Detta examensarbete är en läromedelsanalys av läroböcker i ämnet samhällskunskap för årskurs 7-9. Syftet är att undersöka vilken diskurs som framträder vid framställningen av samer i dessa läroböcker samt att undersöka hur det kommer sig att denna diskurs framträder. De frågeställningar som besvarats är Vilken diskurs framträder i beskrivandet av samer i samhällskunskapens lärobokför årskurs 7–9? samt Hur framträder denna diskurs i läroböcker i samhällskunskap för årskurs 7–9? Den teori som utfåtts ifrån i undersökningen är det socialkonstruktivistiska och den metod som använts för att besvara forskningsfrågorna är kritisk diskursanalys med en komplimenterande bildanalys. Resultatet visar att det i framställningen av samer i läromedlen framträder en diskurs där samer andrafieras och skildras som ”dem”, vilka står i kontrast till ”vi”, majoritetssamhället. Detta bottnar i att det är mycket svårt att ställa sig utanför den rådande diskursen. / This bachelor thesis is a teaching aid analysis in the school subject civics in junior high school. The purpose is to examine which discourse emerges when Samis being presented in these textbooks and also to examine why this discourse emerges. The questions that have been answered is Which discourse emerge in the description of the Sami in civics textbooks for Junior high school? and How does this discourse appear in civics textbooks for Junior high school?  The theory that has been used in the emerge is the social constructivistic and the methods being used to answer the questions is critical discourse analysis with a complementary picture analysis. The result shows that in the description of the Sami in textbooks a discourse where the Samis othering and being named as them in contrast to us, the majority society, appears. This depends on that it is very difficult to act outside of the prevailing discourse.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka förmågor och kunskaper som grundskollärare inom SO-ämnena anser är viktiga att främja genom undervisning för hållbar utveckling, i år 4–6. Syftet är vidare att belysa hur de beskriver att deras undervisning skapar möjlighet för eleverna att utveckla dessa kunskaper och förmågor. Det ingår i skolans uppdrag att förmedla kunskap och respekt för vår gemensamma miljö. Forskning som berör hållbar utveckling och undervisning i skolan har historiskt sett främst genomförts med inriktning på förskolan, grundskolans senare år och gymnasiet. Inom årskurs 4–6 är forskningen begränsad, vilket är en anledning till att denna studie genomförts. De tre selektiva miljöundervisningstraditionerna; den faktabaserade, den normerande och den pluralistiska används som ett teoretiskt ramverk för denna studie. Genom en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer av sju behöriga SO-lärare i årskurs 4–6 besvarade studiens tre forskningsfrågor. En tematisk analys genomfördes på det insamlade materialet och resulterade i tio teman som sorterades in under överrubriker. Resultatet visade att faktakunskaper, medvetenhet, framtidstro och en förhoppning om att så ett frö för framtiden är något som lärarna vill ett deras elever ska få med sig. Att utgå från samtal, diskussioner och temaarbeten var metoder som ansågs kunna möjliggöra att eleverna får med det som lärarna anser viktigt. Elevers värderingar, tidsbrist och anpassning av innehåll utifrån elevernas ålder ansågs försvåra undervisningen. Trots dessa svårigheter är detta ett ämne som engagerar många elever, vilket ses som en möjlighet i undervisning för hållbar utveckling. Slutligen konstateras att de slutsatser som dras i forskning för hållbar utveckling inte alltid verkar överensstämma med läroplanens innehåll vilket i förlängningen påverkar både undervisningen och vad eleverna får med sig från undervisning för hållbar utveckling. / The purpose of this study is to contribute knowledge about which abilities and knowledge social science teachers in primary school consider important to promote through teaching for sustainable development, in grades 4–6. The purpose is further to highlight how they describe that their teaching creates opportunities for students to develop these skills and abilities. One way to enable action is through education. It is also part of the school's mission to convey knowledge and respect for our common environment. Historically speaking, research concerning sustainable development and teaching in schools has mainly been focused on pre-school, the later years of compulsory school and upper secondary school. Within grades 4-6, research is limited and that is one reason that lies behind this study. The three selective environmental education traditions; the fact-based, the normative and the pluralistic were used as a theoretical framework for this study. Through a qualitative investigation in the form of semi-structured interviews of seven qualified social science teachers in grades 4-6 from four different municipalities, the study's three research questions were answered. A thematic analysis was carried out on the collected material and resulted in ten themes. The themes were sorted under three headings. The result showed that factual knowledge, awareness, faith in the future and a hope to plant a seed for the future are some things that the teachers want their students to develop. Conversations, discussions and theme work were methods considered to enable the students to develop what the teachers considered important. Pupils' values, lack of time and adaptation of content based on the pupils' age were considered challenges. Despite these challenges, sustainable development engages many students, which can be seen as an opportunity in teaching for sustainable development. Finally, it is stated that conclusions drawn in research for sustainable development do not always seem to correspond with the content of the curriculum. Which in the long run affects both how teachers chose to teach for sustainable development and what students learn from it.

