<p>Hur kan polisen använda media för att förebygga brott? Vad får man, som polis, säga till media? Vill media användas som en länk mellan allmänheten och polisen? Polisen kommer allt längre ifrån allmänheten och som en naturlig följd får allmänheten mindre information om polisen och dess arbete. Kan vi använda medierna för att motverka bristen på information till allmänheten? Som poliser kommer vi att ha mycket kontakt med olika medier och vid olika tillfällen. Den utbildning vi får på skolan om ämnet är, enligt mig, otillräcklig och det finns även lite information om hur vi ska förhålla oss till media. Jag har i min undersökning intervjuat informationschefen på Polismyndigheten i Västerbotten, Nyhetschefen på VK samt en person ur allmänheten. Med hjälp av intervjuerna och Claes Cassels bok ”Polisen i Pressen” har jag presenterat ett förslag om hur man kan använda media för att förebygga brott och nå ut med information till allmänheten. Genom ärlighet, sanning, åtkomlighet och öppenhet ska polisen arbeta för att komma närmare allmänheten. Polisen har allt att vinna på att bli en öppen myndighet.</p>

<p>Ekonomisk brottslighet (ekobrott) leder till stora skador, dels kapitalmässigt men även för förtroendet av det ekonomiska systemet. Ekobrotten innefattar en mängd brott. Gemensamt för dessa är att de är vinningsbrott i näringsverksamhet. De brott som bildar kärnstrukturen i ekobrottsligheten är skattebrott, bokföringsbrott, brott mot borgenärer, insiderbrott samt brott mot aktiebolagslagen. Ett stort antal andra brott förekommer i kombination med ”vanliga” ekobrott tex mutbrott, brott mot miljöbalken och bedrägeribrott. De personer som begår ekobrott kan grovt delas in i de som begår dessa för att öka sitt kapital för deras eget självhävdelsebehov och de som gör det som en sista desperat åtgärd att rädda sitt kapital. Ekobrott begås av båda könen, men männens leder till fyra gånger så stor skada. Ekobrottslingen har ofta ordnade familjeförhållanden, fast boende och små anpassningsproblem. Ekobrottsligheten växer i takt med att samhällets ökade affärsverksamhet. Den är svår att komma åt främst på grund av att den begås inom fasta strukturer och brister i kontrollsystemet. För att förebygga ekobrott måste upptäcktsrisken öka samt tillfällena att begå brott minska. Offshoremarknader är ett viktigt redskap för ekobrottslingar. De ger dem skattelättnader och en möjlighet att gömma kapital eller skapa falska tillgångar. Trots många försök att reglera bort offshoremarknader så växer dessa fortfarande.</p>

<p>Polisen träffar på mycket ungdomar i det dagliga arbetet. Vi har genom intervjuer undersökt hur polisen i Gävle och Borlänge arbetar med ungdomar. Vi har även tittat på genom enkäter vad ungdomar i två niondeklasser tycker om polisen. Lagstiftning som kan vara aktuell i ämnet berörs. Vår tanke med detta arbete var att försöka komma fram till några bra enkla arbetsmetoder polisen kan arbeta efter. Trots resursbrist på många håll i landet så finns det enkla saker polisen kan göra i sitt dagliga arbete med ungdomar.Varmt välkomna till en trevlig halvtimme där vi hoppas att vårt arbete skall intressera, om inte så bjuder vi på saft och bullar.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa synen på utbildningen ur ett studentperspektiv (mitt). Jag har granskat utbildningen för att komma fram till förslag till förbättringar. Genom detta vill jag ge mitt bidrag till frågan om hur polisutbildningen i Umeå. Jag har sammanställt personliga åsikter och försökt fånga upp tankar bland studenterna som upprepade gånger tas upp som problem, irritationsmoment och så vidare. Några resultat och slutsatser i ordens bemärkelser har jag inte kommit fram till eftersom uppsatsen är uppbyggd på personliga åsikter och allmänna tankar. Min personliga uppfattning är dock att: o Utbildningen bör göras mer praktisk och antalet övningar bör ökas markant. o Antalet polisstudenter per termin bör sänkas till 72. o Utbildningen i Umeå bör förläggas på ett ställe och detta bör vara på Umestan. o Bättre kommunikationen och mindre prestige mellan polisutbildningarna. o Föreläsningarna bör ha sin koncentration på det som lämpar sig bäst för poliser, inte på det akademiska. De bör utgå från det som uniformerade poliser behöver mest. o Skolan bör koncentrera utbildningen till ordningspolisverksamhet och först när det är tillfredsställt och fullbordat kan man gå över till utrednings¬verksamhet. ”Lära sig gå innan man lär sig springa”, helt enkelt. o Skolan bör tillsätta en klassföreståndare per klass som regelbundet kan hålla ordentliga utvärderingssamtal med studenterna. o Kontrollen av studenternas lämplighet bör ständigt diskuteras/kontrolleras.</p>

