År 1998 infördes den första lagen gällande kommunal redovisning och i samband med dettabildades även Rådet för kommunal redovisning vars främsta uppgift är att främja godredovisningssed. De kommunalt ägda bolagen har blivit allt fler vilket också innebär att de fåtten större och viktigare samhällsekonomisk roll. Därav har också den kommunala redovisningenblivit mer betydelsefull. Som en följd av detta trädde en ny lag i kraft år 2019 för att skapagrunden för en mer välfungerande och rättvisande redovisning inom kommuner, nämligenlagen om kommunal bokföring och redovisning. Den nya lagen är mer reglerad och skagenerera en mer rättvisande och transparent redovisning som möjliggör för jämförelser mellankommuner. När det kommer till redovisning inom den kommunala sektorn finns det mångasaker som skiljer sig från den privata, en av dessa skillnader är hur bolag inomkommunkoncernen konsolideras in i de sammanställda räkenskaperna.Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en djupare förståelse för de sammanställdaräkenskaperna inom den kommunala redovisningen. Vidare att undersöka om kommuner iNorrland har påverkats av den nya lagstiftningen och varit tvungna att bytakonsolideringsmetod samt om den uppfyllt sitt syfte att bidra till en mer jämförbar redovisningkommuner emellan. Syftet besvaras genom semi-strukturerade intervjuer utförda pårespondenter som arbetar med kommunens finansiella rapporter på fyra olika kommuner iNorrland. Dessa svar ligger till grund för studiens resultat och slutsats.Studiens resultat visar att majoriteten av kommunerna inte har bytt konsolideringsmetod somett resultat av den nya lagstiftningen men att de ändå har påverkats av den. Slutsatsen är att dennya lagen om kommunal bokföring och redovisning har bidragit till att den kommunalaredovisningen har blivit mer jämförbar. Inte främst vad gäller de sammanställda räkenskapernautan också avseende andra faktorer. Slutligen visar studien på att reglering är en bidragandefaktor till harmonisering.