Denna studie undersöker hur processen för transmodalitet kan fungera som designverktyg, genom att undersöka multimodal omvandling av en audiovisuell gestaltning i relation till dess budskap. Detta för att öka förståelsen för hur processen för transmodal design kan användas som verktyg för design av budskap i audiovisuella gestaltningar. Vilket i sin tur kan bidra med kunskap och utveckling av processen för audiovisuellt meningsskapande, med transmodal design som produktionsverktyg. Syftet med denna uppsats är alltså att bidra med kunskap om olika gestaltningsformers kommunikativa potential, genom transmodal design som produktionsverktyg i gestaltningen ’Den nya skogen’. Detta undersöks med en forskning genom designmetodik bestående av en kombination av metoder; fokusgruppintervjuer samt iterativ och kollaborativ design. Fokusgruppen har agerat medkreatörer i en iterativ designprocess för gestaltningen, vilket har genererat tre olika versioner som använder olika gestaltningsformer för att förmedla ett budskap. Fokusgruppen har bland annat diskuterat gestaltningsformernas lämplighet i relation till budskapet, samt alternativa former för att förmedla samma budskap. Studien har fokuserat på tre teman i fokusgruppens insats; associationer/känslor, tolkning av budskap samt gestaltningsformernas kommunikativa potential och begränsningar.

Syftet med den här studien är att ge en bild av hur tre punkter kan fungera i en multimodal text i form av en bilderbok för barn. Fokus ligger på hur tre punkter skapar olika funktioner dels inom skriften, mellan satser och meningar, dels i samspelet mellan text och läsare. Studien utgår från teorierna sociosemiotik och systemisk-funktionell grammatik. Vidare tillämpas en multimodal textanalys med analysredskap från systemisk-funktionell grammatik. För att kunna svara på studiens frågeställningar undersöks textens textuella och interpersonella struktur. Resultatet visar att tre punkter kan markera gränser och samband inom skriften, att tre punkter kan bidra till prosodiska effekter, att tre punkter visuellt och spatialt kan peka både framåt och bakåt och att tre punkter kan skapa interpersonella relationer med läsaren. Studiens resultat visar också att tre punkter fungerar på flera olika sätt i en och samma position för att skapa flera olika funktioner.

Instagram är ett socialt medium med ett stort antal användare, inklusive flera professionella och kända fotografer. Det har dock många begränsningar och egenheter som gör att det skiljer sig en del från en del mer konventionella kanaler. Målet med undersökningen är att svara på frågan: Hur skiljer sig fotografierna som två professionella fotografer publicerar på Instagram kontra på sina egna hemsidor?   Den här undersökningen fokuserar på fotograferna Ira Block och Mattias Klum och analyserar fotografier som de publicerat på Instagram samt fotografier som publicerats på deras egna hemsidor. Analyserna görs ur semiotisk synpunkt samt med Gert Z Nordströms metoder för bildanalys, både på makro- och mikronivå. Totalt har 120 bilder analyserats på makronivå och fyra bilder på mikronivå.   Analyserna visar att båda fotografer har gjort skillnader i vilka bilder de väljer att publicera på Instagram och på sina hemsidor – i många fall föredras bilder som är lättare att ta till sig på Instagram. Fotograferna har dock använt sig av olika metoder för detta, bland annat genom att ta fler närbilder eller undvika att ha för många individer i sina bilder. / Instagram is a social medium with a large number of users, including several professional and famous photographers. However, the medium has several limitations, which makes it stand out from other more conventional channels. The goal of this study is to answer the question: How do the photographs that two professional photographers publish on Instagram versus on their websites differ?   This essay focuses on the photographers Ira Block and Mattias Klum and analyses photographs that they have published on Instagram and photographs published on their websites. The analyses are performed from a semiotic point of view and with Gert Z Nordströms methods of image analysis, both on a macro and micro level. A total of 120 photographs have been analysed on a macro level and four photographs on a micro level.   The analyses show that both photographers have made differences in what images they choose to publish on Instagram and on their websites – in many cases images that are easier to comprehend are preferred on Instagram. Nevertheless, the photographers have used different methods to accomplish this, for instance by publishing close-ups or making sure that there aren’t too many individuals present in their photographs.

