Studiengenomfördes genom narrativa kvalitativa intervjuer med tio föräldrar till åttabarn med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien var att ta varapå föräldrars erfarenheter från sina barns barndom, skoltid och övergång tillvuxenliv. Intervjuerna genomfördes med öppna frågeställningar som tillätföräldrarna att beskriva sina upplevelser i form av livsberättelser.Utgångspunkter för arbetet var de relationella och sociokulturellaperspektiven. Mötet och relationen mellan människor och bemötande iskolverksamheter studerades. Med inspiration från hermeneutiken sorterades ochgrupperades data. Detta innebär att utsagor tolkades i teman för att se vad somvisat gemensamma beröringspunkter i föräldrarnas upplevelser. Resultaten visadeatt föräldrar ofta är nöjda med mottagandet i särskolan. Föräldrarna tog uppatt de har upplevt påfrestningar i samband med att barnen diagnostiserats ochplacerats i särskola. Det framkom tydliga önskemål om att särskolan bättrebehöver förbereda barnen för vuxenlivet genom utökad undervisning i vardagskunskap.Informanterna uppskattade ofta segregeringen från grundskolan då de upplevdeökad trygghet i särskolan där det erbjöds avskildhet, kompetent personal ochmindre elevgrupper. De värdesatte även gymnasiesärskolans insatser videlevernas övergång till vuxenlivet efter fullgjord skolgång

Musik som ett skolämne är något som undervisas med tydliga mål på elevers delaktighet och utefter kursplanen. Syftet med denna studie är att undersöka hur musikämnet i särskolan utformas och bidrar till delaktighet samt hur musikundervisningen kan anpassas med olika former av hjälpmedel. Resultatet utgår efter intervjuer och observationer som gjorts hos lärare i särskolan på olika orter i Sverige samt vad lärare anser kring att göra eleverna delaktiga och vilka hjälpmedel som används i musikundervisningen. Alla de lärare som deltagit i studien använder sig av delaktighet i undervisningen och även av hjälpmedel i form av instrument, bilder, färg och inredning som visar sig i både de genomförda intervjuerna och observationerna. Diskussionen kring detta ämne fokuserar på olika sätt att göra eleverna delaktiga samt för- och nackdelar med användandet av ”vanliga” instrument till skillnad mot specialanpassade instrument i särskolans undervisning i musik.

Drivkraften i denna studie är att försöka tillämpa ett fenomenologiskt perspektiv och tillvägagångssätt för att bilda kunskap om hur lärare inom särskolan uppfattar de kommunikativa förutsättningar och svårigheter som påverkar samspelet mellan lärare och elever. I relation till detta är syftet med studien att utveckla en förståelse kring hur lärare uppfattar elever som kommunikativa medmänniskor med individuella förutsättningar och behov. Intentionen med studien är att utveckla en förståelse för hur lärarna uppfattar behovet och användningen av visuella hjälpmedel, så som bilder och tecken i kommunikationen till eleverna. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och metod där narrativa intervjuer analyseras genom ett hermeneutiskt analysförförande. I resultatet framgår det att de svårigheter och dilemman som uppstår i kommunikationen mellan lärare och elever uppfattas beror på individuella svårigheter hos eleverna där en utvecklings- eller funktionsnedsättning i de flesta fall orsakar bristfälliga kommunikativa färdigheter. Läraren ställs inför svårigheten med att nå fram till eleverna, där läraren hela tiden måste finna individanpassade metoder för att kunna kommunicera med varje elev. En god individanpassad kommunikation uppfattas som central för elevers lärande och utveckling. Visuella hjälpmedel uppfattas vara viktiga redskap i lärarens metod för att nå fram till eleven. Eleverna uppfattas som antingen extroverta eller introverta där nivån på aktivitet eller passivitet i kommunikation skiljer sig mellan varje elev. Särskoleelever uppfattas därför vara lika motiverade till att kommunicera som övriga elever.

