Syftet med denna studie var att undersöka kristna personers attityder gentemot sekularisering och modern andlighet. För att undersöka detta intervjuades medlemmar ur frikyrkliga svenska samfund; en intervju i fokusgrupp (med fyra deltagare) samt tre individuella intervjuer. Intervjumaterialet bestod av ett case uppdelat i fem sektioner, där respondenterna fick resonera fritt kring olika religiösa dilemman. Deltagarna uppvisade främst negativa emotionella attityder gentemot sekularisering och modern andlighet, främst riktat mot sambandet till individualiseringen av samhället. Respondenterna uppvisade förståelse för den subjektiva aspekten av tro, samt religionens brister och hur dessa står i samband till vissa sekulära yttringar. Respondenternas personliga tro upplevdes som oförändrad. Det kan därmed tolkas att kristnas attityder har påverkats av samhällets individualisering, men att detta inte står i samband till en eventuell förlust av tro och minskad religiös makt. Resultaten visade även att respondenternas attityder till modern andlighet generellt sett var negativa, även om en viss förståelse för fenomenet var inarbetad i deras attityder.

Ambitionen med denna uppsats är att skapa en bättre förståelse kring frågor gällande tillhörighet till religiösa samfund och olika religiösa värderingar som kan skapa friktion mellan medlemmar och majoritetssamhället. Syften med uppsatsen är att undersöka hur medlemmar i Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Jehovas Vittnen upplever sitt medlemskap i de religiösa samfunden de tillhör och vilka religiösa värderingar som kan påverka deras förhållande med samhället. I undersökningen använder vi oss av fallstudiedesign vilken vi senare tolkar utifrån olika teorier som handlar om olika typer av gemenskap (Stroope) och vilka värdesystem samt som ideologier påverkar samfundens medlemmars handlingar och deras relation till majoritetssamhället (Dumont). Undersökningen visar att en del kyrkomedlemmar strävar efter en gemenskap som de inte upplever i majoritetssamhället. Engagemang och tillhörighet till ett kristet samfund påverkas inte av majoritetssamhällets åsikter. Resultatet ger en bild av en stor upplevd gemenskap bland de kristna samfundens medlemmar vilka betraktar sin tillhörighet till respektive samfund som ett medvetet val. Deras gemenskapskänsla leder till att de behåller sina religiösa värderingar oavsett om det skapar friktioner mellan dem och majoritetssamhället.

This qualitative research study aims to investigate how eight members of the Society of Friends (also known as Quakers) experience a divine presence in their Meeting for Worship. The purpose is also to find out how their identity as Quakers has been created, and to see how they look at their Meeting of Worship when it comes to ritual as a concept. The method used in this study is individual, semi-structured interviews and observations of Meeting of Worship. The results show a relatively homogeneous group of individuals from a secular upbringing who as adults sought out a community where silence is appreciated and used to achieve an experience of a divine presence. Berger and Luckmann's theories of socialization have been applied to the results and the discussion reveals how the secondary socialization has been essential in the process of forming the individual into being a Quaker. There is however one exception, in the form of one participant who grew up in the Society of Friends. Catherine Bell’s ritual theory, that no ritual can be defined without its context, can be applied to the Quaker’s view of a ritual. The view Bell has on rituals can be used to understand the views shared by the participants in the study.

Studien granskade kvalitativt kristna samfunds textliga samhällskommuniaktion i Sverige. Grundtesen är att religiöst samhällsinflytande upplever en renässans. Om religiösa aktörer önskar samhällsförändring bör deras ambition och motivation granskas. Materialet var tidningar från Svenska kyrkan, Equmeniakyrkan, Pingströrelsen, Evangeliska Frikyrkan och Jehovas vittnen. Studien beskrev deras meningsinnehåll, analyserade deras budskap och diskuterade fynden enligt sammanhang från teorin politisk teologi av Daniel Philpott, Monica Duffy Toft and Timothy Samuel Shah samt Joel Halldorfs teoretiska förklaringsmodeller. Tematisk granskning fann att Halldorfs förordade differentieringsmodell lämplig för Equmeniakyrkan, Pingströrelsen och Evangeliska Frikyrkan. Svenska kyrkan följde hans kontinuitetsmodell medan Jehovas vittnen följde reaktionsmodellen. Enligt politisk teologi är svensk frikyrklighet nöjda med sin autonomi från staten, enligt studien påverkar de samhället politiskt men indirekt.