Syftet med studie var att synliggöra hur samhällskunskapslärare på gymnasiet förhåller sig till fostransuppdraget i en värld där polarisering blir vanligare. Detta gjordes genom att synliggöra hur polarisering ter sig i klassrummet, hur lärarna hanterar kontroversiella frågor, hur de hanterar dilemmat i styrdokumenten samt deras relation till fostransuppdraget. Data för denna kvalitativa undersökning samlades in genom samtalsintervjuer och analyserades därefter med en riktad innehållsanalys. Resultaten visar att lärarna är medvetna om den växande polariseringen, men de upplever att den närmast syns mer i samhället än i klassrummet. Eleverna har snarare blivit mer tillbakadragande och oengagerade, där rädsla för att sticka ut resulterar i en självcensur hos eleverna. Vad gäller dilemmat om social kontroll och individuell frihet i styrdokumenten så är det något som lärarna balanserar. Det är viktigt att tydliggöra att skolan inte kommer med ett åsiktspaket. Eleven måste tillåtas vara sin egen, men också respektera det samhälle de existerar i. Det finns skillnader i hur lärarna ser på sitt fostransuppdrag. Vissa ser det som naturligt och ägnar därför inte någon särskild uppmärksamhet till det, medan andra anser att det blivit än viktigare på grund av den ökade polariseringen att tydliggöra sitt fostransuppdrag. Lärarna upplever att de finns vissa svårigheter med fostransuppdraget, där en är att fostransuppdraget inte är ett samlat ämne, att egenintresset styr och att elevers brist på engagemang kan försvåra uppdraget. / The aim of this study was to make visible how upper-secondary schoolteachers in social studies relate to the citizenship education in a world where polarization is becoming more normal. This was done by accounting how polarization appears in a classroom, how teachers handle issues that are controversial, how they handle the dilemma that appears in curriculums and how they relate to the citizenship education. The data for this qualitative study was collected by interviews and thereafter analysed with a directed content analysis. The result show that the teachers are aware of the increasing polarization, but their experiences is that it is more visible in society rather than in the classrooms. Pupils have become more withdrawn and careless, whereas the fear of standing out has resulted in a self-censorship among the pupils. When it comes to the dilemma of social control and individual freedom in the curriculum, the teacher balance them both. It is important to show that the school does not come with only one package of opinions. The pupils must be allowed to be their own, but also respect the society where she exits in. There are differences in how the teacher view their mission about citizenship education. Some sees it as natural and does not pay special attention to it, whereas others think it has become more important due to the increased polarization. The teachers also feel that there are certain difficulties with citizenship education, one of which is that it is not a subject on its own, that the self-interest rules and that the lack of interest and commitment among the pupils, which can make the assignment more difficult. / Examensarbete i samverkan

Denna uppsats är en undersökning som har i syfte att öka kunskapen kring hursamhällskunskapslärare arbetar med specialpedagogik. Där forskningsfrågorna berör vilka extra anpassningar och specialpedagogiska åtgärder lärarna tillämpar i sin undervisning. Om lärarna anser att multimodala verktyg som ett redskap i denna kontext genererar positiva resultat. Utöver själva undervisningen beskriver även lärarna var de hämtat sina kunskaper om specialpedagogik och hur deras relation ser ut med sina lokala specialpedagoger. Den teori som använts kallas KASAM-teorin och den har varit nödvändig för att förstå varför lärarna ständigt återkom till det relationella. Lärarna menar att elevers psykiska välmående är en faktor precis som autism, ADHD och dyslexi är. Men att det relationella inte endast heller handlar om psykisk ohälsa utan det genomsyrar hela yrket. Det relationella inkorporeras i