The aim of this thesis is to examine Social science teachers infor-mation seeking in their professional role.The focus in this study has been on what sources the teachers use for information seeking, examine and analyze their information practices and how they state their reasons for using different in-formation sources, and finally how these teachers experience con-ditions related to information seeking and how these conditions in-fluence their information seeking.This study is based on four semi structured qualitative interviews. The empirical material from the interviews has been compared to earlier relevant research and analyzed with a theoretical frame-work, which includes conceptions from a sociocultural perspec-tive, a matrix over different kinds of information sources devel-oped by Höglund och Persson and McKenzie’s model of infor-mation practices.The results of this study are:- These teachers use both formal and informal sources and external and internal sources. Digital sources are important and these have consequently been added to Höglund och Persson’s original matrix from 1985.- Information practices tend to overlap each other, for example ac-tive seeking (more specific and prepared information seeking) and active scanning (less specific), which are the two most common information practices among the teachers. Lack of time, accessibil-ity and private practices are examples for using or not using infor-mation sources.- Claims to be up to date, attitudes towards school library, aspects related to criticism of the sources, “information overload”, col-leagues and available resources are some conditions that influence the interviewed teachers’ information seeking in their professional role. / Program: Bibliotekarie

Denna studie berör lika tillgång till politisk kunskap och är en komparativ studie av innehållet i samhällskunskapsläroböcker riktade mot yrkesförberedande och högskoleförberedande gymnasieprogram. Problemet som står i fokus är en eventuellt ojämlik social fördelning av kunskap och makt som riskeras att utvecklas mellan olika samhällsgrupper, vilket i förlängningen kan påverka individers politiska kunskap och deltagande. Läroböcker är det primära materialet i studien. Resultatet som framkom var att skillnader mellan böckerna specificerade för yrkesprogram och högskoleförberedande program var relativt små i relation till helheten. Det som synliggjordes var att böckerna för högskoleförberedande program hade något mer text och detaljrikedom. I övrig framkom det av studien att de största skillnaderna inte återfanns mellan spannet yrkes- och högskoleförberedande böcker utan att de största skillnaderna är mellan olika författare och bokserier.

Den svenska gymnasieskolan har ett centralt uppdrag att undervisa om demokrati och fostra demokratiska medborgare. Under hösten år 2018 har det inte varit alldeles enkelt – regeringsbildningen efter årets riksdagsval har varit den längsta och en av de mest komplicerade någonsin. Dessutom finns tecken på att stödet för demokrati som styrelseskick sjunker hos unga medborgare. Med bakgrund i detta fokuserar denna kvalitativa studie på de utmaningar som samhällskunskapslärare ställts inför när det kommer till att undervisa om regeringsbildningen under hösten år 2018. Dessutom undersöks hur olika synsätt på demokrati kommit till uttryck i klassrummet. Studien finner att regeringsbildningen medfört flera utmaningar, däribland frågan om hur skolor i olika sociala domäner ska lyckas skapa en jämlik demokratiundervisning. Samtidigt har den komplicerade situationen inneburit nya möjligheter att diskutera den svenska demokratin på kreativa sätt.

Enligt Lgr11 är det varje elevs aktiva deltagande i undervisningen möjliggöras, för att därigenom lära sig att utveckla sin förmåga att ta ansvar i sin personliga utveckling och att leva i ett demokratiskt samhälle. Elevernas deltagande i skolan kan vara av olika former, men i denna studie undersöks hur eleverna upplever att de deltar i planeringen av ämnet samhällskunskap i åk 9. Enligt Skolverket (2011) är planeringen ett läraransvar, men samtidigt måste läraren ge tillfälle till eleverna att delta i planeringen. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka graden av elevers upplevda elevinflytande i planeringen av ämnet samhällskunskap i åk 9 samt hur eleverna tänker att deras möjlighet till deltagande i planeringen av ämnet samhällskunskap i åk 9 kan förbättras. Genom en enkät har elever fått möjlighet att svara på frågor om det deltagande de upplever att de har i planeringen av ämnet. Resultaten visar att: 1. eleverna upplever att de deltar i måttlig grad av ämnesplaneringen; 2. eleverna upplever att de ibland deltar i de olika delarna av planeringen; 3.eleverna upplever deras deltagande i beslutsfattandet av planeringen av ämnet samhällskunskap som lågt eller mycket lågt, och 4. eleverna upplever att det finns tillfällen där de kan delta i planeringen, men samtidigt vill de delta mer aktivt i planeringen och de önskar en balans mellan lärarnas och elevernas deltagande i planeringen av ämnet samhällskunskap. Slutligen har jag problematiserat fyra saker: 1. Elevernas betydelse för att uppnå verklig kunskap om påverkan i planeringen. 2. Betydelsen av att eleverna uttrycker att de saknas individuella möjligheter till inflytande, 3. Det indirekta inflytandet råder över direkt inflytande. 4. Deltar eleverna för att förbättra deltagandet i planeringen?

