Spelling suggestions: "subject:"samhällsnivå""
1 |
Samhällsnyttan av geografisk information och INSPIREOlsson, Oskar January 2011 (has links)
No description available.
|
2 |
Sponsring till vilken nytta : för filantropi eller PR?Jacksson, Elin, Åkerblom, Elin January 2015 (has links)
Titel: Sponsring till vilken nytta- för filantropi eller PR? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Elin Jacksson och Elin Åkerblom Handledare: Agneta Sundström Datum: 2015 - Juni Syfte: Syftet är att skapa ökad förståelse för företagens arbete med sponsring, vad som motiverar dem och vilken nytta arbetet bidrar till. Metod: Uppsatsen har kvalitativ metod och komparativ design som omfattar tio semistrukturerade intervjuer riktade mot tio företag som marknadsför ett sponsorarbete på idrottsarenor. Data har sammanställts genom att infoga nyckelord i en tabell som sedan ligger till grund för analys där teoretiskt stöd finns från vetenskapliga artiklar. Resultat & slutsats: Företag arbetar med sponsring i huvudsak för att bidra till samhällsnytta samtidigt som företagen marknadsförs, de använder sponsring både för att skapa nytta för samhället och nytta för företaget. Vi har funnit att företagen befinner sig i utvecklingsfas där vikten nu är att samarbeta och kräva något tillbaka från de organisationer som erhåller stöd. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår fler studier som studerar den utvecklingsfas företag befinner sig inom och om samarbetsavtal är effektivare än sponsoravtal, om företagens arbete för hållbart samhälle uppfattas som mer trovärdigt med samarbetsavtal än med sponsoravtal. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att ge ökad förståelse för företagens sponsorarbete och visar att samhällsnyttan är det som motiverar till sponsorarbete. Vi har funnit att företagen befinner sig i en utveckling där största vikten av sponsoravtal bygger på samarbete där sponsorstagaren förväntas motprestera för att erhålla stöd. Nyckelord: CSR, Filantropi, Sponsring, PR, Samhällsnytta, Image
|
3 |
Tröskelvärdet som strategisk spelplan : Manipulerar svenska myndigheter upphandlingsvärdena för att omfattas av den mer flexibla reglering som gäller under tröskelvärdet?Eklund, Anny January 2021 (has links)
Offentlig upphandling finansieras i främsta hand av skattemedel och den svenska marknaden är värderad till ungefär 800 miljarder.[1] För att säkerställa att skattemedlen utnyttjas så kostnadseffektivt som möjligt finns det en omfattande reglering som ställer krav på likabehandling och öppenhet. Regleringarna ska fungera som ett stöd för att nå samhällsnyttiga mål men upphandlingar omfattas inte av det fulla regelverket förrän de överstiger ett visst förutbestämt värde, det s.k. tröskelvärdet. Tidigare litteratur (Bobilev, 2015; Palguta & Pertold, 2017) visar att detta tröskelvärde kan fungera som en spelplan för upphandlare där de manipulerar värdet på upphandlingen för att omfattas av de mer flexibla kraven under tröskeln. Vad denna uppsats ämnar att undersöka är om det finns bevis för att manipulering av upphandlingsvärden existerar på den svenska marknaden. Resultatet avslöjar att det på marknaden som helhet existerar ett manipuleringsbeteende. Det går dock inte i denna studie att utröna vilken sektor (bransch) som driver resultatet men manipuleringen tycks främst komma från de kommunala verksamheterna. [1] Konkurrensverket & Upphandlingsmyndigheten (2020)
|
4 |
“De är kompisar” : En studie om möjligheterna att utvinna affärsnytta utifrån den ökande mängd data Internet of Things genererarBjellman, Evelina, Gunnarsson, Anton January 2016 (has links)
No description available.
