No description available.

In the present essay, the purpose is to examine social studies teachers’ perception of the role ofemotions in planned and unplanned learning situations related to controversial topics. In this study, three social studies teachers participate in interviews regarding the role of emotions in learning situations concerning controversial topics. The teachers expressed positive attitude towards different categories of emotions in planned learning situations. Most of all, the teachersspoke in a positive sense about stirring and evoking emotions to create interest towards the subject. Even if teachers spoke in a positive sense about the role of emotions in unplanned learning situations, there were a consensus that it is more challenging when they lack the controlof planning for different emotions to appear. The notion of staying calm and having a lot of knowledge on the controversial topic Is even more important in these situations. Overall, the teachers in this study thought of emotions as an opportunity and something positive for the students learning, even if they think that emotions in unplanned situations demands more knowledge from the teachers concerning that they don’t want to limit their students right to express themselves. / I föreliggande studie undersöks samhällskunskapslärares syn på känslornas roll i undervisning om kontroversiella ämnen. Syftet med studien är att undersöka lärarnas uppfattning om känslornas roll i såväl planerade som oplanerade sammanhang där kontroversiella ämnen förekommer. Genomförandet av studien tog sin ansats i semistrukturerade intervjuer, och tre lärare fick under längre intervjuer delge sina tankar kring känslornas roll i dessa sammanhang. Lärarna var positivt inställda till känslornas roll i planerade sammanhang, och påpekade flertalet roller som de själva planerade för. De önskade främst att framhäva känslornas roll som intresseväckare bland eleverna. I oplanerade sammanhang talade lärarna också positivt om tillåtandet av känslor, men underströk att det följde utmaningar med att inte vara redo. De taladeom bland annat att behålla lugnet, och att ha en viss nivå av ämneskompetens för att kunna bemöta eleverna ordentligt. Lärarna i denna studie talar således om känslornas roll som positiv, men att de i oplanerade sammanhang kräver mer av lärarna som helst inte vill förneka eleverna rätten att yttra åsikter eller känslor.

Syftet med denna studie är att undersöka F–3 lärares utsagor om deras undervisning av nyheter i SO, vilka utmaningar och möjligheter de ser med det och att undersöka vilka strategier som finns för att hantera eventuell oro som uppstår av betungande nyhetsinnehåll hos eleverna. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med åtta respondenter och en pilotintervju. Resultatet visar att undervisningen av nyheter skiljer sig i årskurserna och utefter gruppens behov. Dessutom upplever lärare sina elever som oroliga över aktuella samhällsfrågor som lyfts i nyheter, vilket de ser som en utmaning i arbetet, exempelvis beträffande ämnena krig och gängkriminalitet. En möjlighet med nyheter är att kunna göra eleverna samhällsmedvetna. Resultatet visar också att eleverna ges strategier i form av åtgärdande diskussioner och till viss del genom ett förebyggande värdegrundsarbete. Slutsatserna som kan dras av studien är att elevernas oro beträffande nyheter kan behöva undersökas vidare och att det kan behövas mer material som stödjer lärare i arbetet mot de tidigare årskurserna F–1, till exempel genom ett nytt nyhetsprogram.

