Studiens syfte är att undersöka hur lärarstudenter ser på villkoren för goda relationer mellan lärare och föräldrar genom observationer från sin verksamhetsförlagda utbildning. I studien genomfördes intervjuer på lärarstudenter med utbildningsinriktning förskola och skolans tidigare år. Genom intervjuerna framkom det att det finns olika sätt att skapa goda relationer och att handledarna till informanterna har haft olika engagemang i att skapa goda relationer. Det har också framkommit att lärarstudenter inte känner sig tillräckligt kunniga i att skapa goda relationer mellan lärare och förälder vilket har skapat en otrygghet hos dem. Det finns också tendenser till att det är skillnad mellan manliga och kvinnliga lärare och hur de hanterar konflikter och relationerna.

SAMMANFATTNING   Syfte: Att undersöka om isolerade hematologiska patienters fysiska aktivitetsnivå kunde förbättras med hjälp av en skriven individuell vårdplan och ett motiverande samtals förhållningssätt, samt om en ökad fysisk aktivitetsnivå kunde påverka behovet av transfusioner, analgetika, antibiotika och antalet isoleringsdagar.   Metod: En kvasiexperimentell design valdes och interventionsgruppen jämfördes med hematologiska patienter på en motsvarande avdelning i södra Sverige. Personalen på interventionsavdelningen fick en kort motiverande samtals utbildning. Sexton patienter inkluderades i varje grupp, 13 patienter slutförde studien på interventionsavdelningen och 12 i jämförandegruppen. Patienterna skrev aktivitetsdagböcker dagligen och all aktivitet räknades om till METs (Metabolic Equivalent of Task), ett validerat sätt att mäta fysisk aktivitet.   Resultatet: En signifikant skillnad på METsmedelvärden framkom i de två grupperna, 11,1 METs/dag i interventionsgruppen mot 6,8 METs i jämförandegruppen. Avseende behovet av transfusioner, analgetika, antibiotika och antalet isoleringsdagar är det signifikant skillnad enbart på isoleringstiden. Däremot är det signifikanta skillnader gällande alla testade variabler utom för antalet erytrocytkoncentrat när samtliga patienters METs värden kategoriserades i tre grupper enligt aktivitetsnivå.   Slutsats: Ett motiverande samtals förhållningssätt tillsammans med en skriven individuell vårdplan kan ha betydelse för patienternas fysika aktivitetsnivå. Patienter som rör sig dagligen från 5 METs och uppåt har lägre behov av trombocyter, antibiotika och analgetika och de är inte isolerade lika länge. / ABSTRACT   Purpose: To investigate if the physical activity level of isolated haematological patients can be improved by using individual care plans and a motivational interviewing approach (MI), as well as if an increasing level of physical activity affects the need of transfusions, analgesics, antibiotics and number of days in isolation.   Methods: A kvasiexprimental design was chosen and the intervention group was compared to haematological patients at a ward in the southern Sweden. The staff at the intervention ward received a short MI education. Sixteen patients were included in each group, 13 patients completed the study at the intervention ward and 12 in the comparing group. The patients wrote daily activity diaries and every movement was counted as METs (Metabolic Equivalent of Task), a validated way of measuring physical activity.   Results: A significant difference in METs means was seen between the two groups, 11,1 METs per day in the intervention group compared to 6,8 METs in the comparing group. A difference in the need of transfusions, analgesics, antibiotics and the number of isolation days was only seen in time of isolation. There were significant differences in all tested variables except for the number of blood transfusions when all patients together were categorized into three groups according to activity level.   Conclusions: An MI approach together with an individual care plan may have an impact on patients’ physical activity level. Patients that are active from 5 METs per day need less thrombocytes, antibiotics and analgesics and they need shorter times of isolation.

