Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samarbetar i skolslöjden och vilka funktioner detta samarbete fyller. Genom att observera hur elever i årskurs nio samarbetade under slöjdlektionerna samlades material till studien in, material som sedan analyserades och kategoriserades. Resultatet av analysen blev fyra kategorier, eller typer av samarbete; Kunskapsförmedlande samarbete, Diskuterande samarbete, Samarbete när den egna kroppen inte räcker till samt Bekräftande samarbete. Analyser gjordes även av hur tillgängliga lärarna var under de olika lektionerna och hur detta kan ha inverkat på elevernas samarbete, samt rummet och arbetsmiljöns förmodade inverkan.

Sammanfattning Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor upplever sin roll inom den palliativa vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie bestående av nio kvalitativa studier och en kvalitativ/ kvantitativ studie. Resultat: Sjuksköterskorna anser att deras relationsskapande roll innebär att ha förståelse för patientens behov, ge holistisk vård och agera som patientens förespråkare. Den stödjande rollen innebär att tillmötesgå patienten och de anhöriga i deras behov av information och stöd i att hålla hoppet uppe. Sjuksköterskorna måste upprätthålla en god kommunikativ förmåga, ha förståelse för olika gruppers synsätt och inställning. De behöver också ha en god kommunikation med kollegor för att kunna kommunicera med och om patienter och anhöriga. Sköterskorna anser att deras koordinerande roll som länk mellan patient och anhörig, mellan sköterskor och övrig personal, är viktig. Slutsatser: Arbetet inom den palliativa vården kan ge sjuksköterskor berikade erfarenheter och en känsla av meningsfullhet. Sjuksköterskor vilka arbetar med denna typ av vård kunde känna stress vilket kunde leda till utbrändhet. Sjuksköterskor behöver stöd för att må bra och klara sitt arbete i palliativ vård. Reflektionstillfällen för sjuksköterskor stödjer deras personliga utveckling och minskar sårbarheten för och effekterna av stress på arbetsplatsen. / Summary Aim: Describe how nurses perceive their role in palliative care.
 Method: A descriptive study of nine qualitative studies and one qualitative/quantitative study. Result: Nurses consider their relationship-building role as that they understand the needs of the patient, providing holistic care and acting as patient advocates. The supporting role is to meet the patient and relatives needs to give them information and also keep their hopes alive. Nurses must maintain good communication skills, in order to have an understanding of the views and attitudes of different groups. They also need to maintain good communication with colleagues in order to communicate with them about the patient and their relatives. This is in order to reinforce the patient with hope and support. The nurses believe that their coordinative role as a link between patients and family members is important. They are also a link between themselves and their colleagues. Conclusions: The work of palliative care nurses can provide enriched experiences and a sense of purpose. In some cases, nurses feel stress, which could lead to burnout. Nurses need support to thrive and carry out their work in palliative care. Reflection opportunities for nurses support their personal development and reduce vulnerability to and impact of stress in the workplace.   Key words: Nurse, palliative care, roles, experience, sense of coherence (SOC).

Diss. Linköping : Univ.

Diss. Linköping : Univ.

Thesis (M.S.)--Ohio University, August, 1997. / Title from PDF t.p.

Thesis (M.S.)--Cleveland State University, 2006. / Includes bibliographical references (p. 102-106).

Thesis (Ph. D.)--Drexel University, 2006. / Includes abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 221-234).

Syftet med den här uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur enskilda aktörer ser på sin egen delaktighet i lokal tolkning och översättning av policy; som policyaktörer eller mottagare av policy. Undersökningen består av tre semi-strukturerade intervjuer med HBT-specialister på Migrationsverket och fokuserar på deras syn på sin egen delaktighet i lokal översättning av policy. Med avstamp i teori om positioner i policytolkning och genom narrativ analys studeras vilka positioneringar av HBT-specialisterna som går att urskilja. Resultaten visar att HBT-specialisterna intar olika positioner och har olika syn på hur stor del de själva har i policytolkning / <p>2015-06-03</p>

(Re-)Searching for the European Roller retraces the working process of Hillside Projects(Jonas Böttern and Emily Mennerdahl), as they set out to investigate the re-introduction of the unusual the European Roller, a bird that hasn’t been nesting in Sweden in fifty years. The essay brings to surface questions regarding the re-introduction of species, the artificial and the natural and the ambiguity of the real. As Hillside Project gathers material and theories about bird migration and bird psychology they start to question the birds need for departure and the strong national desire for its return.

Matematik är ett ständigt aktuellt ämne. Enligt Skolverket ska lärare hjälpa elever att se matematiken i vardagen och ge möjligheter till grupparbeten.Tidigare forskning tyder på att elever kan ha svårigheter med vardagsnära matematik och grupparbete kan leda till en hög alternativ låg nivå av samarbete. Studiens syfte är att undersöka hur elever tillsammans kan arbeta med vardagsnära kontext inom ämnet matematik i grundskolans tidiga år. Forskningsfrågorna är: Vilka roller synliggörs i grupparbete med problemlösningsuppgifter med vardagsnära kontext? och Hur påverkas elevers arbete av den vardagsnära kontexten när de arbetar i grupp? Videoobservationer utfördes på två skolor med 11 elevgrupper. Två analyser genomfördes, en utifrån tidigare definierade roller och en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att flera olika roller uppstår under arbetet och att rolllerna förekommer i olika stor utsträckning. Vidare visar resultatet att den vardagsnära kopplingen kan fungera som en motivation eller en distraktion. Slutsatsen är att tätt samarbete kan uppstå men även att samarbetet kan ligga på en låg nivå och att den vardagsnära kontexten kan påverka arbetet positivt och negativt. Slutligen efterfrågas svensk forskning kring vardagsnära matematik, problemlösning i grupp och de kooperativa rollerna i de tidiga skolåren.