<p>Sammanfattning</p><p>Det här examensarbetet handlar om ämnet samhällskunskap, demokratibegreppet och därtill kommer vi även att undersöka hur gymnasielärare arbetar med samhälls- och värdegrundsfrågor.</p><p>Under vår utbildning på lärarprogrammet med inriktning samhällskunskap har vi läst om demokratiska aspekter och hur och varför dessa behövs för att kunna fostra demokratiska medborgare. Skolverket tar i rapporten ”Ung i demokratin” upp en viss skillnad i gymnasieelevers kunskaper kring demokrati. Skillnaden som sådan ligger mellan elever på studie-, och yrkesförberedande program, där den senare gruppen har något större demokratisk kompetens. Detta väckte en nyfikenhet hos oss för att ta reda på om orsakerna till detta kan spåras till lärarnas sätt att undervisa i demokrati och värdegrundsfrågor.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällskunskapslärare på ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande program planerar sin undervisning med anknytning till det demokratiska uppdraget/värdegrunden. Vilka fakta och uppfattningar av demokrati och värdegrund uttrycks i undervisningen?</p><p>Vi har valt att intervjua lärare och få höra deras resonemang kring de arbetssätt som de använder sig av. I uppsatsens resultat kan vi se att lärarna på de två typerna av program har liknande förhållningssätt när det kommer till samhällskunskapsundervisningen och de har lagt lika vikt på demokratiaspekter. De har både talat om och arbetat med demokratifrågor för att ge eleverna en bild av vad det innebär att vara en demokratisk samhällsmedborgare.</p><p>Vi förstår det som att lärarnas planering av samhällskunskapsundervisning utifrån demokrati- och värdegrundsfrågor grundades på den gällande kursplan och läroplan. Vi anser att mer livskunskap i skolan med värdegrundsövningar är nödvändigt men vi tycker att skillnaden i elevers kunskaper kring demokrati har andra faktorer såsom vänskapskrets, familj och medial påverkan.</p>

<p>Teachers in social sciences have a broad subject field to base their education on. This term paper examines, thru interviews, which factors that have an influence on the subjects contents in the A course of Social Sciences at Swedish high schools. Having interviewed four active teachers at three different schools, it shows that control documents like subject- and national curricula have little to say about what kind of subject that should been taught. Teachers seem rather to rely on local collegiate consensus, the textbook, locally prepared control documents, and adjusting to program directions while choosing material. In the final discussion the risk of structuring the subject around the text book is being investigated, along the fact that new locally control documents need to be written even for basic planning structures. Given the fact that the control documents are couched in general terms, the paper finally claims on account on this matter that pupils rights’ for equal education are being jeopardized.</p><p> </p><p>Key words: Didactics, Social Sciences, Education, National Curriculum, Social Sciences Curriculum, Selection Matters</p>

Sammanfattning Det här examensarbetet handlar om ämnet samhällskunskap, demokratibegreppet och därtill kommer vi även att undersöka hur gymnasielärare arbetar med samhälls- och värdegrundsfrågor. Under vår utbildning på lärarprogrammet med inriktning samhällskunskap har vi läst om demokratiska aspekter och hur och varför dessa behövs för att kunna fostra demokratiska medborgare. Skolverket tar i rapporten ”Ung i demokratin” upp en viss skillnad i gymnasieelevers kunskaper kring demokrati. Skillnaden som sådan ligger mellan elever på studie-, och yrkesförberedande program, där den senare gruppen har något större demokratisk kompetens. Detta väckte en nyfikenhet hos oss för att ta reda på om orsakerna till detta kan spåras till lärarnas sätt att undervisa i demokrati och värdegrundsfrågor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällskunskapslärare på ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande program planerar sin undervisning med anknytning till det demokratiska uppdraget/värdegrunden. Vilka fakta och uppfattningar av demokrati och värdegrund uttrycks i undervisningen? Vi har valt att intervjua lärare och få höra deras resonemang kring de arbetssätt som de använder sig av. I uppsatsens resultat kan vi se att lärarna på de två typerna av program har liknande förhållningssätt när det kommer till samhällskunskapsundervisningen och de har lagt lika vikt på demokratiaspekter. De har både talat om och arbetat med demokratifrågor för att ge eleverna en bild av vad det innebär att vara en demokratisk samhällsmedborgare. Vi förstår det som att lärarnas planering av samhällskunskapsundervisning utifrån demokrati- och värdegrundsfrågor grundades på den gällande kursplan och läroplan. Vi anser att mer livskunskap i skolan med värdegrundsövningar är nödvändigt men vi tycker att skillnaden i elevers kunskaper kring demokrati har andra faktorer såsom vänskapskrets, familj och medial påverkan.

