Uppsatsen undersöker hur kulturell distans påverkar kunskapsöverföring utifrån en kvalitativ studie på ett litet svenskt läkemedelsföretag. Vi har utgått från en modell för kunskapsöverföring som tar hänsyn till förutsättningar för mottaglighet av ny kunskap, kulturella skillnader och inverkan av kulturell distans. Genom semi-strukturerade intervjuer har vi samlat in empiriskt underlag kring två internationella samarbeten mellan det svenska läkemedelsföretaget och två större läkemedelsföretag, ett danskt samt ett japanskt. Utifrån en analys av resultaten har vi utvecklat modellen genom att inkludera en ny medierande variabel,​samarbetsvilja, för att med högre precision förklara hur två företag behöver anpassa sig till varandra för att framgångsrikt dela information och kunskap.