I takt med att intresset för hög prestation ökat såväl nationellt som internationellt har även intresset för olika elevgruppers och elevtypers olika behov och förutsättningar ökat. En elevtyp som emellertid lyfts fram som outforskad, inte minst i en nationell kontext, är de elever som är särskilt begåvade eller särbegåvade. Skolverket har inlett ett arbete som syftar till att öka medvetenheten kring särskilt begåvade elever. Läraren är en avgörande aktör för särskilt begåvade elevers utveckling samt välmående i skolan. Skolverket har publicerat stödmaterial tillgängligt för lärare i flera ämnen, dock inte för samhällskunskap, där det verkar finnas en gråzon i såväl forskning som i lärares praxis för arbetet med särskild begåvning. Studien har som syfte att navigera i denna gråzon och undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar om särskild begåvning i ämnet samhällskunskap, för att på så sätt skapa förståelse för hur lärare kännetecknar, identifierar samt undervisar och stimulerar särskilt begåvade elever. Tre samhällskunskapslärare, verksamma på tre olika gymnasieprogram på samma skola har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån framförallt Kokots (1999) och Wallströms (2013) kännetecknande egenskaper för särskilt begåvade elever samt Lev Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen. Resultatet visar att lärarna uppfattar särskild begåvning som ett komplext fenomen som är svårt att avgränsa i allmänhet och i samhällskunskap i synnerhet. Deras uppfattningar kring särskild begåvning präglas av samblandning med andra elevtyper och tillägg av andra egenskaper, vilket går i enlighet med tidigare forskning om särbegåvning. Resultaten indikerar att lärarna uppfattar att relationsskapande processer och att lära känna sina elever är viktigt för såväl identifiering samt undervisning av elever som skulle kunna vara särskilt begåvade. / As the interest of high performance has increased both nationally and internationally, interest in different types of pupils and their needs and conditions has also increased. One type of pupil who, however, is depicturized as unexplored, not least in a Swedish, national context, are those pupuils who are gifted. The National Agency for Education has introduced work aimed at increasing awareness of giftedness and gifted pupils. The teacher is a crucial actor for the developement and well-being of gifted pupils in school. The National Agency of Education has published material aiming to support teachers in various subjects, but not for civics, were it appears to be a grey area in both research and teachers’ practice for teaching gifted pupils. The purpose of the study is to navigate this grey area by examine civics teachers’ perceptions of giftedness in civics, in order to achieve an understanding of how teachers characterize, identify, teach and stimulate gifted pupils. Three civics teachers, working at three different programs at the same upper secondary school have been interviewed though semi-structured interviews which have been analyzed though Kokot’s (1999) and Wallstrom’s (2013) characteristics of gifted pupils and Lev Vygotskij’s theory of the Zone of proximal developement. The results show that teachers percieve giftedness as a complex phenomenon that is difficult to define in general and in civics in particular. Their perceptions of giftedness is characterized by mixing with other types of pupils and the addition of other characteristics, which is in line with previous research on giftedness in general. The results indicate that the teachers percieve establishing professional relationsips with the pupils and getting to know them is important both for the identification and teaching of pupils who could be gifted.

The present study investigates how teacher candidates in social studies describe their perceived self-efficacy to teach the subject of economics at Secondary School level. The study also explores what economic concepts the teacher candidates perceived as particularly significant during their university education and intend to teach to future students. To address the study's purpose and research questions, Bandura's (1997) theoretical concept of perceived self-efficacy and Meyer & Land's (2003) term threshold concepts serve as the theoretical framework. In total, eight semi-structured interviews were conducted with different teacher candidates, all of whom participated in the teacher education course in economics worth 15 credits at Linnaeus University in Växjö. Their statements were analyzed using qualitative content analysis. The main conclusions of the study are that half of the teacher candidates described a low perceived self-efficacy to teach economics, while the other half described a high perceived self-efficacy. The differences can primarily be explained by whether the teacher candidates had taught economics during their internship (VFU) or not. The high proportion of teacher candidates with low perceived self-efficacy aligns with previous research findings and poses a risk of this knowledge area being neglected in future teaching careers. Regarding economic concepts, the concepts of supply and demand, inflation, GDP, and the economic cycle emerge as particularly significant for the teacher candidates. The results also indicate that teacher candidates perceive economics as concept-heavy and abstract. The uncertainty among teacher candidates regarding the subject of economics can be seen as a democratic problem, and increasing confidence requires further research in this area.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares didaktiska val avseende undervisning om rättsstatens principer samt de rättsstatsprinciper som kommer till uttryck i deras undervisningsmaterial. Detta har bakgrund i frågans relevans i koppling till samhällskunskapsämnets syfte och innehåll, och till ett samhällstillstånd där frågan om rättsstatens utformning blivit alltmer aktuell. Studieobjektet är lärares undervisningsmaterial i samhällskunskap samt intervjusvar från lärare som undervisar i ämnet. Kunskapsobjektet är hur rättsstaten och dess principer manifesteras som ämnesinnehåll, samt hur lärare resonerar kring deras didaktiska val i moment där rättsstatens principer kan ingå. I studien har följande frågor avsatts att besvaras: ”Hur beskriver lärare sina didaktiska val i moment där rättsstatens principer kan ingå?” samt ”Hur beskrivs och används rättsstaten och dess principer i samhällskunskapslärares undervisningsmaterial?”. Studien har delats upp i två delstudier. I den första delstudien har åtta gymnasielärare i samhällskunskap intervjuats om deras didaktiska val i kursen Samhällskunskap 1b. Intervjusvaren har därefter analyserats utifrån en didaktisk analys. I den andra delstudien har ett urval av undervisningsmaterial samt läroböcker från de intervjuade lärarnas undervisning analyserats, för att undersöka hur rättsstaten och dess principer beskrivs i undervisningsmaterialen respektive läroböckerna. Delstudierna ger mångfasetterade resultat; rättsstatens vara eller inte vara ses olika betonade inom respondenternas material och didaktiska val. Trots undantag syns rättsstaten sällan behandlas på ett explicit och samlat sätt. Där rättsstatsprinciper formuleras på ett enhetligt och samlat sätt, görs detta dessutom främst utifrån en formell (och inte gängse akademisk) framställning av rättsstatsbegreppet inom undervisningsmaterialen. Dess kärnvärden framställs emellertid hos samtliga respondenters undervisningsmaterial i fragmenterade former, och ofta utan uttrycklig koppling till rättsstat. Rättsstaten och dess principers relevans går emellertid inte att förbise; liksom 2025 års kommande kursplan i Samhällskunskap 1b (version 1) betonar respondenterna att rättsstaten och dess principer är viktiga inom de ämnesområden där de kan tänkas ingå. Respondenternas olika betoningar och förhållanden till bland annat kursens centrala innehåll och deras anpassning till elevers olika möjligheter och svårigheter i klassrummet, har visat hur lärares didaktiska val spelar in i frågan om hur eller huruvida rättsstaten och dess principer tar plats i klassrummet. Även tidsbristen på detta annars innehållstäta ämne har belysts, vilket också ger insikti denna fråga och lärarnas didaktiska val. Även om dessa fragmenterade framställningar inom undervisningsmaterialen kan ses försvåra elevens inlärning av och förståelse för rättsstatens betydelse i demokratin, visar undervisningsmaterialen samt respondenternas berättelser på rättsstatens relevans inom kursen Samhällskunskap 1b:s nuvarande utformning.