|
5 |
Samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning av miljöåtgärder vid Älvkarleby vattenkraftverk, DalälvenEngström, Sara January 2020 (has links)
The Swedish hydropower needs to be adapted to new legislation requiring modern environmental conditions according to the EU Water Framework Directive. A national strategy suggests how to balance the need for improved ecological status to the need of hydropower and was submitted to the Government in October 2019. To make the adaption towards sustainable hydropower in Sweden, the Älvkarleby power plant needs environmental measures as fish passages to improve connectivity as well as an environmental flow in Kungsådran. The Water Authorities suggests environmental measures in Älvkarleby consisting of a nature-like fishway for the fish to move upstream, a net for guiding the fish downstream and an increased flow in Kungsådran to 20 and 30 m3/s for winter and summer, respectively. In addition, suggestions of measures have been formed by Vattenfall based on the results of a pilot study in the Dal river creating eight scenarios. The scenarios consist of combinations of two different techniques for fish passages (nature-like fishway and a technical fishway), two techniques for guiding the fish downstream (angled bar racks and a net) and two suggestions of flows in Kungsådran; keep the flow in today’s level of an average of 3 and 12 m3/s (for winter and summer, respectively) or 7.5 m3/s all year. In this study, the suggested measures are valued in a cost-benefit analysis (CBA), that includes all expected consequences for the suggestions given in the chosen time periods, to evaluate their socio-economic profitability. A CBA tool based on a research project called FRAM-KLIV is used to receive the net present value of the suggested measures. The results show that the measure suggested by the Water Authorities is not found to be socio-economic profitable, when compared to today. This analysis has not been able to monetarize two of the identified consequences. In the CBA eight scenarios are compared to the suggested measure by the Water Authorities, Scenario 1 is valued to be the most socio-economic profitable. Moreover, there are only two Scenarios (number 4 and 8) that is evaluated to not be socio-economic profitable. In this part there is one identified consequence that has not been monetarized. There are uncertainties in the methods of estimating the consequences, which are used as input in the CBA tool, thus affecting the result. In conclusion, to have a trustworthy result there is a need of more thorough investigation for the evaluation to be used in decision making of which measure is valuated to be socio-economic profitable.
|
6 |
The Social Benefit of introducing individual metering and charging of heating and hot water in rental apartments / Samhällsnyttan med att införa individuell mätning och debitering i hyresrätterPettersson, Viktor January 2013 (has links)
Syftet med examensarbetet är att skapa förståelse kring effekterna av ett införande av individuell mätning och debitering (IMD) av värme och/eller varmvatten i hyresrätter i Sverige ur ett bredare perspektiv samt att visa på dess samhällsekonomiska nyttor. Med utgångspunkt i en given lägenhetstyp, med antagna initiala förbrukningar av värme och varmvatten samt en given teknisk standard för huset, utfördes en så kallad Cost-Benefit analys för att komma fram hur ett införande av IMD påverkar samhället ekonomiskt. Fokus har i rapporten legat på de tre aktörerna hyresgäst, hyresvärd och fjärrvärmeleverantör samt i viss mån även miljöaspekter. I analysen jämförs tre olika alternativ: alternativ 1 – införa IMD av enbart varmvatten, alternativ 2 – införa IMD av både värme och varmvatten och alternativ 3 – inte införa någon typ av IMD. Analysen gick till så att alla relevanta konsekvenser erhöll ett monetärt värde för att sedan ingå i ett 10-årigt kassaflöde mellan åren 2013-2023. En viktig aspekt i rapporten är fjärrvärmeleverantörens (FVL) roll vid energiproduktionen samt dess rörliga kostnader som inte tycks spegla de rörliga avgifter som kunderna debiteras. En minskning i energianvändandet får därför till följd att intäkter avtar mer än kostnaderna för FVL. I beaktning tas även de miljömässiga konsekvenserna av en minskad energianvändning med avseende på koldioxidutsläpp. Nuvärdena av de tre olika alternativen speglar vidare hur lönsamt respektive alternativ är. Resultatet blev att både alternativ 1 och 2 visade sig vara olönsamma, med negativa nuvärden. Det alternativ som förespråkas i rapporten är därför att inte införa någon typ av individuell mätning