Trots rapporterade brister och ojämlikheter i sexualundervisningen både i Sverige och utomlands, finns det inga tydliga riktlinjer för hur undervisningen ska bedrivas. Syftet med uppsatsen var att få en fördjupad kunskap i hur pedagogerna inom grundsärskolan arbetar med sex- och samlevnadsfrågor samt hur normer och sex- och samlevnad som ämnesområde integreras i grundsärskolans undervisning. Fyra intervjuer genomfördes med totalt 6 personer och en kvalitativ tematisering av materialet genomfördes. Analysen genomfördes med hjälp av Deweys pedagogiska förhållningssätt som teoretisk utgångspunkt. Resultatet av undersökningen visar att det finns svårigheter för pedagogerna att veta hur undervisningen bör utformas då det saknas riktlinjer för detta och att flera utmaningar i undervisningen går att identifiera. Det framkommer också att det normkritiska förhållningssättet är bristfälligt och saknar betydande perspektiv. Slutsats är att det behövs mer riktlinjer och stödmaterial för att försäkra att eleverna erhåller en sex- och samlevnadsundervisning av hög kvalitet. / Despite reported shortcomings and inequalities in sex education both in Sweden and abroad, there are no clear guidelines for how the teaching should be conducted. The purpose of the thesis was to gain an in-depth knowledge of how the pedagogues within the primary school of student with intellectual disabilities work on sex and cohabitation issues, as well as how norms and sex and cohabitation as a subject area are integrated into the primary school's teaching. Four interviews were carried out with a total of 6 people and a qualitative thematization of the material was carried out. The analysis was carried out with the help of Dewey's pedagogical approach as a theoretical starting point. The result of the study shows that there are difficulties for the educators to know how the teaching should be designed when there are no guidelines for this and that several challenges in the teaching can be identified. It also appears that the norm-critical approach is deficient and lacks significant perspectives. The conclusion is that more guidelines and support material are needed to ensure that the students receive a high-quality sex and cohabitation education.

Syftet med den här studien var att undersöka hur musiklärare inom grundsärskola och gymnasiesärskola beskriver sitt arbete med elever med annat modersmål än svenska i ämnet musik. Fyra, inom särskola verksamma, musiklärare intervjuades och deras utsagor analyserades enligt fenomenografins regler. Resultatet visade att vissa saker är generella för alla elever i särskola och andra är specifika för elever med annat modersmål än svenska. Lärarna som deltog i studien gör inga större förändringar i sin didaktik beroende på vilket modersmål eleven har. Däremot görs ofta individanpassningar för att så många elever som möjligt ska kunna delta i undervisningen efter sina förutsättningar. Musiksalen är en plats där elever får utvecklas på både det musikaliska planet och inom andra områden. Lärarna arbetar med att skapa ett tryggt rum där eleverna ska få uppleva hur det känns att lyckas. För elever med annat modersmål än svenska kan musikundervisningen bli ett tillfälle då de kan få känna sig mer likvärdiga med sina klasskamrater än i teoretiska ämnen.

Förskoleklassen är sedan 2018 en del av den obligatoriska skolan och skolplikten börjar sedan dess att gälla från den hösten det året barnen fyller sex år. FNs barnkonvention blev lag 2020 vilket förpliktigar Sverige att följa den. Syftet med studien var att se hur övergången mellan förskola och grundsärskola ser ut för de barn som beskrivs som avvikande i förskolan. Syftet var också att undersöka hur förskolans sätt att problematisera normalitet och avvikelser påverkar barnens placering och på vilket sätt barnens röst synliggörs i det. Detta är en kvalitativ fallstudie där röster från förskola, grundsärskola och hemmet synliggörs genom semistrukturerade intervjuer för att belysa deras olika perspektiv. Resultatet i denna studie visar att det inte var förskolan som var drivande i den kommande grundsärskoleplaceringen utan vårdnadshavaren. Resultatet visar också att barnets röst och tankar konsekvent saknas och inte fångas upp eller tillvaratas någonstans i processen. Barnet anses vara för litet och görs inte delaktigt i processen.

Forskning om särskolan kan ses som bristfällig och allt för sällan har forskningsområdet behandlat utbildningens ”vad” och ”hur” när det gäller särskolans verksamhet. Det finns mycket kunskap, material och metoder kring språkinlärning och undervisning generellt, men mindre kring språkinlärning och undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Ett verktyg som är användbart i grundskolan är observationsverktyget Communication Supporting Classroom Observation Tool (CSCOT). Syftet med den aktuella studien är att skapa kunskap om och hur observationsverktyget CSCOT kan vara användbart för att utveckla och höja kvaliteten på språk- läs- och skrivundervisningen i grundsärskolan. Detta genom att med hjälp av yrkesverksamma speciallärare i grundsärskolan undersöka hur speciallärare uppfattar observationsverktyget CSCOT:s användbarhet i grundsärskolan, samt om speciallärarna anser att observationsverktyget kan bidra till en kvalitetshöjning av språkundervisningen i grundsärskolan. Den teoretiska inramningen är det sociokulturella perspektivet, ett socialinteraktionistiskt perspektiv på språk-, läs- och skrivundervisning samt Det flerstämmiga klassrummet. En kvalitativ metod med fokusgruppintervjuer användes för att behandla frågeställningarna. Resultatet visar att CSCOT kan vara användbart för lärare i särskolan, både som ett material för kollegialt lärande, för individuell utveckling samt för att kartlägga och observera undervisningen. Detta i ett led för att utveckla undervisningen och verksamheten i grundsärskolan.

