The purpose of this study is to examine the nude female figure among Karlstad municipality's public art, focus mainly on the artwork Med ett leende by the artist Viktor Korneev. Thus, the artwork is analyzed and compared with other public sculptures to demonstrate possible similarities and differences, between the works, but also in the relationship to the viewer. The chosen method for the study is semiotic analysis and reception analysis, The result is then discussed in the light of the gender studies framework via, among others, Lynda Nead and Griselda Pollock, as well as art sociologist Janet Wolff. Further result shows an ambivalent feminine code amongst the sculptures, and the deviant formal elements that is detected contradict conventions of art. It is established that the meeting between the viewer and the work of art is part of a democratic process.

Syftet med undersökningen är att visa på vilka sätt marknadsföring av svenska destinationer använder sig av hedonistiska teman för att övertyga läsaren. Detta undersöks genom att studera hur hedonistiska teman uttrycks genom text, bild och samspelet mellan text och bild. Studien fokuserar på fyra teman med hedonistisk grund: frihet, närvaro, autenticitet, samt spänning. Dessa teman identifieras i materialet med hjälp av semiotisk analys hämtad från Roland Barthes. Studiens material är utdrag från webbplatser från destinationsbolagen för Gotland, Höga Kusten och Skåne. Analysen visar att dessa hedonistiska teman uttrycks i bild med hjälp av komposition, bakgrundsmiljöer, ljusförhållanden, föremål, ansiktsuttryck, handlingar och personlig stil. De visuella medlen fungerar både på en denotativ och konnotativ nivå. Temana uttrycks i text genom formuleringar som nyttjar denotativ och konnotativ betydelse i olika hög grad och några återkommande sätt att hämta konnotationer är genom yrken, aktiviteter och utländska platser. Analysen av samspelet mellan text och bild visar att samspelet kan förstärka, förändra och skapa både denotativ och konnotativ betydelse tillsammans, men att potentialen i samspelet ibland inte nyttjas. Analysen visar också att materialet i högre grad kommunicerar genom bild än genom text.

Den här uppsatsen undersökte hur medielogiken uttrycks i Rädda Barnens och Sverige för UNHCR:s videomaterial under flyktingkrisen september 2015. Då majoriteten av den medialiseringsrelaterade forskningen i Sverige har intresserat sig för partiledardebatter och politisk kommunikation finns det en kunskapslucka kring hur medielogiken formar andra sfärer i samhället. Denna studie avsåg att genom semiotisk analys och mulitmodal analys undersöka videomaterial i dessa två ideella organisationer, för att identifiera mediernas berättartekniker i dem. Sammanlagt analyserades fyra videoklipp i två ideella organisationers Facebook-sidor under september 2015 utifrån teorin om semiotik och medielogik. Två tydliga teman i videoklippen framträdde ur resultatet. Dessa benämnde vi som Flyktingkrisen som empati och Flyktingkrisen som verklighet. Ur dessa framkom fyra underteman. Dessa benämnde vi som dramatisering, dokumentering, reklamformat och nyhetsformat. Studiens resultat visade även att medielogiken personifiering förekommer starkt i samtliga av våra studieobjekt. Utifrån detta resultat kunde vi dra slutsatser kring genom vilka stereotyper personifieringen framkom i.   Vår studie bidrar därmed till forskningsfältet med kunskap om stereotyper av flyktingar. I tidigare forskning av Ylva Brune (1998) urskiljs två sorters stereotyper av flyktingar: offer eller hot. Vidare menar Urban Ericsson (2001) att stereotypen den duktige flyktingen tenderar att förekomma i media endast på individnivå. I vårt material fann vi att en flykting gestaltades annorlunda än de stereotyper vi fann i vår tidigare forskning. Vi valde att kalla den här kategorin flyktingen som målmedveten då denne är fast besluten att ta sig fram trots omständigheterna. Vi fann även en icke tidigare dokumenterad framställning av flyktingar som likartad publiken när det gäller välfärdsbakgrund. / The aim of this paper was to examine how media logic’s are expressed in Save the children’s and Sweden for UNHCR’s video material during the migrant crisis. Since the majority of the mediatization research in the Swedish context has focused on the party leaders and political communication, there is a lack of awareness regarding how media logic shapes other spheres in the community. This study’s objective was to examine video material through semiotic and multimodal analysis, to identify media logics. In total four videos from two nonprofit organizations, that were published in September 2015, were analyzed based on the understanding of media logics.  Two distinctive themes appeared in the results. These were titled migrant crisis as empathy and migrant crisis as reality.  From these, four subthemes appeared. These were titled dramatization, documentation, advertising formats and news format. The result shows that personalization occurs strongly in all of our study.  Our study contributes to the research field with knowledge about stereotypes of refugees. We found a new kind of stereotype that we have chosen to call the determined refugee. The choice of name for this category is based on our interpretation of a refugee as determined to survive. In addition to the study’s contribution of how the representation of refugees among nonprofit organizations now take a new form, we also found a not previously documented representation of refugees like the crowd when it comes to the welfare background.  Our study contributes to knowledge about how mediatization is expressed in strategic communication.

