Within the contemporary migration field, from a theoretic point of view, the communication aspect of it has been identified as an emerging priority, as its impact can affect both the public opinion and policymaking itself. In order to identify trends portraying migration narratives, as ways of representing the migration phenomena in a set historiographical context, a dataset comprehending migration-related campaigns has been developed during the timeframe 2009 - 2018. Throughout the EU Member States, as well as the European Southern Neighbourhood Partner Countries (SPCs), 135 campaigns were retrieved online, shedding light on which were the aspect of migration emphasised (such as integration and smuggling and trafficking prevention), as well as the main stakeholders involved in the production of such communication initiatives. Through the usage of a web-based research for the years 2019-2021, the aforementioned dataset has been updated, by collecting secondary data of qualitative and quantitate nature of publicly funded migration-related campaigns in the Southern European Region. Based on the data, an illustrative mapping of current trends have been developed. The work was done in partnership with ICMPD – International Centre for Migration Policy Development (Migration Dialogue and Cooperation Directorate), within the EU-funded EMM5 (EUROMED V) programme. This project is aimed at establishing a comprehensive framework on migration, as well as being responsible for the creation of the previous database, through the preceding phase of the EUROMED programme itself (EMM4 - EUROMED IV). Because of the nature of the project, as well as the publicness of the dataset, campaigns aimed at negatively affect migrants/refugees’ lives have not been included in the research, in order to avoid at providing a platform to such messages. The 95 newly-gathered campaigns have been cross-referenced in order to highlight differences and similarities with the previous ones in terms of the overall narrative; stakeholder involvement; and the geo-political context in which the campaigns were made. Moreover, a particular focus was on the effects of the COVID-19 pandemic and its influence on the stakeholders involved in the migration-related activities themselves. The analysis of the migration-related campaigns reveals that the implementation of such initiatives has grown exponentially, with a surge during the year 2021, with 61 campaigns produced. Moreover, key trends in the communication narratives have been identified within the integration thematic area (49%), followed by the hate speech and xenophobia prevention (13%) and the asylum system (13%). The support and format used were aligned with the EMM4 dataset, as webpages and social media represent the main methods used throughout the Southern European Region. Regarding the stakeholders involved in the funding of the migration-related initiatives, the private sector has become a key player in the field, either financing or co-financing campaigns throughout the three years analysed, increasing from 4 campaigns between 2009-2018, to 32 in the timeframe 2019-2021. / Inom det samtida migrationsfältet har kommunikationsaspekten identifierats som en framväxande prioritet, eftersom att nyhetsskildringar om migration kan influera både den allmänna opinionen samt politisk beslutsfattande. För att identifiera trender som skildrar migrationsberättelser, i syfte att kunna representera migrationsfenomenen i ett fastställt historiografiskt sammanhang, har en datauppsättning som analyserar migrationsrelaterade kampanjer utvecklats under åren 2009-2018. I EU:s medlemsstater, såväl som den europeiska Southern Neighborhood Partner Countries (SPCs), har 135 kampanjer identifierats online. Dessa kampanjer belyser vilka aspekter av migration som betonades (såsom integration, smuggling och förebyggande arbete mot människohandel), såväl som de primära intressenterna som är involverade i produktionen av sådana kommunikationsinitiativ. Genom användningen av en webbaserad forskning för åren 2019-2021 har ovannämnda datauppsättning uppdaterats genom att samla in sekundärdata av kvalitativ och kvantitativ karaktär från offentligt finansierade migrationsrelaterade kampanjer i den sydeuropeiska regionen. Utifrån underlaget har en illustrativ kartläggning av aktuella trender tagits fram. Arbetet gjordes i partnerskap med ICMPD – International Centre for Migration Policy Development (Directorate Migration Dialogue and Cooperation), inom det EU-finansierade programmet EMM5 (EUROMED V). Detta projekt syftar till att upprätta ett heltäckande ramverk för migration, samt att ansvara för skapandet av den