Tese de mestrado integrado. Engenharia Civil (Construções Civis). Universidade do Porto. Faculdade de Engenharia. 2010

<p>Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, Östersund</p><p>Författare: Lina Allmungs och Sara Noréus Magnéli</p><p>Handledare: Jan Hemlin</p><p>Titel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jämtländska företag</p><p>Bakgrund och problemdiskussion: De senaste två decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fått allt mer kritik. Anledningen är att det idag råder andra förhållanden än när den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de båda Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början på 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmässiga mätningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens läge är de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnå. Företagen måste därmed eftersträva en balanserad prestation av de finansiella och operationella mätningarna för att få en snabb och överskådlig bild av verksamheten.</p><p>Ovanstående diskussion leder fram till följande frågeställningar:</p><p>•Hur utbrett är det balanserade styrkortet bland Jämtländska företag?</p><p>•Vilka perspektiv och nyckeltal tillämpas?</p><p>Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utsträckning företag i Jämtland använder sig av det balanserade styrkortet. Vi ville undersöka om bransch, antal anställda, omsättning samt årets resultat efter finansnetto har inverkan på valet av att implementera det balanserade styrkortet i verksamheten. Syftet var även att beskriva vilka perspektiv och nyckeltal företagen använder sig av.</p><p>Metod: Ett deduktivt (beskrivande) tillvägagångssätt användes, där vi utgick från kända teorier i ett försök att finna en förståelse för att kunna testa fenomenet empiriskt. Vi ansåg att kvantitativ metod lämpade sig bäst för vår undersökning då vi ville nå ut till en stor del av företagen. Kvalitativa inslag förekom då den kvantitativa forskningen genom en enkät hade inslag av verbala analysmodeller.</p><p>Resultat och slutsats: Användarna av det balanserade styrkortet runt om i världen inkluderar alla typer av företag. Studier visar även att det balanserade styrkortet är utbrett bland företag i Sverige. Styrkort använder vissa generella nyckeltal som speglar mål som är gemensamma för många strategier och oberoende av bransch och företag. Utifrån vår studies resultat anser vi oss kunna hävda att det balanserade styrkortet inte används i någon större utsträckning bland företag i Jämtlands län. Däremot anser vi oss inte kunna dra några generella slutsatser om vilka perspektiv och nyckeltal som är mest frekvent använda hos företagen.</p>

No description available.

<p>This study aims to contribute to the understanding of how existing theories of strategy and strategic changes may be applied in a real-world Balanced Scorecard (BSC) context. In other words, how a strategy is connected to an existing BSC in a real-world setting. What makes this study interesting and relevant is the current turbulent state of the worldwide economy that is likely to lead to strategic adjustments and changes to a larger extent, which should be reflected in a strategic tool such as the BSC.</p><p> </p><p>In order for a change to be implemented it must be known and understood by those who are expected to perform the change. The ones expected to implement a change should know about it to actually be able act out on a possible connection between the strategy and the BSC. To deeply understand how strategy and strategic changes are reflected in the BSC should thereby entail how strategic changes are uttered in the BSC as well as how well they are communicated to all relevant levels of the company. That implies finding whether the BSC is actually used, in a real-world setting, as the strategic communication tool that it has been occasionally named and how that would occur.</p><p> </p><p>The study departures from existing strategy- and BSC theory to then contribute with a real life application of them. The method used to fulfill this purpose is by deeply interviewing relevant respondents at Nordea familiar and active within the subjects of strategy and the BSC. The study will reveal a result that is analytically, but not statistically generalisable to other similar contexts, all in accordance to the qualitative research strategy that this study holds. Multiple cases, in form of different units or divisions all in different hierarchical levels of Nordea, have been studied in isolation and comparison. One true reality has not been sought for, but rather the contribution of each case to the real-life context.</p><p> </p><p>It was found that a strategic change should, to a great extent, be implemented through addressing behaviors. Using Key Performance Indicators (KPI) in the BSC could demonstrate both how certain activities should be prioritized and what level of performance should be expected. Further, KPI’s can easily be adjusted to the specific role of an employee and even be broken down to an individual level, which make every change relevant and thereby more likely to be fulfilled. Further, they can be adjusted and implemented at any hierarchical level. Consequently, by using KPI’s to address a coveted behaviour and to consistently monitoring and reviewing the process, strategy and strategic changes can be implemented in a flexible, relevant and active manner to ascertain that the best conditions are provided for both seeing and implementing strategic changes through the BSC.</p>

No description available.

Background: After immense criticism, the Swedish government requested an investigation concerning the construction industry. The report concludes that the inactive competition within the construction industry entail that the industry continuously delivers the same products, in the same way. Gabrielsson &amp; Lutz (2002), states that the market condition and the long history of static competition within the construction industry has led to low productivity, high consumption of resources, large influences on the environment, higher costs and a lack of qualified labour. The construction industry is now dealing with an increasing competition and evidently decreasing subsidies from the government, that will continue to influence the construction industry, and the companies, which therefore must work hard to sustain and increase their competitive advantages. Purpose: Describe how a construction firm could integrate the strategy with the operative work on the project level in order to sustain and develop their competitive advantages in a growing competitive environment, by implementing a balanced scorecard (BSC). Method: Since the problem and the subject are complex and vast, the authors started the research by study a wide range of literature, articles and journals. Three interviews were made with a project leader working at the site, operative level, and two managers working on the strategic level, in the line organization above the project leader. With this selection the authors aimed to see whether the three experienced the organization and strategies the same way. Conclusions: The authors have concluded that NCC needs to go from being a very decentralized organization to be more of a centralized one. The centralization concerns purchase, coordination, industrialization, and project selection. The strategy has to involve all of these factors. NCC needs to coordinate the retention of knowledge and newly found solutions. They also need to have continuing processes of development and improvement concerning this retention, which in favourability should be located on a national level. This could raise NCC’s chances to achieve increased efficiency, decreased costs, better quality and environment. The authors further believe that NCC needs to strengthen their focus on industrialization on a national level, while letting the project organizations act as its own company. Every project is unique and therefore NCC needs to learn from all projects in ability to see the possibilities and enlighten the problems in all types of projects. If not, the large-scale production benefits could be missed out.

Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, Östersund Författare: Lina Allmungs och Sara Noréus Magnéli Handledare: Jan Hemlin Titel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jämtländska företag Bakgrund och problemdiskussion: De senaste två decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fått allt mer kritik. Anledningen är att det idag råder andra förhållanden än när den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de båda Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början på 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmässiga mätningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens läge är de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnå. Företagen måste därmed eftersträva en balanserad prestation av de finansiella och operationella mätningarna för att få en snabb och överskådlig bild av verksamheten. Ovanstående diskussion leder fram till följande frågeställningar: •Hur utbrett är det balanserade styrkortet bland Jämtländska företag? •Vilka perspektiv och nyckeltal tillämpas? Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utsträckning företag i Jämtland använder sig av det balanserade styrkortet. Vi ville undersöka om bransch, antal anställda, omsättning samt årets resultat efter finansnetto har inverkan på valet av att implementera det balanserade styrkortet i verksamheten. Syftet var även att beskriva vilka perspektiv och nyckeltal företagen använder sig av. Metod: Ett deduktivt (beskrivande) tillvägagångssätt användes, där vi utgick från kända teorier i ett försök att finna en förståelse för att kunna testa fenomenet empiriskt. Vi ansåg att kvantitativ metod lämpade sig bäst för vår undersökning då vi ville nå ut till en stor del av företagen. Kvalitativa inslag förekom då den kvantitativa forskningen genom en enkät hade inslag av verbala analysmodeller. Resultat och slutsats: Användarna av det balanserade styrkortet runt om i världen inkluderar alla typer av företag. Studier visar även att det balanserade styrkortet är utbrett bland företag i Sverige. Styrkort använder vissa generella nyckeltal som speglar mål som är gemensamma för många strategier och oberoende av bransch och företag. Utifrån vår studies resultat anser vi oss kunna hävda att det balanserade styrkortet inte används i någon större utsträckning bland företag i Jämtlands län. Däremot anser vi oss inte kunna dra några generella slutsatser om vilka perspektiv och nyckeltal som är mest frekvent använda hos företagen.

The development because of information science and technology, and the transition of economic structure, economic development has already been changed into globalization economy from national economy entered a new era in 2000 so what position of finding enterprises and the future opportunity, namely become all managers to chase from the guide goal, the tactics are to help enterprises to find the direction of development and niche existing in the future, reach this tactics goal to need according with and organizing talents of the demand. This research purport lies in carrying out the balance scorecard and setting up strategy maps with the company, build and construct by four literary compositions surface index of the strategy maps, in order to reach the goal that enterprises manage, and inspect complete degree of the human capital of the company in view of the above, on the drop gap of the human capital, through the setting-up of the function model , find out the key competitiveness of the company, already training existing human capital , or by recruiting and finding talents who accords with company's key ability. After case study, find mainly: 1.The strategy must need the support and approval of the high-order executive, construct the surface in four phases of balance scorecard, can help the company with the financial affairs and not manage by financial indexes, and pass the expansion of the strategy maps, the administrator can understand the course that the strategy carry out by this, find out the of the question, but not only have the appearing of the last result. 2.The setting-up of human capital is to quite consume the time and energy, with the setting-up of the competency model, can first inspect existing staff's behavior index of finding out the so-called the outstanding one of work again , and can develop , train even find out the successors.

När man läser om olika managementkoncept kan man ibland få uppfattningen om att de är lösningen på många av de problem som organisationer upplever sig ha. Ett av dessa koncept är balanserade styrkortet som kan användas för styrning av företag på både strategisk nivå såsom på operativ nivå. Resultatenheter som bedriver ekonomistyrning enligt traditionella formella styrmedel och som försökt implementera det balanserade styrkort har troligtvis någon gång upplevt att de hamnat i konflikt med de finansiella krav som organisationen ställer. Vidare tycks det finnas en övertro på att det balanserade styrkortet ska vara anpassningsbart för varje organisation i varje situation samt att det har en positiv effekt på det ekonomiska resultatet. Nödvändigtvis behöver ett införande av ett balanserat styrkort inte innebära att styrning av en organisatorisk enhet förbättras. / When reading about different management concepts one can sometime get the impression of that they are the solutions to many of the problems that organizations experience. One of these concept is the balanced scorecard that can be use for steering a company both on a strategic level as well on an oprerational level. Result unit which take usage of economic steering according to formal means of controll and that have tried to implement the balanced scorecard have probably sometime experienced that they have come into conflict with the financial expectations that the organization have put up. Furthermore, it seems to be a belief in that the balanced scorecard should be suitable for every organization in every situation and to have a positive impact on the financial result. Not necessarily can an implementation of a balanced scorecarad mean that steering of a result unit is improved.

No description available.