Teachers in social sciences have a broad subject field to base their education on. This term paper examines, thru interviews, which factors that have an influence on the subjects contents in the A course of Social Sciences at Swedish high schools. Having interviewed four active teachers at three different schools, it shows that control documents like subject- and national curricula have little to say about what kind of subject that should been taught. Teachers seem rather to rely on local collegiate consensus, the textbook, locally prepared control documents, and adjusting to program directions while choosing material. In the final discussion the risk of structuring the subject around the text book is being investigated, along the fact that new locally control documents need to be written even for basic planning structures. Given the fact that the control documents are couched in general terms, the paper finally claims on account on this matter that pupils rights’ for equal education are being jeopardized.   Key words: Didactics, Social Sciences, Education, National Curriculum, Social Sciences Curriculum, Selection Matters

Abstract Studiens syfte är att undersöka hur lärares uppfattningar om elevers socioekonomiska bakgrunder inverkar på studierna och undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet, samt mot bakgrund av detta avhandla mer allmänna frågor och problem om skolan som institution för jämlikhet och likvärdighet. Utifrån detta syfte har tre gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet intervjuats. Dessa intervjuer har sedan genomgått en ideologikritisk analys utifrån den teoretiska utgångspunkten, som utgörs av den dialektiska materialismen. Resultatet av analysen visar att lärarna tillsammans med utbildningssystemet i stort styrs av en dominerande utbildningsmässig diskurs, som tilltalar de elever med studietradition från hemmet i större utsträckning än de utan. Således sker det en utbildningsmässig segregation inom samhällskunskapsämnet på gymnasiet beträffande elevers socioekonomiska bakgrund

Gender is one of several factors that affect our society. According to the National Agency of Education and the values of Lpf 94, the school should communicate and counteract gender stereotypes. However, there is no demand for gender knowledge in the syllabus for Civics in upper secondary school.The purpose of this study is to investigate how two teachers work with gender in Civics education, with main focus on working practices. In addition, I wanted to investigate which conceptions students in upper secondary school have about gender in education. The method used is interviews. The teachers were interviewed individually and the students in gender- segregated groups of three. A total of twelve students participated, equally boys and girls. The results show that the two teachers did not consciously apply a gender perspective into their work practices. However, these practices did include strategies to overcome “messy” or “silent” students. One method, called “Instructive conversations” offers quiet students an opportunity to express themselves in a smaller group with a prepared task. Furthermore, this method also teaches students to respect views of other and to wait for their turn. Regarding gender as content in Civics, the two teachers integrate gender issues in their teaching. Students’ conceptions of gender in education vary depending on the student group. The results from the single- sex classes show that gender roles tend to be reinforced in classes with only girls or boys. The girls strive for good grades in school, while the boys have a more relaxed attitude toward schoolwork. In mixed classes you find more cross- gender patterns and students explain their behavior with increasing age and maturity in upper secondary school. Finally, results show that the absence of gender knowledge in the syllabus might explain why the teachers tend to address gender issues, both as educational method and as content, rather than gender knowledge. / Genus är en av flera faktorer som påverkar vårt samhälle. Enligt Skolverket och Värdegrunden i Lpf 94 ska skolan förmedla och motverka stereotypa könsroller. Dock saknas krav på genuskunskap i ämnet samhällskunskap på gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka hur två gymnasielärare arbetar med genus i ämnet samhällskunskap, med fokus på arbetsmetoder. I tillägg ville jag undersöka vilka föreställningar gymnasieelever har om genus i undervisningen, samt om det finns skillnader eller likheter mellan olika elevgrupper. Metoden som använts är intervjuer, där lärarna intervjuades enskilt och eleverna i könsuppdelade grupper om tre. Totalt har tolv elever deltagit, hälften flickor och hälften pojkar. Resultatet visar att de två lärarna inte medvetet tillämpar ett könsperspektiv i sina arbetsmetoder, dock används metoder för att komma till rätta med ”stökiga” eller ”tysta” elever. Metoden lärande samtal ger tysta elever en möjlighet att få uttrycka sig i en mindregrupp med en på förhand förberedd uppgift. I tillägg lär metoden elever att respektera andras åsikter, lyssna och invänta sin tur. När det gäller genus som innehåll i samhällskunskap, tas genusfrågor upp i den övriga undervisningen. Elevernas föreställningar om genus iundervisningen varierar i de olika elevgrupperna. Resultaten från de enkönade klasserna visar att könsrollerna tenderar att förstärkas i klasser med bara flickor eller pojkar. Flickorna strävar efter goda studieresultat och pojkarna tenderar att ha en slapp attityd till skolarbetet. I blandklasserna är mönstren mer könsöverskridande hos flickor och pojkar. Eleverna förklarar sitt beteende med ökad ålder och mognad på gymnasieskolan. Slutligen visar resultaten att detfaktum att det saknas ett krav på genuskunskap i kursplanen för samhällskunskap kan vara en bidragande faktor till varför lärarna tenderar att behandla genusfrågor, både som arbetssätt och som innehåll, istället för att fokusera på genuskunskap.