alla delar där lärare och elever möts, exempelvis för att eleven ska använda sig och anamma specialpedagogiken behövs en relationell aspekt. Metoden uppsatsen har använt för att generera data är kvalitativ semistrukturerad intervju där sex samhällskunskapslärare har deltagit. I intervjuerna delar lärarna med sig av sina erfarenheter och kunskaper av specialpedagogik och användande av multimodala verktyg. Dessutom undersöks hur och när samarbete och kommunikation med specialpedagogen inträffar, var lärarna hämtar de tekniker och metoder som används för att hjälpa och kompensera eleverna för deras svårigheter eller olikheter. Lärarna presenteras kort i metodkapitlet för att sedan en och en svara på de forskningsfrågor uppsatsen bygger på. I resultatet och analysen har det framkommit att det data intervjuerna har genererat i visar påen öppenhet och bredd av verktyg och metoder lärarna använder sig av för att se till att eleverna oavsett om de har diagnoser eller inte ska få tillgång till en god och lärorik undervisning. Användandet av specialpedagogiken är dock så vanligt förekommande i informanternas klassrum att det kan vara svårt för dem att urskilja konkreta resultat när ytterligare ett specialpedagogiskt instrument appliceras. Lärarna som deltagit i studien beskriver samstämmigt att den främsta källan till specialpedagogik kommer av andra lärare och då allra vanligast av lärare med samma ämne. Specialpedagogerna betraktas ofta som en resurs som tar hand om enskilda elever där de kan sitta och arbeta med en specialpedagog enskilt eller i enliten grupp. Ett annat vanligt tillfälle då lärarna tar kontakt med specialpedagogen är då ärendet gäller enskilda elever. I frågan om multimodalitet kopplas denne i första hand till det digitala,där lärarna generellt har en positiv och ibland en mycket positiv syn på det multimodala. Elevermed dyslexi anses vara den elevgrupp som har allra störst fördel av det digitala även om samtliga elever uppfattas gynnas av det multimodala. Det digitala beskrivs ha en möjlighet att arbeta med flera semiotiska intryck, något som lärarna tror särskilt ska gynna elever med ADHD, koncentrationssvårigheter och autism. / This essay is a study that aims to increase knowledge about how social studies teachers work with special education. Where the research questions concern which extra adaptations and special pedagogical measures the teachers apply in their teaching. If teachers believe that multimodal tools as a tool in this context generate positive results. In addition to the teaching itself, the teachers also describe where they acquired their knowledge of special education and what their relationship looks like with their local special educators. The theory used is called the KASAM-theory and it has been necessary to understand why teachers constantly returned to the relational. Teachers believe that students mental well-beingis a factor just as autism, ADHD and dyslexia are. But that the relational is not only about mental illness but it permeates the whole profession. The relational is incorporated in all parts where teachers and students meet, for example for the student to use and adopt special education, a relational aspect is needed. The method the essay has used to generate data is a qualitative semi-structured interview in which six social studies teachers have participated. In the interviews, the teachers share their experiences and knowledge of special education and the use of multimodal tools. In addition,it is investigated how and when collaboration and communication with the special educator occurs, where the teachers pick up the techniques and methods used to help and compensate the students for their difficulties or differences. The teachers are briefly presented in the method chapter in order to then one by one answer the research questions on which the thesis is based. The results and the analysis have shown that the data the interviews have generated show an openness and broadness of tools and methods the teachers use to ensure that the students, regardless of whether they have diagnoses or not, have