No description available.

Studien ämnar undersöka hur genus visualiseras i samhällskunskapsläroböcker på gymnasiet. Med utgångspunkt i diskursanalysens fokus på språkets makt, kan studien ge en indikation för lärare hur det möjliggör eller begränsar elevers lärande om för en samhällskunskap politisk central fråga om makt, i detta fall, könsmakt. Hur detta visualiseras kan få konsekvenser i undervisningen och för elevers aktiva samhällsdeltagande. Studien undersöker läroböckerna Reflex 123 samt Arena 123, som båda är publicerade av bokförlaget Gleerups och är ämnade till samhällskunskapskurser på gymnasieskolan. De undersökta ämnesområdena är demokrati/diktatur, arbetsmarknad samt internationellt samarbete. De teoretiska utgångspunkterna som använts är bland annat Hirdmans genusteori. Resultaten visar att jämställdhetsaspekter finns med i alla kapitel i båda läroböckerna, men i varierande utsträckning. Generellt finns det en stark överrepresentation av manliga namn i båda läroböckerna. I ämnesområdet arbetsmarknad lyfter Reflex 123 fram ett genus- och jämställdhetsperspektiv, medan Arena 123 i motsvarande ämnesområde synliggör genus i låg utsträckning. Internationella samarbeten görs främst till en manlig sfär i båda läroböckerna, där kvinnor synliggörs i en låg grad. Föreställningar om kvinnan som hålls isär från makt kan sägas reproduceras i båda kapitlen, vilket är ett anmärkningsvärt resultat. Det bör således komplettera smed annat material i undervisningen för att belysa att den internationella arenan är en arena för alla människor.