<p>Denna C-uppsats är en deskriptiv studie av Amishfolket. Uppsatsens syfte är att ge läsaren en ingående beskrivning av Amish. Eftersom Amish består av många olika grupperingar är det, Old Order Amish, det vill säga den ursprungliga och mest konservativa gruppen som jag valt att studera. Jag refererar till den i uppsatsen under benämningen Amish. Frågeställningen som jag har arbetat efter är om livet som Amish är drömmarnas utopi. Informationen har samlats in via böcker skrivna av erkända Amishkunnare men även genom artiklar i ämnet. Internet har använts för att hämta hem bilder till uppsatsen. Uppsatsens slutsatser handlar i stort om att Amish har ett helt annat sätt att leva än vad vi har. Det är därför svårt att ge ett direkt svar på frågeställningen. Det är upp till varje läsare att själv bilda sig en egen uppfattning om Amish. Uppsatsen knyts samman med diskussioner, både löpande i texten och i en separat rubrik mot slutet.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rönnlund".

Denna C-uppsats är en deskriptiv studie av Amishfolket. Uppsatsens syfte är att ge läsaren en ingående beskrivning av Amish. Eftersom Amish består av många olika grupperingar är det, Old Order Amish, det vill säga den ursprungliga och mest konservativa gruppen som jag valt att studera. Jag refererar till den i uppsatsen under benämningen Amish. Frågeställningen som jag har arbetat efter är om livet som Amish är drömmarnas utopi. Informationen har samlats in via böcker skrivna av erkända Amishkunnare men även genom artiklar i ämnet. Internet har använts för att hämta hem bilder till uppsatsen. Uppsatsens slutsatser handlar i stort om att Amish har ett helt annat sätt att leva än vad vi har. Det är därför svårt att ge ett direkt svar på frågeställningen. Det är upp till varje läsare att själv bilda sig en egen uppfattning om Amish. Uppsatsen knyts samman med diskussioner, både löpande i texten och i en separat rubrik mot slutet. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rönnlund".

<p>Jag har gjort en undersökning om huruvida pingströrelsen kan ses som en sekt eller ett samfund. Samfundsfrågan har alltid varit en känslig fråga inom pingströrelsen. Utvecklingen idag har ändå bidragit till att rörelsen 2001 registrerade ett samfund. Uppslutningen är dock mycket skral från församlingarnas sida och frågan är om rörelsen kan gå enade in i en samfundsbildning. Jag har deltagit i pingströrelsens årliga pastorskonferens då det färska bildandet av föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” behandlades. Rörelsen går idag mot ett samfund genom att rörelsen ordnar sin verksamhet och sitt samarbete genom föreningen. Mina intervjuer visar dock att åsikterna om samfundsfrågan är delade. Samfund ses av en del som ett hot mot den lokala församlingens vitalitet. När inte heller uppslutningen till föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” är 100 procentig, syns åsikterna vara alltför olika för att man ska kunna förenas i ett samfund. Frågan om man inte behöver en gemensam värdegrund att arbeta efter är dock hetare än någonsin efter Knutbytragedin.</p><p>Att pingströrelsen inte kan klassas som en renodlad sekt kommer jag fram till genom Liselotte Frisks definition av sekt och samfund. Definitionen behandlar organisationens relation till samhället, legitimitet, grad av engagemang, medlemskap och anslutning. Rörelsen liknar en sekt i tre avseenden: genom att anslutningen till rörelsen sker genom ett personligt ställningstagande och att medlemskapet är exklusivt. Man liknar även sekten på det sättet att man anser legitimiteten vara unik, dvs. man sitter på den rätta sanningen i det avseendet att man anser att kristendomen är den enda vägen till Gud. Pingströrelsen har även samfundets kännetecken på tre punkter enligt Frisks samfundsdefinition. Pingströrelsen har en positiv relation till samhället, engagemanget är ett deltids engegemang och bygger på frivillighet och det personliga ställningstagandet kan också ses som ett kännetecken för samfundet.</p><p>Pingströrelsen har idag stora likheter med samfundets struktur, men huruvida rörelsen formellt kan gå enade in i samfundet syns idag tvivelaktigt, när den historiska ryggsäcken syns alltför tung. Svaren kan bara framtiden utvisa.</p>

