Studiens syfte var att undersöka omfattningen av förskolepersonalens arbete med övergången mellan förskola och förskoleklass. Syftet undersöktes med hjälp av en kvantitativ enkätstudie riktad till all förskolepersonal med pedagogiskt uppdrag. Studiens resultat visar att olika förskolors omfattning av övergångsarbete varierar beroende på förutsättningar, såsom exempelvis förskolans placering eller samverkan med förskoleklassen. Studiens slutsats är att omfattningen av förskolepersonalens arbete med övergången mellan förskola och förskoleklass är relativt hög. Olika former av övergångsaktiviteter arrangeras i hög omfattning av förskolepersonalen, och samverkan mellan skolformerna sker i hög omfattning.

Syftet med denna studie är att undersöka Karlstad kommun och kommunpolisen brottsförebyggande arbete i samverkan med andra aktörer med fokus på gängkriminalitet. I bakgrunden presenteras det ytligt hur samverkan måste ske på lokal nivå i det brottsförebyggande arbetet för att kunna motverka gängkriminalitet. I avsnittet om tidigare forskning beskrivs det möjligheter och hinder med samverkan. Studien baseras på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som insamling av material. Intervjupersonerna arbetar på Karlstad kommun och kommunpolisen i Karlstad. I resultatet presenteras det hur kommunen och kommunpolisen samverkar med andra aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Samt hur de utgår från lägesbilder och fokuserar på ungdomar i det brottsförebyggande arbetet. I avsnittet analys och diskussion analyseras resultatet med hjälp av det teoretiska ramverket och diskuterar de viktigaste slutsatserna i förhållande till mitt syfte och frågeställningar. Studien har kommit fram till att lägesbilder och fokus på ungdomar är centralt i kommunen och kommunpolisens brottsförebyggande arbete för att motverka kriminalitet och gängkriminalitet samt hur de arbetar effektivt i form av samverkan.

Syftet med studien har varit att undersöka hur samverkan mellan förskola och socialsek-reterare upplevs av de inblandade vid en anmälan av barn som far illa samt hur pedago-gerna resonerar kring tillvägagångssättet att göra en anmälan. Vi valde att analysera vår empiri utifrån Danermarks (2000) teori om samverkan samt Lipskys (2010) om väl-färdsbyråkrater. Vårt empiriska material har vi fått in genom att använda oss av kvalita-tiv forskningsintervju. Resultatet visar att samverkan mellan socialsekreteraren och för-skolan ofta brister och framförallt på grund av sekretessen som socialsekreteraren har gentemot förskolan. / The purpose of this study was to examine how the cooperation between preschools and social sevices is experienced by those involved in a notification of child abuse and how teachers reason on the procedure to file a complaint. We chose to analyze our empirical material based on Danermarks (2000) theory of cooperation and Lipsky (2010) on welfare bureaucrats. The results show that the cooperation between social services and preschools are often at fault, and above all because of the secrecy social worker has towards preschool.

Encouragement to develope an individual pictorial and figuratve language in combination with theoretical learning simplifies the process of learning / Uppmuntran att utveckla ett individuellt bild- och formspråk i kombination med teoretiskt lärande underlättar lärprocessen

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur samverkan mellan habiliteringen och skolan ser ut. Genom litteraturstudier har vi bland annat fördjupat oss i vad samverkan innebär och hur den kan fungera mellan olika verksamheter. Vi har använt oss av en komplementär metod, det vill säga både intervjuer till personal inom habilitering och skola samt enkäter till en föräldragrupp.I resultatet framgick det tydligt att alla parter ansåg att samverkan kan förbättras. Resultatet visade också att bristande kommunikation mellan habilitering och skola leder till missförstånd och outtalade förväntningar verksamheterna emellan. Förutsättningen för att samverkan ska komma till stånd är bra relationer och samordnade insatser som bygger på att det finns kunskap om varandras verksamheter, gemensamma och tydliga mål, gemensam vilja och en tydlig ansvarsfördelning. Själva samverkansprocessen förutsätter med andra ord en samsyn och en tydlig rollfördelning med barnen och deras föräldrar i fokus. Nyckelord: samverkan, funktionshinder, habilitering

Syftet med arbetet är att kartlägga och ta reda på vilka faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska arbetet i matematik bedrivs på individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om den specialpedagogiska rollen samt matematiksvårigheter.Med hjälp av enkäter till pedagoger som undervisar i matematik och intervjuer med specialpedagoger och skolledare vill vi få en klar bild av de faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska arbetet bedrivs. Vi vill undersöka vad som styr valet av metod på individnivå, vad som styr hur specialpedagogen arbetar på gruppnivå samt vilka faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska stödet är organiserat. Dessutom vill vi ta reda på vilka samverkansformer det finns mellan dessa nivåer. För att få en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgått ifrån samt de inlärningsteorier vi tror kan vara giltiga för vårt arbete.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det specialpedagogiska arbetet i matematik inte prioriteras på samma sätt som i svenskämnet i de lägre årskurserna. Där används resurserna till läs- och skrivinlärning. I de högre årskurserna finns oftast en tydligare gång när det gäller att fånga upp och ge stöd åt elever i matematiksvårigheter. Där är det målet att uppnå betyget godkänt i kärnämnet matematik som styr resursfördelningen. / Special education in mathematics