Denna studie har genomförts med syfte att undersöka hur kroppsaktivister artikulerar kropp och kroppspositivitet genom bilder och texter på deras Instagramkonton. Studien syftar även till att undersöka om, och i så fall hur, artikulationerna av kroppspositivitet skiljer sig mellan olika kroppsaktivister. Slutligen syftar studien till att studera hur kroppsaktivisterna artikulerar syftet med rörelsen. Det teoretiska ramverket består av tidigare forskning och etablerade teorier i postmodern feminism, fat studies, aktivism och objektifiering. Studien har genomförts med ett kvalitativt förhållningssätt och utförts genom en diskursanalys och semiotisk bildanalys av text och bild från tolv svenska kroppsaktivister på Instagram. Resultatet av studien visade att det finns olika åsikter kring vilka kroppar som får vara med i den kroppspositiva rörelsen. En del för en diskussion kring att den endast är till för personer med normbrytande kroppar, medan andra menar att den är till för alla kroppar. Studien visade även att kroppsaktivisterna visualiserar sina kroppar på olika sätt. En del tar bilder som liknar hur kvinnor porträtteras i reklam medan andra tar bilder som bryter mot normer genom val av vinkel och posering. Slutligen visade studien att kroppsaktivisterna ser olika på vilket syfte rörelsen har. Vissa för en diskussion kring att rörelsen ska få andra att må bra i sin egen kropp, andra om att medierna ska visa upp fler kroppstyper. Andra talar om att kroppspositivismen finns för att kvinnokroppen ska sluta utstå objektifiering. / This study has been conducted with the purpose of examining how body activists articulate body and body positivity through imagery and text on their Instagram accounts. This study also aims to investigate if the articulations of body positivity differ, and if so how. Finally, the study aims to examine how body activists articulates the purpose of the movement. The theoretical framework of this study is based on past research and established theories about postmodern feminism, fat studies, activism and objectification. The study has had a qualitative approach and is based on discourse analysis and a semiotic analysis of texts and images from twelve swedish body activists on Instagram. The result of the study showed that there are different opinions regarding which bodies that can be included in the body positive movement. Some of the participants argued that the movement includes all body types, while some argued that the movement should only include norm-breaking types of bodies. The study also showed that the body activists articulates their bodies in different ways. Some of the participants have taken pictures similar to how women are portrayed in advertisements while others have taken norm-breaking types of pictures by the choice of angle and pose. Finally, the study showed that the body activists have a different point of view regarding the purpose of the movement. For some of the body activists the aim of the movement is to make others feel good about their own body while others wants to see more body types in the media. Some of the participants feels that the purpose is to stop objectification of the female body.

The purpose of this study was to investigate the image selection in the swedish newspaper Aftonbladet during three days. We wanted to know what kind of images Aftonbladet choosed to publish in the printed newspaper and in the corresponding articles on the web. Through a semiotic image analysis we were able to analyze what images Aftonbladet choosed to publish and what the images signaled. We were also looking for differences and similarities in the image selection so we compared what kind of different images the newspaper where using on the web and in the printed newspaper. We analyzed three  pages from two newspapers in June, and the associated web articles, which gave us a total of 50 photos to analyze. Through the analysis we found that most of the images could speak to the observer's pathos, that is, emotions. The result also showed that Aftonbladet used more sensational journalism on images of people in the printed newspaper compared to the web. The similarities we found mainly concerned that there were many of the images that were the same on the web and the printed newspaper. The differences we found mainly concerned that there were many more images on the web than in the printed newspaper and the pictures were also much bigger at the website. We hope that our study will provide an in-depth understanding of the importance of the image in the news context and contribute to the journalistic research field.