tidigare databasen, genom den föregående fasen av själva EUROMED-programmet (EMM4 - EUROMED IV). På grund av projektets karaktär och datamängdens offentlighet har kampanjer som syftar till att negativt påverka migranters och flyktingars liv inte inkluderats i forskningen, för att undvika att ge sådana budskap en plattform. De 95 nyinsamlade kampanjerna har korsrefererats för att belysa skillnader och likheter med de tidigare när det gäller den övergripande berättelsen: involvering av intressenter och det geopolitiska sammanhanget i vilket kampanjerna gjordes. Dessutom låg ett särskilt fokus på effekterna av covid-19-pandemin och dess inflytande på de intressenter som är involverade i migrationsrelaterade aktiviteter. Analysen av de migrationsrelaterade kampanjerna visar att genomförandet av sådana initiativ har ökat exponentiellt, med en ökning under år 2021, med 61 kampanjer producerade. Dessutom har nyckeltrender i kommunikationsberättelserna identifierats inom det tematiska området integration (49%), följt av förebyggande av hatretorik och främlingsfientlighet (13%) och asylsystemet (13%). Stödet och formatet som användes anpassades till EMM4-datauppsättningen, eftersom webbsidor och sociala medier representerar de huvudsakliga metoderna som används i hela Sydeuropa. När det gäller de intressenter som är involverade i finansieringen av de migrationsrelaterade initiativen, har den privata sektorn blivit en nyckelaktör på området, antingen finansierings- eller samfinansieringskampanjer under de tre analyserade åren, ökade från 4 kampanjer mellan 2009-2018 till 32 kampanjer mellan åren 2019-2021.

An increasing number of people today cross the Beitbridge border of South Africa and Zimbabwe. This comes with a corresponding growth of creative strategies that seek to aid the crossing of those people and goods that may lack the necessary documentation. Such ‘informal’ border crossings have come to define one of the important economic regions in Southern Africa, the post-1994 Limpopo Valley. This thesis approaches routine acts of facilitating undocumented border crossings as an everyday social politics with deep historical roots. By use of archival and ethnographic methods, the thesis examines the social history and embodied practices of a variety of actors who engage in undocumented border crossings. A particular focus is placed on the role of private transporters (omalayitsha), who represent an important link between an exclusionary and yet fragmentary migration regime and undocumented travellers. In three theoretical and four empirical chapters, and inspired by border studies as well as the critical realist approach in migration studies, the thesis connects border practice to irregular movement and cheap labour within a regional context defined, in part, by dispossession. Through thick interpretations of the lived experience of border practice, the study also connects such political economic processes (e.g. migrant irregularity, labour precarity and economic informality) to questions of social identity and migrant subjectivities. By situating the figure of the hyena at the centre of Southern African border struggles, the thesis invents an analytical concept that serves both an empirical and a theoretical task. Empirically, it enables a synthetic understanding of how everyday contestations around the possibility to work across the border for low-skill migrants have been interacting, through time, with broader processes of capital accumulation to partly shape the region’s migrant labour system. Theoretically, it shows how facilitation of undocumented border crossings calls for new sociological models that can account for processes that escape binary classification (as formal or informal, inclusive or exclusive, legal or illegal, ordered or disordered), thus contributing to a better understanding of the role of migration in the contemporary world. / Allt fler människor korsar idag gränsen vid Beitbridge mellan Sydafrika och Zimbabwe. Samtidigt sker en motsvarande ökning av kreativa strategier som gör att även personer och varor som saknar rätt handlingar kan ta sig över gränsen. Dessa ‘informella’ gränsövergångar har kommit att definiera vad som efter 1994 blivit en av de viktigaste ekonomiska regionerna i södra Afrika, Limpopodalen. I denna avhandling betraktas rutinerna vid sådana oregistrerade gränsövergångar som en vardagens politik med djupa historiska rötter. Genom arkivstudier och etnografiska observationer undersöker avhandlingen en samhällshistoria och en mänsklig aktivitet där en rad aktörer är inblandade i en pågående, papperslös migration. En viktig roll i sammanhanget har omalayitsha, dvs. privata