access to a good and educational teaching. However, the use of special education is so common in the informant’s classrooms that it can be difficult for them to distinguish concrete results when another special education instrument is applied. The teachers who participated in the study unanimously describe that the main source of special education comes from other teachers and then most often from teachers with the same subject. The special educators are often regarded as a resource that takes care of individual students where they can sit and work with a special educator individually or in a small group. Another common occasion when teachers contact the special educator is when the matter concerns individual students. In the issue of multimodality, this is primarily linked to the digital, where teachers generally have a positive and sometimes a very positive view of the multimodal. Students with dyslexia are considered to be the group of students who have the greatest advantage of the digital, even if all students are perceived to benefit from the multimodal. The digital is described as having an opportunity to work with several semiotic impressions, something that teachers believe should particularly benefit students with ADHD, concentration difficulties and autism.

This study is based on the presumption that language is fundamental to the construction of knowledge. In addition, linguistic demands are incorporated in the policy documents of the upper secondary edu­cation of Sweden; students shall, during their education, be given the opportunity to appropriate certain linguistic tools. The purpose of this thesis is to investigate how teachers and students in upper secondary education manage and utilize the discourse of social science in both speech and writing. More specifically, two classes are studied during three terms. The teachers’ ability to organize and support the students vocally and in written is examined, so are the effects of the teaching on students’ writing. The origin of the study is constituted by a sociocultural stance provided by Vygotskij, Bakhtin and Halliday. A combination of a functional perspective on language and a cognitive is probed, where the study is comparative in nature consisting of an experimental class and a control class. The importance of language for the creation of knowledge has been communicated to the teachers of the experimen­tal class, with provided complementary subject didactic literature. This literature offers support for teachers to augment the use of explicit teaching and enhance student awareness of how conceptual structures mould social science. Qualitative analyses are performed on the basis of teacher-student dialogue and written tasks by a group of selected students. The ana­lytical tools object language – metalanguage, linguistic operations and knowledge structures are developed for the purpose of processing data, and have been combined with the tools activity analysis, subject-related concepts and text activity. The results from the analyses display no difference in the handling of the discourse of social science between the experimental class and the control class. The teachers of the experimental class, like the teacher of the control class, are primarily utilizing object language where knowledge structures are visible, as opposed to a combination of object language – metalanguage. Furthermore, they exhibit diminutive use of dialogue in their teaching. The students of both classes, on their hand, demon­strate an equal progress in textual development. This study concludes that the experimental class has not been provided with sufficiently explicit support to advance in the struc­turing of knowledge and in level of reasoning. A more efficient support to teachers to manage these analytical tools would, in all probability, give them, and through this the students, an increasingly profound insight into structuring of text activities, the meaning and signalling of linguistic operations, the construction of subject-related concepts and, most importantly, how these three tools are interrelated.