och debitering i lägenheterna. I känslighetsanalysen konstateras det dock att lönsamheten är starkt beroende av vissa antaganden som tidigare gjorts och att det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån resultatet. Bland annat kan man konstatera att en förändring av initial förbrukning av varmvatten från 60 m 3/år till 70 m3/år gör båda alternativen lönsamma, allt annat lika. Små justeringar hos de ingående parametrarna kan således få avgörande konsekvenser för kalkylen. / The aim of the project is to create an understanding of the effects of introducing individual metering and charging (IMC) of heat and / or hot water in rental units in Sweden from a broader perspective, and to show its social benefits. Based on a given technical standard of an apartment, with assumed initial consumptions of heating and hot water, a 'Cost-Benefit Analysis (CBA) was conducted to show how an introduction of IMC affects society economically. The focus of the report is on the three actors: tenant, landlord and the district heating supplier. Environmental impacts are also achieved in the report, but only to a limited extent. The analysis compares three different options: Option 1 - introduce IMC of hot water only, Option 2 - introduce IMC of both heating and hot water, and Option 3 - do not introduce any type of IMC. All relevant impacts received monetary values to, thereafter, be arranged in a 10-year cash flow model, between the years 2013 and 2023. Present values of the three options will reflect on how profitable each option is. An important aspect of the report is the district heat supplier’s role in energy production, and its variable costs that do not appear to reflect the consumers’ variable fees of heating. A reduction in energy use can therefore result in revenues declining more than costs of the district heat supplier. The report also takes into account environmental impacts of reduced energy consumption, with respect to emissions of carbon dioxide. The outcome of the CBA was that both options 1 and 2 were shown to be unprofitable, with negative net present values. Thus, the preferred option in the report is Option 3 – not to introduce any type of individual metering and charging in the flats. However, the sensitivity analysis concludes that profitability is highly dependent on certain assumptions made and that it is difficult to draw any general conclusions from the results. Among other things, it can be concluded that a change in initial consumption of hot water from 60 m 3 to 70 m3 makes both options profitable, all else equal. Small adjustments of the parameters can thus have a major impact on the calculation.
|
7 |
Fastighetsfond inriktning studentbostäder : Private Equity gör samhällsnyttaLangseth, David, Norström, Robin January 2011 (has links)
Bristen på studentbostäder i Stockholm är akut ‐köerna och väntetiderna växer, men ingen förändring sker. Trots vallöften och stort politiskt intresse är byggandet i det närmaste obefintligt. De större aktörerna på Stockholms studentbostadsmarknad verkar sakna incitament för att producera nya bostäder. Det främsta argumentet för att inte bygga anses vara dålig lönsamhet. Syftet med detta examensarbete är att analysera lönsamheten och lyfta fram idén om en fastighetsfond med inriktning studentbostäder. Fonden som presenteras i arbetet vänder sig till institutionella investerare med stort kapital som kan möjliggöra det uppsatta målet på 3500 nya lägenheter. En av fondens fördelar är att den erbjuder investerarna en lättillgänglig produkt med låg riskexponering ‐ett substitut till statsobligationer. Vidare är fonden en fastighetsfond, som innebär att den till skillnad från aktier i noterade fastighetsföretag saknar en stark korrelation med aktiemarknaden. Detta faktum gör den till ett bra komplement i större portföljer. Som underlag för fonden skapades en lönsamhetskalkyl på ett realiserbart projekt. Lönsamhetskalkylen är en viktig del av examensarbetet och stor vikt har lagts vid att all indata till denna skall vara marknadsmässigt korrekt. Examensarbetet visar på ett underlag för att implementera en fastighetsfond med inriktning studentbostäder på Stockholms studentbostadsmarknad. Efterfrågan är klart större än utbudet och avkastningen fonden skulle generera får anses vara över genomsnittet för fonder med liknande riskexponering. Vår förhoppning är att synen på lönsamheten för studentbostäder skall ändras och intresset för marknaden öka. Ett ökat intresse skulle innebära högre och stabilare restvärden på fastigheterna, detta skulle direkt påverka lönsamhetskalkylerna för flertal projekt som då skulle realiseras.