transportörer, som ofta är en viktig länk mellan de papperslösa resenärerna och den migrationsregim som å ena sidan stänger dem ute och å andra sidan är så fragmenterad att de tillåts passera igenom. I tre teoretiska och fyra empiriska kapitel, samt med ett angreppssätt hämtat från gränsstudier (border studies) och den kritiskt realistiska skolan inom migrationsstudier, syftar avhandlingen till att förstå gränsövergångens praktik i förhållande till den irreguljära mobilitet och det överskott på billig arbetskraft som sätter sin prägel på en region där många är fattiga och fördrivna. I avhandlingens djuptolkningar av migranternas levda erfarenhet vid gränsen förbinds i sin tur de politiskt-ekonomiska processerna (irreguljär migration, prekära arbetsvillkor och ekonomisk informalitet) med frågor om samhällelig identitet och migrantens subjektivitet. Avhandlingen ser hyenafiguren som central för förståelsen av de ’gränskamper’ (border struggles) som utkämpas i södra Afrika; med hyenan introduceras också ett analytiskt begrepp. Empiriskt sett möjliggör begreppet en syntetisk förståelse av hur vardagliga tvister och problem som präglar arbetsmigrantens försök att jobba på andra sidan gränsen över tid samverkar med större processer av kapitalackumulation, som delvis formar regionens migrantarbetarsystem. I teoretiskt avseende visar begreppet hur förhandlingarna som sker vid gränskontrollen klargör behovet av nya sociologiska modeller som kan redogöra för samhällsprocesser som undflyr varje binär klassificering (som formell eller informell, inkluderande eller exkluderande, legal eller illegal, ordnad eller oordnad), och på så vis bidrar det till en bättre förståelse av migrationens betydelse i dagens värld.

Vattenkraftverk utgör vandringshinder för den akvatiska faunan i vattendrag. Den vandrande fisken hindras från att nå sina lekområden vilket har lett till ett minskat bestånd. Omprövningen som ska ske av vattenkraften i Sverige kommer att ställa högre krav på miljöanpassningar och bevarandet av ekologin. Elbristen i Europa har lett till en paus av omprövningen. Pausen möjliggör för att få ytterligare kunskap kring utförandet av restaureringsarbetet innan implementeringen. Studiens syfte var att identifiera vilka utmaningar och möjligheter som finns med restaureringsarbetet av vattenkraft, både ur ett socialt och ekologiskt perspektiv. Metoden utgjordes av ett flertal intervjuer med personer som för studien hade relevant kunskap. Resultatet visar på att det finns möjligheter och utmaningar inom samarbete, finansiering och restaurering. Slutsatsen av studien var att omprövningen är en grund till förbättrat arbete som bidrar med tydligare riktlinjer för samarbete, en miljöfonden som kan finansiera miljöanpassningarna och att restaureringsåtgärder faktiskt kommer implementeras. Utmaningarna som identifierades var konflikten mellan olika intressen, den varierande effektiviteten av en fiskväg och kostsamma miljöanpassningar. En utrivning ger snabba positiva förändringar och kan också därför anses vara den mest effektiva miljöanpassningen. Slutligen, restaurering av vattendrag är värdefullt för den akvatiska faunan. / Hydroelectric power plants constitute migration barriers for the aquatic fauna in watercourses. The migrating fish are prevented from reaching their spawning areas, which has led to a reduced stock of fish. Omprövningen of hydropower in Sweden will place higher demands on environmental adaptations and the preservation of ecology. The electricity shortage in Europe has led to a pause of omprövningen. The pause makes it possible to gain additional knowledge about the execution of the restoration work before the implementation. The purpose of the study was to identify which challenges and opportunities exist with the restaureation of watercourses with hydropower, both from a social and ecological perspective. The method consisted of several interviews with people who had relevant knowledge for the study. The results showed that there are opportunities and challenges with cooperation, financing and restoration. The conclusion was that the omprövning contributes with possibilities such as clearer guidelines for cooperation, the environmental fund that can finance the environmental adaptations and that restoration measures will actually be implemented. The identified challenges were conflicts between different interests, the varying efficiency of a fish passage and financing the expensive adaptations. A removal produces rapid positive change and can therefore be considered the most effective environmental adaptation. Finally, restoration of watercourses is valuable for the aquatic fauna.