<p>Arbetet belyser problemet med stereotypa uppfattningar, både inom och utom polisväsendet. Vi har tittat närmare på vad som definierar en stereotyp och beskriver två av de vanligaste stereotyperna; könsstereotyper och etnostereotyper. Könsstereotyper ligger till grund för diskriminering i både privata och offentliga sektorn. En diskussion som i allra högsta grad är aktuell i media och samhällsdebatten. Detta framgår bland annat i tidningen Svensk Polis om det i Stockholm tidigare använda vitsordssystemet. Kring etnostereotyper har en grupp kanadensiska poliser i en undersökning sagt att afroamerikanska ungdomar alltid hade något olagligt för sig om de stod i grupp. Detta kan förklaras med att polisen har en stereotyp bild av svarta ungdomar som mer brottsbenägna. Vi ger också en bild av huruvida en stereotyp uppfattning är negativ eller kan ha positiva effekter. Därefter diskuteras polisens påverkan av stereotypa uppfattningar. I polisyrket, i vilket man dagligen möter en mängd olika människor och har lagstadgat krav på likabehandling, torde det vara extra viktigt att hålla sig till fakta och undvika att påverkas av sina stereotypa uppfattningar. Frågan är alltså inte om stereotyppåverkan inom polisen existerar, utan hur och om den är användbar eller om den minskar effektiviteten och kanske t.o.m. motverkar polisarbetets syfte. Vi har även belyst problematiken kring diskriminering och ingripanden utifrån stereotypa uppfattningar ställt mot kravet på effektivitet och problemorienterat polisarbete. I diskussionen analyseras problem som framkommit och förslag ges på lösningar som vi tror kan vara ett steg mot ett mer fördomsfritt polisväsende.</p>

<p>Denna rapport handlar om synen på den enskilde polismannens egenskaper och de arbetsuppgifter polisen bör prioritera. Genom intervjuer med olika samhällsgrupper som poliser, före detta kriminella, ungdomar och politiker kan man se att önskemålen om vilka egenskaper den enskilda polismannen bör ha varierar. Man tycker att polisen bör vara positiv, kamratlig, kompetent, orädd mm. När det gäller arbetsuppgifter anser ovannämnda grupper bl.a. att polisen bör arbeta med ungdomskriminalitet, familjevåld, narkotikabrottslighet och förebyggande verksamhet. Vi tror att intervjupersonernas åsikter om polisens arbetsuppgifter och den enskilde polismannens egenskaper speglas av de olika erfarenheter man har haft vid möten med polisen.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att förklara hur polisen på bästa sätt kan möta media. Vi har båda insett hur mycket information det finns inom en polismyndighet och hur många det finns som är intresserad av att ta del av den. Polisen kommer därför ofta i kontakt med pressen i sitt arbete, det kan vara vid stora händelser såsom olyckor eller mindre företeelser av mer vardaglig art. Polisen finns till för medborgarna och har därför ingen anledning att dölja eller undanhålla information från dem. Verktyget för att få ut informationen är i de flesta fall media, de ska granska alla delar av samhället inklusive den rättsliga. Vad vi ville veta vad vi kan säga till pressen och inte utifrån sekretessreglerna. Vi tycker ämnet är viktigt och angeläget eftersom vi snart ska ut och mötas av alla dessa frågor. Vi tror att om vi vet vad vi kan och inte kan säga och varför kommer det att ge ett intryck av att vi kan vår sak och därmed få ökat förtroende från allmänheten. Här presenterar vi det viktigaste när det gäller bemötande, sekretessregler, taktik och strategier vid utlämnande av information till media. Största delen av resultat består av två intervjuer med Göran Gunnarsson, presstalesman i Örebro län samt Eva Hallgren, nyhetschef på Sveriges Radio Örebro. Intervjuerna visar att samarbetet i alla fall i Örebro län är bra och att det verkar fungera som Cassel beskriver i sin bok. Vi avslutar rapporten med en diskussion kring våra frågeställningar och försöker besvara dem på bästa sätt. Den viktigaste slutsatsen vi dragit är att det är viktigt med någon form av utbildning till poliser om hur de skall bemöta media.</p>