|
8 |
Arbetsmotivation och arbetsglädje efter 40Wermäng, Annelie January 2006 (has links)
Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur en stigande ålder och ett ökat antal år i förvärvsarbete påverkar arbetsmotivation och arbetsglädje hos kvinnor över 40 år. Med arbetsmotivation avses vad som primärt utgör de största anledningarna till att människan lönearbetar och med arbetsglädje avses den upplevda tillfredställelsen och gemenskapen som ett arbete ger individen. För att uppnå syftet har en mindre intervjuundersökning utförts. Fem kvinnor i åldern 41- 62 år, vilka arbetar eller har arbetat på förskola, intervjuades om sin upplevelse av arbetsmotivation och arbetsglädje. Respondenterna har beskrivit såväl sin nuvarande arbetssituation som skattat den upplevda arbetssituationen när de var i 25-årsåldern. Resultatet påvisade att en stigande ålder, personlig mognad och den större säkerhet som ett ökat antal år i yrket innebar medförde att arbetsmotivationen ökade över tid. Strukturella förändringar kunde ibland påverka arbetsmotivationen negativt. Den främsta anledningen till att intervjupersonerna arbetade var den ekonomiska drivkraften, att de måste försörja sig. Den upplevda arbetsglädjen beskrevs av majoriteten som större nu jämfört med när respondenterna var i 25-årsåldern. Resultatet visade även att känslan av att utföra ett arbete som är till nytta för samhället var värdefullt för ett fortsatt engagemang i arbetslivet.
|
9 |
Vad är syftet med slöjden? What is the purpose of slojd?Arnoldi, Lena January 2009 (has links)
Studiens syfte i korthet har varit att ta reda på hur slöjdlärare tolkar den nationella kursplanen för slöjd i en vidare bemärkelse än själva hantverkskunnandet. I detta syfte har sex slöjdlärare med olika bakgrund intervjuats. Inledningsvis har i arbetet gjorts en översikt över slöjdämnets historia, forskning kring praktiskt och intellektuellt arbete i förening och den rådande samhällssynen på kunskap. Sedan har en tolkning av den nationella kursplanen för slöjd gjorts utifrån mitt eget perspektiv och även de intervjuade slöjdlärarnas. Resultatet som framkommit pekar på att slöjdämnets egentliga nytta är större än själva hantverkskunnandet, men svår att definiera, och att ämnets långsiktiga syfte behöver tydliggöras. Avslutningsvis har också ett eventuellt byte av namn för ämnet diskuterats, för att om möjligt i detta förtydliga dess egentliga syfte.
|
10 |
Arenavågen : ett kommunalt lönsamhetsperspektiv på fyra multiarenorKarlsson, Emilia, Larsen, Angelica, Lervik, Angelica January 2014 (has links)
Bakgrund och problem: Det har byggts ungefär 50 nya arenor under 2000-talet och i flera fall har arenorna byggts i små kommuner. Varje år lägger Sveriges kommuner ut 400 miljoner kronor för att arenorna ska gå runt. Med detta som bakgrund tycks arenatrenden trots allt öka, men varför? Media lyfter ofta fram den ekonomiska situationen för en arena men kommunerna beskriver att de vill skapa ett värde som inte kan mätas i ekonomiska termer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och förstå kommunens syn på en arenas lönsamhet genom att beskriva beslutsprocessen för etablering av en ny arena. För att uppfylla detta kommer vi att identifiera och förklara avgörande faktorer (både ekonomiska och icke-ekonomiska). Avgränsningar: Vi har valt att endast studera multiarenor och därmed uteslutit andra typer av arenor. Vi har även valt att göra en avgränsning till att undersöka fyra olika multiarenor i södra Sverige, där arenorna är byggda under 2008-2012 och har en kapacitet på mellan 4400 och 5500 åskådare. Vi har också gjort en avgränsning till att bara studera arenor där kommunen tagit det främsta initiativet till att bygga. Metod: Uppsatsen har en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsinriktning. Den empiriska studien består huvudsakligen av semistrukturerade intervjuer och offentliga dokument. Slutsats: Kommuner räknar inte med att arenor ska vara ekonomiskt lönsamma utan att de istället ska skapa värde för invånarna. Värdet utgörs bland annat av att gynna folkhälsan, bli en attraktiv stad samt att kunna erbjuda idrotts- och nöjesevenemang. Samtliga studerade kommuner har gamla och nedslitna anläggningar som byggts ungefär vid samma tidpunkt vilket kan förklara den aktuella arenatrenden som en andra arenavåg.
|
Page generated in 0.0454 seconds