Syfte med studien var att beskriva motiverande samtal som användbar metod i hälso- och sjukvårdspersonalens hälsofrämjande arbete med patienter som är i behov av livsstilsförändringar. Metod var en deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 12 stycken vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Resultat visade att motiverande samtal är en användbar metod framförallt för sjuksköterskan men är även användbar för all hälso- och sjukvårdpersonal. Resultatet visar även att motiverande samtal är en användbar metod i det hälsofrämjande arbetet utanför vårdrummet. Studiens resultat visar att motiverande samtal har goda effekter på livsstilsförändringar hos många olika patientgrupper, allt från diabetespatienter och deras följsamhet i vården, till att få afro-amerikaner att äta mer frukt och grönsaker. Slutsats var att motiverande samtal är en användbar metod för all hälso- och sjukvårdspersonal i deras hälsofrämjande arbete. Motiverande samtal är också en metod som fungerar på i stort sett alla patient- och åldersgrupper.     Nyckelord: Motiverande samtal, sjuksköterska och livsstilsförändring. / The aim of this study was to describe motivational interviewing as a useful method for health care staffs in their work to promote health with patients who are in need of lifestyle changes. The method was a descriptive literature study that included 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The literature search was performed in the databases Medline/PubMed and Cinahl. The result showed that motivational interviewing is a useful method especially for nurses but it´s also useful for all health care professionals. The results also show that motivational interviewing is a useful method to people without any medical training. Our results demonstrate that motivational interviewing has good effects on lifestyle changes for many different groups of patients, ranging from diabetes patients and their compliance in care, to getting African Americans to eat more fruits and vegetables. The conclusion was that motivational interviewing is a useful method for health care professionals in their health promotion work. Motivational interviewing is a method that works on almost all patients and age groups.     Keywords: Motivational interviewing, nurse and lifestyle change.

No description available.

<p> </p><p>Like adult obesity, childhood obesity prevalence is rising, especially in the Western World.</p><p>As many as 20 – 25 percent of the ten years old children are overweight in Sweden. It is</p><p>important to early identify overweight, since overweight could lead into diabetes, mental</p><p>suffering, hypertension and cardiovascular disease.</p><p>The aim of this study was to describe how nurses experience and perceive the conversation</p><p>with parents of overweight children. A qualitative method with a content analysis has been</p><p>used. Six nurses working in child health centre have been interviewed.</p><p>The result shows that the conversation between the nurse and the parents of an overweight</p><p>child can be very difficult. The nurse has to bring up the subject very carefully. It might</p><p>happen that the parent will react with anger. The nurses expressed a need for more time</p><p>allocated for taking care of this issue more satisfying. She also is looking for more education</p><p>according to conversation methods. Finally, parents carry most of the responsibility for their</p><p>children. They are the best placed to change the situation. The nurse´s important work is to</p><p>support parents and help them identify the problems and thus find the solutions that suit the</p><p>individual family.</p><p> </p> / <p>Övervikt och fetma är ett växande problem hos vuxna och barn, speciellt i västvärlden. I</p><p>Sverige är 20 - 25 % av alla tioåringar överviktiga. Det är av största vikt att tidigt identifiera</p><p>övervikt. Detta eftersom övervikt kan leda till diabetes, psykiska problem, hypertoni och</p><p>hjärt- kärl sjukdomar.</p><p>Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar</p><p>till överviktiga barn. En kvalitativ metod med innehållsanalys har använts. Sex stycken</p><p>barnsjuksköterskor/ distriktssköterskor verksamma inom barnhälsovården har intervjuats.</p><p>Resultatet visar att barnsjuksköterskans/ distriktssköterskans samtal med föräldrar till</p><p>överviktiga barn inte alltid är helt problemfria. Hon måste vara försiktig då hon för ämnet på</p><p>tal. Det händer att föräldrar reagerar med ilska. Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan</p><p>behöver mer tid för att samtala med föräldern på ett mer tillfredsställande sätt.</p><p>Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan efterfrågar också utbildning i samtalsteknik. Föräldrar</p><p>är ansvariga för sina barns hälsa. Det är de som bäst lämpar sig till att förändra situationen för</p><p>sina barn. Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskans viktiga arbete består i att stötta föräldern</p><p>och hjälpa denne att identifiera problemet och därmed hitta de lösningar som passar den</p><p>enskilda familjen.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare använder samtalet som arbetsmetod i klassrummet. Vidare söker uppsatsen svar på vilka goda respektive dåliga förutsättningar som dikterar villkoren för samtalsmiljön i klassrummet. Uppsatsen syftar också till att ta reda på hur eleverna upplever samtalsmiljön i klassrummet. Arbetet bygger på en litteraturgenomgång, två lärarintervjuer, fyra elevintervjuer och fyra lektionsobservationer. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder samtalet som arbetsmetod på ett professionellt och framgångsrikt sätt i linje med den metodik som litteraturen förespråkar. Det som främst sätter gränser eller vidgar möjligheter för samtalande i klassrummet är läraren själv, genom den kunskapssyn och elevsyn hon har. Eleverna bekräftar att de upplever samtalsmiljön som positiv och tillåtande, även om de är medvetna om de samtalsnormer som skolan har och som de måste följa.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lärare erfar det handledande samtalet i lärarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lärare är lärare ute på skolorna som handleder lärarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var också att undersöka hur VFU-lärarna ser på handledarrollen och handledningens villkor samt om det är någon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lärare i dessa avseenden. Teoretisk utgångspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen användes enkäter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmässigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lärare inom Växjö universitets upptagningsområde. Resultatet visade att VFU-lärarna samtalar mycket med sina lärarstudenter och att samtalen mest handlar om konkreta saker och mindre om övergripande pedagogiska teorier. Resultatet visade också att utbildade VFU-lärare oftare för handledningssamtal runt pedagogiska teorier och övergripande normer och värderingar, jämfört med icke utbildade VFU-lärare. VFU-lärarna i undersök-ningen uttrycker missnöje över villkoren för VFU-läraruppdraget. VFU-lärarna ser som sin främsta uppgift att säkra återväxten i yrket och att inspirerar lärarstudenterna och menar att man inte får göra yrket för akademiskt.</p>