Jag har gjort en undersökning om huruvida pingströrelsen kan ses som en sekt eller ett samfund. Samfundsfrågan har alltid varit en känslig fråga inom pingströrelsen. Utvecklingen idag har ändå bidragit till att rörelsen 2001 registrerade ett samfund. Uppslutningen är dock mycket skral från församlingarnas sida och frågan är om rörelsen kan gå enade in i en samfundsbildning. Jag har deltagit i pingströrelsens årliga pastorskonferens då det färska bildandet av föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” behandlades. Rörelsen går idag mot ett samfund genom att rörelsen ordnar sin verksamhet och sitt samarbete genom föreningen. Mina intervjuer visar dock att åsikterna om samfundsfrågan är delade. Samfund ses av en del som ett hot mot den lokala församlingens vitalitet. När inte heller uppslutningen till föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” är 100 procentig, syns åsikterna vara alltför olika för att man ska kunna förenas i ett samfund. Frågan om man inte behöver en gemensam värdegrund att arbeta efter är dock hetare än någonsin efter Knutbytragedin. Att pingströrelsen inte kan klassas som en renodlad sekt kommer jag fram till genom Liselotte Frisks definition av sekt och samfund. Definitionen behandlar organisationens relation till samhället, legitimitet, grad av engagemang, medlemskap och anslutning. Rörelsen liknar en sekt i tre avseenden: genom att anslutningen till rörelsen sker genom ett personligt ställningstagande och att medlemskapet är exklusivt. Man liknar även sekten på det sättet att man anser legitimiteten vara unik, dvs. man sitter på den rätta sanningen i det avseendet att man anser att kristendomen är den enda vägen till Gud. Pingströrelsen har även samfundets kännetecken på tre punkter enligt Frisks samfundsdefinition. Pingströrelsen har en positiv relation till samhället, engagemanget är ett deltids engegemang och bygger på frivillighet och det personliga ställningstagandet kan också ses som ett kännetecken för samfundet. Pingströrelsen har idag stora likheter med samfundets struktur, men huruvida rörelsen formellt kan gå enade in i samfundet syns idag tvivelaktigt, när den historiska ryggsäcken syns alltför tung. Svaren kan bara framtiden utvisa.

In this study, we looked at how balanced the various christian denominations in Sweden were raised in the news, on the basis of the requirement for balanced reporting. To measure the balance, we utilized Harcup and O'Neill’s news values and studied to what degree these values occurs in association with news articles that address the various denominations. The following denominations were selected for this study; Word of Life, the Pentecostal Church, Jehovah's witnesses, the Catholic Church, the Salvation Army and the Swedish Church. These denominations were then studied on the basis of news values in four of Sweden’s largest news organisations, in terms of audience numbers. We selected Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sveriges Radio and SVT. What we found was that the Pentecostal Church, the Catholic church and the Swedish church was lifted in a similar and balanced way, while Jehovah's Witnesses, the Salvation Army and Word of Life only were lifted out of a few of the news values. We also found differences between the news organisations and their usage of the news values.We found, for example, a significant deviation in Aftonbladets usage of the news values “good news” and “bad news”.