Skolans uppdrag ska ske i samarbete mellan skolan och hemmen och samverkan skal ske mellan lärare och föräldrar, detta framgår tydligt i läroplanen (Lp-94). Syftet med detta arbete är att belysa och beskriva hur kontakten mellan föräldrar och skola fungerar. Det är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av intervjuer. De intervjuade är lärare och föräldrar på en grundskola. Undersökningen handlar om i vilka former samarbete sker idag samt vilka uppfattningar föräldrar och lärare har till de nuvarande samarbetsformerna i skolan. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att såväl föräldrar som lärare har en positiv inställning till samarbete. Kontakten pågår under många olika former. Intensiteten, kvaliteten och resultatet av dessa kontakter är mycket olika eftersom intresset för att uppehålla dessa kontakter varierar, både bland föräldrar och bland lärare. I resultatet framkom även att såväl lärare som föräldrar uttrycker en önskan om att kontaktformerna mellan skola och hemmen kunde varit bättre. / Active parents and varying forms of cooperation between home and school as an important basis for children’s development.

I denna studie undersöker vi eventuella barriärfaktorer som avser kommunikation och kultur i samverkan med föräldrar som har utländsk bakgrund och svensk förskola. Studien har som syfte att ta reda på hur föräldrar upplever/ser på svensk förskola, dess normer och värderingar. Denna studie berör ett problem som enligt forskning Bouakaz (2009) och erfarenhet kan uppstå i förskolan där vi möter föräldrar som har annan etnisk bakgrund, nämligen kring kommunikation och samverkan. Genom intervjuer får vi ta del av föräldrars enskilda upplevelser i mötet med den svenska förskolan. Vi tar också del av en förskollärare och en förskolechefs erfarenheter kring ämnet, som sedan båda ligger till grund för analysen. Resultatet visar olika perspektiv att se på normer och värderingar, hur kommunikationen och kulturen speglar samverkan mellan hem och förskola. Vi hoppas att genom förståelse för familjers enskilda upplevelser kunna bidra till ökad kunskap kring människors olika sätt att se på förskolan.Nyckelord: Barriärfaktorer, kultur, kommunikation och samverkan

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur samverkan ser ut i dag mellan hem och skola. Vi har valt att se det både ur pedagog- respektive föräldraperspektiv. Finns det ett väl fungerande samarbete eller är det något man vill förändra? Vi ville också ta reda på om föräldrars och pedagogers bild stämmer överens om hur samarbete kan gå till och om man är beredd att mötas med tillgång och efterfrågan.Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori bygger på att det är samspelet mellan de olika miljöerna kring barnet som påverkar hur och till vad barnet utvecklas. De olika miljöerna såsom hemmet och skolan är beroende av varandra och hänger ihop därför är det vikigt att dessa kan samspela med varandra och ha en fungerande relation. Enligt den sociokulturella teorin så sker lärandet i interaktion med andra. Föräldrar och andra vuxna bör därför ses som en tillgång i barnets lärandeprocess i skolans värld.De metoder som vi valt att använda oss av är intervjuer i kontakten med pedagogerna och utskick av enkäter till föräldrarna.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att både pedagoger och föräldrar är nöjda med samarbetet i dag. Dock är man beredd att förändra och utöka kontakterna från båda parter om det är till förmån för de inblandade. Samarbetet sker på många olika sätt idag och det finns en vilja från pedagoger att involvera föräldrarna mer i undervisningen och föräldrarna är beredda delge sina erfarenheter. / The aim with this survey has been to get to know how collaboration sees out today average homes and school. We have selected to see it both from pedagogue - respective parent’s perspective. Is the surely operational cooperation or is it something they want to change? We wanted also to know about parents' and pedagogues picture agrees agreed about how cooperation seems to work and if one is ready to meet with access and demand. Bronfenbrenners development ecological theory builds on that it is the ensemble between the different environments around the child that influences how and to what child to be developed. The different environments as the home and the school are interdependent and hangs together therefore it is important that these can play well together with each other and have an operational relationship. According to it sociocultural the theory so happens learning in interaction with others. Parents and others adult should therefore be seen as an access in the child's faith spirit process in the school’s world. The methods that we chosen to use us of is interviews in the contact with pedagogues and dispatches of questionnaires to the parents. To sum up, we can establish that both pedagogues and parents are pleased with the cooperation today. However, one is ready to change and to increase the contacts from both parties if it is to benefit for they involved. The cooperation happens on many different ways today and there be a will from pedagogues to involve the parents more in the education and the parents is ready notify their experiences.

Denna studie behandlar samverkan i ett projekt mellan försäkringskassan och en allmänpsykiatrisk klink. Studien har kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Vår empiri är hämtad från medlemmar i projektets styrgrupp och läkare från kliniken. Projektet syftar till att ta fram en metod för att kunna ta hand om de långtidsarbetslösa patienterna på kliniken. Syftet och målet med studien har varit att ta reda på vilka faktorer som är relevanta för att uppnå god samverkan, samt hur samverkan kan vara utvecklande för en organisation. Vår slutsats är att det finns många faktorer som ligger till grund för att god samverkan skall råda. Ett axplock av dessa faktorer är: kommunikation och motivation hos de medverkande. / This study involves a cooperation project between the Swedish health benefits system and a local psychiatric clinic. The study has a qualitative method and the data has been collected from the cooperation board and doctors at the clinic. The cooperation board consists of representatives from all parties. The projects aim is to develop a method for combating long-term sick leave in patients at the clinic. The aim of the study has been do discover what factors are relevant in order to have good cooperation and how cooperation can develop an organization.Our conclusion is that there are several factors that good cooperation are dependent upon. These are among others communication and the motivation of the participants.