No description available.

<p>Enligt läroplanen för förskolan har pedagoger på förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det är detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vårt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn på en och samma förskola.  </p><p> </p><p>Frågeställningarna har handlat om delaktighet, både hur delaktig man känner sig själv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. Utifrån intervjuerna har vi analyserat svaren i förhållande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som råder i läroplanen. Vi har också tittat på möjlighet och hinder för delaktighet.</p><p> </p><p>Till viss del kunde vi upptäcka att de samtal som fördes mellan rektor - pedagog hade drag av det deliberativa samtalet. Vi kom också fram till att det fanns en enighet omkring vikten av delaktighet men att det inte alltid är så lätt att leva upp till.</p>

<p>Studien fokuserar på utvecklingssamtalets olika dimensioner. Syftet är att undersöka hur elever, föräldrar och lärare uppfattar utvecklingssamtalet, när det gäller samtalets demokratiska lärandepotential. Den empiriska studien utgörs av en kvantitativ undersökning, genom enkäter till elever och en kvalitativ undersökning genom intervjuer av föräldrar och lärare. En genomgång av styrdokumentens olika krav och mål visar att demokrati, kommunikation och lärande är särskilt viktiga. Studien belyser tre olika perspektiv som hör samman med de aspekter styrdokumenten tar upp. För tolkning och förståelse av resultatet används de tre begreppen lärande, demokrati och makt som utgångspunkt. Resultatet visar att elevernas och föräldrarnas förväntningar på utvecklingssamtalet är att få information om elevernas prestationer i skolan. De ger uttryck för att de ser samtalet som ett institutionellt samtal där de har svårt att känna delaktighet. I den mån dialog uppstår, är det på initiativ av läraren. Lärarna menar att det är svårt att koppla samman bedömarrollen med uppdraget att göra samtalet jämbördigt. Samtalet skapar inte några möjligheter till att kritiskt reflektera och granska.</p>