We live in an ever-changing environment: globalisation is moving forward rapidly; the effects of Climate Change can be felt worldwide, anthropogenic resource extraction is ongoing and global pandemics are bringing up unexpected challenges. Evidence of these changes are everywhere, but significantly the polar regions are dramatically affected and aspect of geopolitical interest. Until now, little emphasis has been put on understanding Arctic communities’ transformations and their livelihoods due to those accelerating changes.One of these polar regions is the northernmost town of the world, Longyearbyen, on the Archipelago of Svalbard, governed through Norway under the ‘Svalbard Treaty’. The town is transforming from a mining-based community towards a service-based community, focusing on tourism, research and education. As Norway only holds sovereignty over the Archipelago but all signatory countries of the Treaty hold equal commercial rights over the island, the place is caught between geopolitical visions and local reality. The thesis at hand questions how the future of Longyearbyen is imagined in the face of accelerating global and local challenges. Based on the theoretical framework of imaginaries and explicitly Arctic imaginaries, the research uses a form of discourse analysis to investigate those. The discursive approach by Bacchi called “What’s the problem represented to be?” (WPR) was applied as a method to simplify the critical analysis of public policies. The latest policy on Svalbard’sfuture development, “The White Paper for Svalbard” from 2016, was critically examined, which presentsa clear governmental imaginary to maintain Norwegian communities on the Archipelago. Following the WPRapproach, it has further been analysed how that governmental imaginary has historically come about. In the last step, an extensive media analysis was conducted to examine how the governmental imaginary has developed, been questioned or disrupted by other emerging local imaginaries. This research portraits the common grounds, discrepancies, and entanglement of imaginaries from various levels of Longyearbyen’s community, ranging from local to institutional, to enable a profound conversation about Longyearbyen’s future. / Världen vi lever i förändras ständigt; globaliseringen rör sig snabbt framåt, klimatförändringarnas styrka kan kännas över hela jordklotet och människan fortsätter alltjämt att utvinna naturtillgångar medan globala pandemier genererar oförutsägbara utmaningar. Spår av dessa förändringar finns överallt, men polarregionerna påverkas särskilt drastiskt och har blivit av stort geopolitiskt intresse. Hittills har ytterst lite arbete lagts ner för att förstå de arktiska samhällenas omställning och uppehälle underdessa nya förutsättningar. Ett av dessa samhällen är världens nordligaste stad Longyearbyen som är belägen på ögruppen Svalbard och styrs genom Norge under Svalbardtraktaten. Staden som tidigare försörjde sig i princip uteslutande på gruvnäring har nu blivit ett tjänstesamhällemed fokus på turism, forskning och utbildning. Eftersom Norge enbart har suveräniteten över ögruppen och delar de kommersiella rättigheterna på Svalbard med övriga undertecknade länder i traktaten hamnar platsen ofta i kläm mellan geopolitiska intressen och den lokala verkligheten. Det här examensarbetet ifrågasätter hur Longyearbyens framtid framställs inför dess tilltagande globala och lokala utmaningar. Baserat på den teoretiska ramen för visioner (”imaginaries”) och uttryckligen arktiska visioner använder undersökningen en form av diskursanalys. Bacchis WPR-metod (”What’s the problem represented to be?”) användes för att förenkla och kritiskt analysera offentliga bestämmelser. Den senaste policyn för Svalbards framtida utveckling från 2016, som kallas ”The White Paper for Svalbard”, undersöktes noggrant och visade på en tydlig politisk ambition att bibehålla den norska majoriteten inom ögruppens samhällen. Med hjälp av WPR-metoden kunde dessutom den historiska utvecklingen av denhär ambitionen analyseras. Slutligen genomfördes en omfattande mediaanalys för att undersöka hur dessa politiska visioner har utvecklats, ifrågasatts eller påverkats av andra framväxande, lokala visioner. Det här arbetet porträtterar de gemensamma grunderna, avvikelserna och sammanflätningen av visioner i Longyearbyen, på såväl lokal som institutionell nivå, för att möjliggöra en djupgående diskussion kring Longyearbyens framtid.