Syftet med studien var att öka kunskapen och förståelsen för hur några speciallärare arbetar med olika typer av kompensatoriska hjälpmedel och den pedagogiska organisationen kring elever som möter hinder i sin språk-, skriv- och läsutveckling. Studien inleds med en introduktion som sätter in läsaren i fokusområdet med tidigare forskning i ämnet samt genom aktuella styrdokument. Metodvalet är en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer genomförts med 14 olika speciallärare från fyra olika län i Mellansverige. Informanter från både grund- och särskolan finns representerade. Studien visar att det används ett stort antal kompensatoriska hjälpmedel i både grund- och särskolan och inga större skillnader fanns mellan skolformerna. Speciallärararbetet mellan skolformerna skiljer sig däremot åt. I grundskolan arbetar speciallärarna i större utsträckning med enskilda elever i separata undervisningssituationer utanför den ordinarie undervisningsmiljön med att utveckla de språkliga förmågorna. I särskolans regi har speciallärarna en roll som innebär att de undervisar eleverna i alla teoretiska ämnen vilket gör deras språk-, skriv- och lästräning mer integrerad i det dagliga arbetet. Studien visar även att ett nära samarbete mellan speciallärarna och andra intressenter såsom klasslärare, ämneslärare, elevhälsoteamets personal och vårdnadshavare är av största vikt för att elever som mött hinder i sin språk-, skriv- och läsutveckling ska fortsätta utveckla de språkliga förmågorna. En helhetssyn runt eleven samt att som speciallärare utgå ifrån det relationella perspektivet är andra faktorer som skapar förutsättningar för dessa elever att vända hinder till möjligheter.

I bakgrunden framkommer att Sverige är ett ekonomiskt starkt land men att det finns utrymme för förbättringar, framförallt när det gäller hur resurser ska fördelas och hur barn blir bemötta inom skolan. Eleverna kommer till skolan med olika förmågor och förutsättningar och behovet av specialpedagogiska insatser ökar. Skolan möter elever som har ett omfattande behov av insatser ifrån flera instanser och intresset för hur samordningen av dessa insatser fungerar väcks. Statens Kommuner och Landsting har tagit fram verktyget Samordnad Individuell Plan (SIP) för att skapa förutsättning för att på ett effektivt sätt samordna insatser för personer i behov av stöd. Syftet med uppsatsen är att få mer kunskap om hur SIP fungerar ur ett skolperspektiv, både vad beträffar SIP som arbetsform och vad för innehåll SIP-mötena genererar. Den övergripande metoden för att uppfylla syftet var en fallstudie som baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer, lärare samt vårdnadshavare till elever mottagna i särskolan. Resultatet som analyserades utifrån Bronfenbrenners (1979, 1986) utvecklingsekologiska nivåer visade att mötesledarens insats under mötet blir avgörande för mötets form. Hur skolan och dess specialpedagogiska insatser lyftes under mötena berodde mycket vad som föranlett elevens behov av en SIP. I samtliga fall som studien baserades på har skolan visat sig vara en kontext vars insatser lett till positiva konsekvenser för den berörda eleven. Inställningen till SIP som verktyg är positiv hos de som deltagit i denna studie.

Is school really a place for everyone? In this master thesis I will write about advantages and disadvantages for a pupil with cognitive disabilities, especially regarding the subjects science and technology. I have read articles and dissertations on the subject and I have also performed a number of interviews with parents, teachers and a head master to be able to come to some results. During the work I have learned a tremendous amount about both advantages and disadvantages and what is necessary to succeed with an integration. My results shows that there is not just advantages with integration on all levels but neither are there just negative aspects of it. It very much depends on the individual and its needs and special conditions. In some cases integration might be successful and in other cases it might not be a good idea. An important factor is that the teachers of the elementary school in question must get the competence and support they need to be able to feel that they can educate children with different conditions and not simply see it as a problem but instead see the possibilities. My opinion is that the current teacher education lack special education. To include special educational courses would be an important basis for pupils with cognitive disabilities to get a just and professional education when integrated in a regular elementary school.