This research study shows that social studies is a complex school subject that requires many different competences and abilities from both teacher and student. This means that there are high demands on teachers to develop their skills. Several factors are identified that are considered important to discuss in relation to subject-related competence development, and what this means for the individual teacher and the school. Responsibility, opportunities and obstacles, as well as the importance of constantly developing teaching related skills are the factors that form the basis of this study. Based on this, a purpose is created that the study intends to answer. This purpose is to contribute to social studies teachers becoming more aware of their subject-related competence development. This is by highlighting what a group of social studies teachers believe is important when it comes to developing their subject-related knowledge in social studies, highlighting the opportunities and obstacles that the teachers express and who or who the teachers perceive to be responsible for ensuring that the development of skills can take place. The intended purpose is answered with the help of three research questions, and is put in relation to a comprehensive theoretical starting point. The starting points described are linked in different ways to competence development, but also phenomena and influencing factors. The previous research shows that there is a strong field of research within competence development, but that specifically social studies teachers are not researched to the same extent as the general competence development. Previous research suggests that this is due to the fact that there is not the same scope for subject-specific competence development as general competence development within the framework of the school. The basis of the study is qualitative, and is carried out in semi-structured interviews with five teachers. The thoughts and perceptions of these five teachers have been examined based on partly hermeneutic but also thematic measures. The results presented have shown some similarities in the experiences and perceptions of the teachers, but have also shown elements of dissent. Among other things, the results show that all teachers believe that it is important to develop skills in the subject of social studies, but that the importance is expressed differently. The teachers demonstrate that there are opportunities to develop skills in social studies at the school they work at, but that they share that responsibility between themselves and other actors within the school system at a higher level. It also appears that there are obstacles that make it more difficult and that there is less time to develop competence in the subject of social studies, and express specific support measures that are required so that competence development can take place to a greater extent, and that the teaching can be even better. / I denna studie framkommer att samhällskunskap är ett komplext skolämne som kräver många olika kompetenser och förmågor av både lärare och elev. Det innebär att det ställs höga krav på att lärare kompetensutvecklas. Det identifieras flera faktorer som är viktiga att diskutera i relation till ämnesrelaterad kompetensutveckling, och vad detta innebär för den enskilda läraren och skolan som verksamhet. Ansvar, möjligheter och hinder, samt vikten att ständigt kompetensutvecklas är de faktorer som utgör grunden för studien. Utifrån detta skapas ett syfte som studien ämnar besvara. Detta syftet är att bidra till att samhällskunskapslärare blir mer medvetna när det gäller sin ämnesrelaterade kompetensutveckling. Detta genom att belysa vad en grupp samhällskunskapslärare anser är viktigt när det kommer till att kompetensutveckla sina ämnesrelaterade kunskaper i samhällskunskap, poängtera vilka möjligheter och hinder som lärarna uttrycker och vem eller vilka lärarna uppfattar inneha ansvar att se till att kompetensutvecklingen kan ske. Det uttänkta syftet besvaras med hjälp av tre forskningsfrågor, och ställs i relation till en omfattande teoretisk utgångspunkt. Utgångspunkterna som beskrivs är på olika sätt kopplade till kompetensutveckling, men också relaterade fenomen och påverkansfaktorer. Den tidigare forskningen visar på att det finns ett starkt forskningsfält inom kompetensutvecklingen, men att just samhällskunskapslärare specifikt inte forskas på i samma utsträckning som den generella kompetensutvecklingen. Tidigare forskning menar att detta beror på att det inte finns samma utrymme för ämnesspecifik kompetensutveckling som allmän kompetensutveckling inom skolans ramar. Grunden till studien är kvalitativ, och genomförs i semistrukturerade intervjuer om fem lärare. Dessa fem lärares tankar och uppfattningar har granskats utifrån dels hermeneutiska men också tematiska mått. Resultatet som presenterats har visat på vissa likheter i upplevelser och uppfattningar hos lärarna, men har också visat på inslag av oliktänkande. Bland annat så visar resultatet att samtliga lärare anser att det är viktigt att kompetensutvecklas inom ämnet samhällskunskap, men att vikten uttrycks olika starkt. Lärarna visar på att det finns möjligheter att kompetensutvecklas i samhällskunskap på skolan de arbetar på, men att de delar på det ansvaret mellan sig själva och andra aktörer inom skolväsendet på högre instans. Det framkommer även att det finns hinder som gör att det blir svårare och finns mindre tid att kompetensutvecklas inom ämnet samhällskunskap, och uttrycker specifika stödåtgärder som krävs för att kompetensutvecklingen kan ske i större utsträckning, samt att undervisningen i sin tur ska kunna bli ännu bättre.

No description available.