This study examines the subject civics (social studies) in interaction with other subjects in interdisciplinary projects. By studying three different integrated projects in the grades 7-9, the study examines how subjects interact with one another. The aim of the study is to describe and analyze the character and function of civics in interdisciplinary projects. The results are used to discuss the relationship between subject and integration. In the world of education, there are two endeavors that may seem to counteract each other: on the one hand, focus on more clearly subject-specific knowledge and, on the other, the pursuit of cooperation and interaction between subjects in different forms of interdisciplinary organization of teaching and learning. Integration between subjects can be seen as an opportunity to address the complex problems and challenges of today's citizens in a changing global world. The results of the study describe three dynamic interdisciplinary projects that all contain a movement between different types of interaction between subjects with various degrees of integration. These types are predisciplinary, helping, correlated, shared and reconstructed. In addition, the study shows that civics in the three projects is emerging as an obvious main subject that aims to develop the pupils’ abilities to orientate (facts and concepts), analyze and discuss. So far integrated teaching appears to result in both what subject-specific teaching reaches and, moreover, it seems to form a synthesis knowledge that can be difficult to measure, but that relates to the main goals of the curriculum beyond subjects. These abilities to act can be used to describe the synthesized knowledge citizens need in order to act in the world. / Baksidestext I denna studie av hur samhällskunskapsämnet tar sig uttryck i ämnesintegrerade projekt i grundskolans årskurs 7-9, undersöks de till synes motstående strävandena att dels fokusera ämnesspecifika kunskaper, dels ge utrymme för samspel och integration mellan ämnen.  Resultaten visar en ömsesidig relation där ämne och ämnesintegration förutsätter varandra. Projekten innehåller en rörelse mellan olika typer av ämnessamspel – förvetenskapligt, hjälpande, sammankopplande, förenande, omskapande – med olika grad av integration mellan ämnen. Delar av projekten domineras av ämnesspecifika kunskaper där samhällskunskapsämnet framträder som tydligt huvudämne utifrån de ämnesdidaktiska profilerna orienteringsämne, analysämne och diskussionsämne. Andra delar av projekten domineras istället av integrerade synteskunskaper som relaterar till övergripande läroplansmål. Begreppet handlingsämne används för att beskriva denna syntetiserade kunskap medborgare behöver för att kunna agera i världen. Licentiatuppsatsen har skrivits inom CSD-FL, Forskarskolan för lärare i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, en särskild fortbildningssatsning för yrkesverksamma lärare. Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) vid Karlstads universitet har ansvarat för forskarskolan.

This study examines high school students' experience of a political role play in social studies. The purpose of the thesis is to investigate which abilities role-playing games develop for students and through this contribute to the social studies didactic research of experience-based teaching that reflects reality. The ambition of the thesis is to understand whether the effects of role-playing as a teaching method for the learning of political skills are experienced as useful for their role as citizens. Through a digital survey, the students in this study answer questions about their perceived development of their political self-confidence, their political abilities and whether the role-play motivates effort, which in turn answers the question of whether political role-play in social studies is effective for students' self-governance in society. The result shows that the political role-play has beneficial effects for most of the surveyed students development of their political abilities. The students in the study feel that their political self-confidence has increased and that the teaching has benefited their understanding of dissenting views. The result also shows that large parts of the student group have made an effort, which shows that they experience the effects of the teaching as useful in their future role as citizens. / Denna studie undersöker gymnasieelevers upplevelse av ett politiskt rollspel i samhällskunskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka förmågor rollspel utvecklar för elever för att bidra till den samhällskunskapsdidaktiska forskningen av upplevelsebaserad undervisning som speglar verkligheten. Ambitionen för uppsatsen är att förstå om effekterna av rollspel som undervisningsmetod för lärandet av politiskt förmågor upplevs som nyttiga för sin roll som medborgare. Genom en digital enkät svarar eleverna i denna studie på frågor om sin upplevda kunskapsutveckling av sin politiskt självtillit, sina politiska förmågor och om rollspelet motiverar till ansträngning, som i sin tur ger svar på frågan om politiskt rollspel i samhällskunskap är effektfullt för elevers självstyrning i samhället. Resultatet visar att det politiska rollspelet har fördelaktiga effekter för de flesta av de tillfrågade eleverna i sin utveckling av politiska förmågor. Eleverna i studien upplever att deras politiska självtillit har ökat och att undervisningen har gynnat deras förståelse för oliktänkande åsikter. Resultatet visar även att stora delar av elevgruppen har ansträngt sig vilket visar att de upplever effekterna av undervisningen som nyttiga i sin framtida rollsom medborgare.