Problemformulering och syfte: Första gången de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. Då tv ännu är ett av de starkaste medierna är det ett effektivt sätt för partierna att nå ut med sina budskap. Därför är det intressant att undersöka politiska valfilmers utveckling då vi nu har två Riksdagsval bakom oss där valfilmer har sänts i tv. Genom att undersöka filmerna på djupet ämnar vi ta reda på hur retoriken och bilderna i valfilmerna samverkar för, att övertyga väljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumärke. Teori: I vår studie har vi utgått från den politiska kommunikationen som grund och därefter gjort djupdykningar i såväl varumärkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk analys. Metod och material: Vi har använt två kvalitativa metoder i vår studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valår 2010 samt 2014. Riksdagspartierna har själva fått definiera vilken film som de anser vara deras officiella valfilm för respektive år. Slutsats: De viktigaste resultaten som framkom av undersökningen är att vänsterpartierna tenderar att använda sig mer av logos och informerande budskapsstrategier mer än Allianspartierna.  Negativt kampanjande förekommer heller inte i någon större utsträckning förutom hos Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Endast tre partier håller kvar vid samma varumärkesbyggande profilfrågor i de två valfilmerna, övriga skiftar profilfråga mellan valen. Högerpartierna använder sig också i en högre grad av personifikation genom att använda sig av partiledaren i bild mer än vad vänsterpartierna gör.

Turism idag är inte bara ett verktyg för ekonomisk vinning, utan det innefattar även utveckling och bevarande. Det är i dagsläget styrt och konstruerat efter historia, natur och tradition; tre punkter som berör områdena kultur och arv. Kulturarv är en någorlunda ny inriktning inom turismnäringen, som på senare tid fått mer engagemang och som idag kan anses vara i en utvecklingsfas. Syftet med den här uppsatsen var att studera på vilka sätt som en destination använder sig av kulturarvet för att locka besökare, samt se till vad för betydelse en sådan strategi har för destinationen som besöksmål. Vi prövade vår studie på destinationen Kalmar; där sex intervjuer genomfördes med olika aktörer som är kopplade till turism och kulturarv. Resultatet av intervjuerna sammankopplade med de sekundära källorna påvisade att Kalmar har många naturliga tillgångar i form av kulturarv och att destinationen aktivt jobbar med de tillgångarna. Arbetet med kulturarv och dess utveckling sker primärt genom ett samarbete mellan de olika aktörerna inom destinationen. Destinationen ser de interna och externa aktörerna som resurser, resurser som de använder och arbetar aktivt med för att höja Kalmars bild inom turismindustrin. Det är samarbetet mellan aktörerna i förhållande till bevarande, användning och tillgänglighet som skapar den stad som Kalmar är idag. / Tourism today is not just a tool for economic gain, it also includes categories such as development and conservation. Tourism is currently controlled and constructed by history, nature and tradition; three things that concern areas of culture and heritage. The aim of this bachelor thesis is to study the ways in which a destination uses cultural heritage to attract tourists, as well as to determine how the different ways affects the destination as a visitor destination. We conducted our study in Kalmar city, where we held six interviews with various actors linked to tourism and cultural heritage. The results of the interviews linked to the secondary sources showed that Kalmar have many unique assets in terms of heritage, and that the destination is actively working with it. The work on heritage and its development is primarily done through cooperation between the various actors in the destination. The destination sees the internal and external actors as resources and actively use them and work with them to increase Kalmar's image within the tourism industry. It is the cooperation between the players in terms of conservation, use and accessibility that creates the heritage city of Kalmar today.

Syftet med studien är att studera och utvärdera visualiseringen av beslutsfattande i simuleringen SimProv. SimProv är en simulering som är tänkt att användas av lärarstudenter för att träna på problematiska situationer som de kan stöta på i klassrum under undervisning. Studien undersökte hur väl en användare av simuleringen kan läsa den visualisering som visar vilken ledarskapsstil de har blivit klassificerade som av SimProv. För att ta reda på vad de existerande visualiseringarna kommunicerar så utfördes observation, semiotisk inspektionsmetod, utvärdering av kommunicerbarhet, användartester och intervjuer av sex stycken lärarutbildare. Resultaten indikerade att visualiseringarna skulle fungera om man fick tid att sätta sig in i dem, men att förbättringar av visualiseringarna skulle vara möjliga. Från resultatet utvecklades även en digital prototyp baserad på förbättringsförslagen som frambringades av studien.

