this study was to explore how six men who run a micro-enterprise with a maximum of 10 employees handle the balance between work and other life. Qualitative approach with semi-structured interviews was conducted and the sample consisted of six men with micro-enterprises of varying ages. The themes used in the interviews were boundless work, roles, boundaries strategies and demand / control - social support. The results showed that micro- entrepreneurs do not experience any major imbalance between work and other life. The study revealed that the division of roles in the home of the elderly respondents was of the classical gender character that woman took great responsibility in the home. Among the younger respondents the unpaid work at home was equal divided. Social support was perceived highly by all respondents, and they also experienced a high level of control over the requirements of the job. The discussion touched aspect that differences in experiences depending on age are and future research proposals was given. Keywords: micro-entrepreneurs, boundless work, roles, boundaries strategies, demand-control / social support.

No description available.

As companies worldwide are in search of competitiveness and larger shares of the market, organizational change has become a key-factor to sustain a competitive edge. But as organizations consist of people, the human aspect of change is not to be disregarded. When change occurs, humans need time to find their new role in the organization, a process that takes time. In this thesis the authors ask themselves what an implementation process of a new managerial role looks like. To answer this question they’ve studied LRF Konsult. A Swedish company which offers a wide range of economic and judicial services to small and medium sized firms, primarily within the agricultural sector.

Syftet med studien är att undersöka hur väl Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stämmer överens med gymnasieelevers föreställningar gällande lärarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien är intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever från fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas föreställning om lärarens roller i stora drag stämmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lärarens förmåga att använda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas föreställningar gällande läraren som relationsskapare skiljer sig åt. Eleverna anser att elev – lärarrelationen är betydelsefull medan Lpf 94 inte explicit nämner det. Studiens resultat visar vidare att mycket av lärarens praktiska arbete både skiljer sig från elevernas föreställningar och Lpf 94:s direktiv. Detta ger indikationer på att problematiken ligger vid implementeringen av Lpf 94. För vidare forskning hade det varit intressant att undersöka implementeringsprocessen.

No description available.

Enligt Erving Goffman kan man se samhället som en teater där vi alla spelar roller och försöker göra intryck på varandra. Likaså har eleverna roller i klassrummet och då gruppen är viktig för individen påverkas eleven av de normer och förväntningar som finns. Förutom rollteorin berör denna studie teorier om gruppen, lärande och självbild.  Syftet med denna uppsats är att ge lärare en djupare förståelse för huruvida rollerna påverkar eleverna, deras beteenden och i sin tur elevernas lärande. Metoden är kvalitativ och jag har använt mig av det vetenskapliga förhållningssättet hermeneutik. Under fem dagar observerade jag klassen under lektionstid och intervjuer med tio elever har gjorts. Eleverna var tio år gamla och gick därmed i år fyra. I resultatet visas de olika rollerna som finns i klassrummet och hur de märks och upprätthålls under lektionerna. I studien såg jag att rollen påverkar elevens agerande och i sin tur lärandet på så vis att det finns förväntningar på den roll som eleven har och dessa påverkar i sin tur elevens självbild. Självbilden och lärandet kan påverka varandra åt båda håll.

Detta arbete undersöker hur identitet skapas, i lek med roller och visuella uttryck, hur föreställningar om identitet och livsstil konstruerar och konstrueras, genom ett genomgående exempel: klädföretaget och fenomenet Gudrun Sjödén. Syftet är att behandla mediers och bilders betydelse för den aktiva identitetskonstruktionen i ett konsumtionssamhälle, sett ur ett sociokulturellt perspektiv – vad bilder gör med oss och vad vi gör med dem. Undersökningen syftar även till att utforska didaktiska metoder som kan användas inom bildämnet, dvs. att undersöka med visualitet i fokus, samt genom en gestaltande metodik. Undersökningen bygger på studiet av en klädbutik, min gestaltande metod, samt intervjuer med kvinnliga bildlärare. Genom intertextualitet undersöks vilka referenser som blir synliga i de visuella utsagorna i Gudruns värld och vad de kan tänkas representera. Intertextualitet är även av betydande i gestaltningen, då jag med utgångspunkt från Gudruns värld fotografiskt iscensatt, arbetat med förskjutningar, motbilder, undersökt tabun, vem som inkluderas och exkluderas i Gudruns värld, provat och lekt med de roller som medieras. Min gestaltning utgör en stor del i uppsatsen, tillsammans med intertextuella bilder, samt intervjuer. Jag kommer fram till att i diskursen Gudruns värld skapas teman och roller, med hjälp av artefakter och intertextualitet. Med referenser till äldre tiders konst- och fotografiska bilder framställs kvinnor i roller och på platser där de tidigare inte haft tillträde - konstnären, den ekologiska miljövännen och vagabonden, världsresenären. Det finns samtidigt en stark representation av kvinnors tidigare traditionella domäner - hemmet och den heteronormativa kärnfamiljen. Det är med den västerländska blicken Gudrun Sjödén möter de fjärran kulturer som framställs i klädkatalogerna, med en form av förskönande exotism. Min slutsats är att lek med de visuella uttrycken har betydelse vid identitetsskapandet. Vi iklär oss en mask som laddas med koder och representerar könsroller, grupptillhörighet, samhällsskikt och etnicitet, samt verkar för hur vi förhåller oss till det som är gemensamt eller annorlunda. Ur ett lärar- och medieperspektiv är förståelse för hur roller och livsstilar medieras i reklam viktigt, då det innebär att eleverna kan få insikt i hur vi konstrueras och konstruerar identitet. Identitetskonstruktionen utgör därför en viktig sammanlänkande del i arbetet med ett mångkulturellt och etiskt perspektiv, i arbetet med de viktiga värdegrundsfrågorna. / BI/Media

Syftet med studien är att undersöka klienters upplevelser av karriärrådgivning samt vilka resultat som framkommer från karriärrådgivning. De områden studien har avgränsats till är hur klienten upplever möjligheten att kunna påverka metoden som används i rådgivningen samt betydelse av interaktionen med rådgivaren för det upplevda resultatet av rådgivningen. En kvalitativ metod har använts med sex semistrukturerade intervjuer, med klienter som genomgått karriärrådgivning. Resultatet innefattar tre innehållsliga kategorier som beskriver karriärrådgivningsprocessen utifrån klientens perspektiv: interaktionen med rådgivaren, resultat från rådgivningen samt rådgivningens metod. Interaktionen med rådgivaren upplevs som mest betydelsefull för informanternas utveckling men också för processen som helhet. De tydligaste förekommande resultaten från rådgivningen är bekräftelse, stärkt självförtroende och stärkta roller. Vad gäller rådgivningens metod anpassas denna till individen och rådgivningssituationen.