<p>Detta fördjupningsarbete åskådliggör uttagningen av svenska civilpoliser för FN-tjänst. Ett av syftena var att ta reda på innebörden i uttagningskraven och varför de är utformade som de är. Dessutom belyser arbetet möjligheterna en svensk polis har att tjänstgöra utomlands och i viss mån vad civilpolisarbetet innebär, samt vilka skillnaderna är jämfört med nationell polistjänst. Arbetet är en kvalitativ studie och information har inhämtats från litteratur, Internet och muntliga källor. I resultatet tydliggörs processen inom FN vid uppförandet av en ny fredsfrämjande insats, den initiala behovsanalysen och hur detta slutligen leder fram till en kravprofil för den personal som ska rekryteras. Även Sveriges engagemang och organisation kring det svenska civilpolisarbetet belyses, samt hur ansökningsförfarandet och tillsättandet av tjänster går till. Slutligen behandlas det praktiska civilpolisarbetet vad gäller utbildning, arbetsuppgifter, löner och utrustning.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att öka kunskapen och förståelsen kring bemötande och särskilt de svårigheter som kan uppstå i samband med möten med psykiskt störda personer. Vårt arbete bygger på litteraturstudier där vi tittat dels på litteratur som behandlar psykisk störning dels på litteratur som vi bedömt vara väsentligt när det gäller bemötande, dessa böcker behandlar etik och empati i bemötandet. I arbetet beskriver vi kort tre psykiska störningar, antisocial personlighetsstörning, borderline samt narcissistisk personlighetsstörning. Vidare beskriver vi olika teorier kring bemötande. I resultatet diskuterar vi kring svårigheterna i att konstatera om en individ lider av en psykisk störning eller inte. Fortsättningsvis resonerar vi kring styrkan i att ha ett bemötande som fungerar i de flesta situationer.</p>

<p>I rapporten behandlas de fysiska kraven till polisutbildningen. Bakgrunden till varför de ser ut som de gör idag samt syftet med dem. Syftet med denna rapport är att undersöka jämställdheten kring de fysiska testerna i antagningsförfarandet till polisutbildningen. Vi kommer att undersöka om det är nödvändigt med skilda fysiska krav för män och kvinnor i antagningsförfarandet samt för- och nackdelarna kring detta. I det regleringsbrev som säger vad polisens ska ägna budgetåret 2005 åt står det tydligt att polisen ska redovisa sina mål för vilka åtgärder som vidtagits för att åstadkomma ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Vi frågar oss hur det stämmer överens med att ha skilda fysiska krav för män respektive kvinnor? Den arbetsgrupp som i början av 1990- talet fick till uppgift att omarbeta de dåvarande kraven till polisutbildningen kom fram till att de fysiska testerna till polisutbildningen inte skulle ses som annat än ett mått på allmänkondition hos de sökande. Testerna skulle även användas som ett grovt sållningsinstrument för att på ett snabbt och enkelt sätt gallra bort en stor mängd sökande. En rapport gjord av Bosöns idrottsinstitut användes som grund när de fysiska testerna samt kraven till dessa skulle bestämmas. Vi har även ur ett psykologiskt perspektiv behandlat frågeställningen om hur synen på män och kvinnor inom polisen påverkas av att ha skilda fysiska krav i antagningsförfarandet.</p>