Studien undersöker hur tonårsserien 13 Reasons Why framställer sina karaktärer genom representationer av kön, sexuell läggning och etnicitet. Urvalet består av seriens fjärde säsong och elva karaktärer analyseras. Målet med studien är att bidra med kunskap om hur en populär tonårsserie stärker eller går emot rådande stereotyper kring kön, sexuell läggning och etnicitet. Det teoretiska ramverket består av feministisk teori, intersektionalitet, genusteori, representation, stereotyper och icke-stereotyper. Metoden är en semiotisk textanalys och för att analysera resultatet har denotation och konnotation använts med stöd från analysverktygen ikon, index och symbol. Genom att titta på variabler som scen, utseende, beteende, språk/tal, ljud och kroppsspråk har slutsatser om serien framställningar kunnat dras. Resultatet av studien visar på att serien 13 Reasons Why representerar kvinnor som starka och självständiga, men att kvinnor fortsatt är underrepresenterade i tv-serier. Männen framställs som både stereotypiskt manliga men även som icke-stereotypiska genom en framställning av mer känsliga män. Serien visar på en bred framställning av olika etniciteter med både stereotypiska och icke-stereotypiska framställningar. Framställningen av sexuell läggning visar på nya perspektiv och även om vissa stereotypiska representationer förekommer har serien öppnat nya vägar för representationen av bisexualitet och homosexualitet. / The study examines how the teen series 13 Reasons Why portrays its characters through representation of gender, sexual orientation and ethnicity. The selection consists of the series’ fourth season and eleven characters are analyzed. The aim of the study is to contribute with knowledge of how a popular teen series reinforces or goes against prevailing stereotypes about gender, sexual orientation and ethnicity. The theoretical framework consists of feminist theory, intersectionality, gender theory, representation, stereotypes and counter-stereotypes. The method is a semiotic text analysis and to analyze the result, denotation and connotation has been used with support from the analytical tools icon, index and symbol. By looking at variables such as scene, appearance, behavior, language/speech, sound and body language, conclusions about the series representations have been drawn. The results of the study show that the series 13 Reasons Why represent women as strong and independent, but that women are still underrepresented in tv-series. Men are portrayed as both stereotypically manly but also as counter-stereotypical through the portrayal of more sensitive men. The series shows a broad representation of different ethnicities with both stereotypical and counter-stereotypical representations. The presentation of sexual orientation shows new perspectives and although some stereotypical representations occur, the series has opened new avenues for representation of bisexuality and homosexuality.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två semiotiska resurser, det vill säga läromedlen Prima Matematik 3B samt Pixel Matematik 3B, presenterar olika multiplikationsuppgifter och vilka dess tillhörande teckenvärldar är. Vidare ämnar studien undersöka om dessa teckenvärldar, såsom exempelvis text och bild, anses samspela med varandra och således om intersemiotiska relationer kan påträffas i uppgifterna. För att få fram resultatet tillämpas ett analysverktyg som grundas i studiens teoretiska utgångspunkt: Van Leeuwens socialsemiotiska teori. Analysverktyget används som ett tillvägagångssätt för att undersöka vilka teckenvärldar, i form av text och bild, som uttrycks i uppgifterna samt hur dessa samspelar.  Studiens resultat visar att båda läromedlen förmedlar flertalet teckenvärldar i samband med multiplikationsuppgifterna, dock anses dessa inte alltid samspela med varandra. Generellt visar resultatet att teckenvärldarna som presenteras i Prima Matematik samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed går att påvisas. Granskningen av Pixel Matematiks multiplikationsuppgifter visar däremot att dess teckenvärldar, av olika anledningar, inte alltid samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed inte går att fastställas. Studiens analys pekar på att tydliga, samverkande och relevanta teckenvärldar i semiotiska resurser behövs för att bidra till elevers förståelse inom matematik. Läromedlet Pixel Matematik 3B stödjer därför inte elevers utveckling inom multiplikation tillräckligt och undervisningen bör därmed kompletteras med andra arbetsmetoder om detta läromedel ska vara lämpligt som ensam semiotisk resurs. Läromedlet Prima Matematik 3B påvisar däremot att multiplikationsuppgifternas olika teckenvärldar samspelar och att intersemiotiska relationer kan påträffas. Det i sin tur bidrar till att elevers förståelse för multiplikation stödjs tillräckligt.