Studien ”Nu stannar vi på marken” ämnar analysera hur företaget SJ konstruerar sin hållbarhetskommunikation och om greenwashing-fenomenet ses i deras reklam och iså fall i vilken grad. Greenwashing anges när ett företag sprider vilseledande information för att få företaget att framstå mer hållbara än vad de egentligen är, för att locka konsumenter. Företag har ett ansvar att inte bara presentera en miljömässigt ansvarsfull bild, utan även agera i praktiken. SJ har vunnit pris för att vara ett av Sveriges grönaste varumärken, men samtidigt blivit fällda för att visa sig grönare än de verkligen är. Studien har utifrån teorierna semiotik, greenwashing, reklamteori och bildretorik via en kvalitativ semiotisk analys besvarat studiens syfte. Resultatet påvisar att SJ skräddarsyr sin hållbarhetskommunikation utifrån känslor som ska locka och framkalla relationer och gemenskaper, snarare än att de lyfter sin tjänst utifrån problem och lösningar.  Konnotationerna visade en dominerande användning av naturbilder, igenkänningsfaktorer och ett sensoriskt budskap för att i syfte få mottagarna att känna. Genom SJ:s genomgående patosargument i deras kommunikation som bygger på en närhet och emotionell känsla, framstår reklamen i första anblick som hållbar i kontext till de nämnda konnotationerna. Etos påverkar det visuella materialet med hjälp av SJ:s starka position i transportbranschen och en välkänd logga. Textslogan “framtidens sätt att resa” representerar kommunikationens koncept och ett logosargument som stämmer överens med SJ:s arbete med hållbarhet. Dessa aspekter tyder på tendenser till greenwashing och den så kallade “green product advertising”. / The study ”Let’s stay on the ground” aims to analyse how the company SJ construct their sustainability communication and if the greenwashing phenomenon is seen in their advertising, and if so, to what extent. Greenwashing is stated when a company disseminates misleading information to make the company appear more sustainable than what they really are, to attract consumers. Companies have a responsibility not only to present an environmentally responsible image, but also to act in practice. SJ has won an award for being one of Sweden’s greenest brands, but at the same time has been condemned for appearing greener than they really are. The study is conducted through a qualitative semiotic analysis and a theoretical framework based on semiotics, greenwashing, advertising theory and image rhetoric. The results show that SJ adapts their sustainability communication based on emotions to attract and develop relationships and communities, rather than lifting their service based on problems and solutions. The connotations showed a dominant use of nature images, recognition factors and a sensory message. Through SJ’s strong and consistent pathos arguments in their communication, which are based on closeness and emotions, the advertising appears at first sight to be sustainable in the context to recently mentioned connotations. Ethos influences the visual material with the help of SJ’s strong position in the transport industry and through their well-known logo. The text slogan ” the future way for travelling” represents the concept of the communication and a logos argument that is in line with SJ’s work with sustainability. These aspects indicate tendencies towards greenwashing and the so-called ”green product advertising”.

Den reklam vi ser idag är oftast uppbyggd på stereotyper som leder till ensidiga representationer av genus och blir därför problematiskt i skapandet av reklam. I den här uppsatsen undersöks Guccis reklamfilm för deras parfym Mémoire d’une Odeur (2019) där Harry Styles är frontperson, genom en film semiotisk analys där maskulinitet utifrån representation av kropp och aktivitet är i fokus. Resultatet av den film semiotiska analysen av reklamfilmen visar hur Gucci skapar unisex representation av maskulinitet genom att leka med feminina och maskulina koder där den visualiserade manligheten tar avstamp i en mansbild från 1970-talets hippie stereotyp. Guccis representation av maskulinitet bryter därför mot den stereotypa maskuliniteten som brukar gestaltas i reklam. Avslutningsvis diskuteras framtiden för maskulina representationer. / The advertising we see today is usually based on stereotypes that lead to one-sided representations of gender and therefore becomes problematic in the creation of advertising. This essay examines Gucci's perfume commercial Mémoire d'une Odeur (2019) in which Harry Styles is the face out for. Through a film semiotic analysis, focusing on masculinity based on representation of body and activity, the result of the film semiotic analysis of the commercial shows how Gucci creates a unisex representation of masculinity by mixing feminine and masculine codes. The visualized masculinity takes off in a masculinity from the 1970s hippie stereotype. Gucci's representation of masculinity therefore violates the stereotypical masculinity that is usually embodied in advertising. In the ending of the essay, the future of masculine representations in commercials are discussed.

Hållbar utveckling har på senare år blivit allt mer omtalat och ett ämne som ses som en lösning på den rådande klimatkris som världen står inför. För att ämnet ska uppmärksammas i samhället krävs det att organisationer och beslutsfattare kommunicerar budskapet, dock saknas det tydliga definitioner för hur kommunikationen ska konstrueras. Syftet med denna studie är att, ur ett explorativt synsätt, undersöka vilka visuella och retoriska element som används av den ideella organisationen Svenska Turistföreningen för att konstruera hållbarhet samt hur elementen samspelar med varandra i konstruktionen. Samtidigt önskar studien bidra med ytterligare kunskap om relationen mellan ideella organisationer, hållbarhet, kommunikation och sociala medier.Studiens empiriska material består av fem Instagram-inlägg som analyseras genom en semiotisk bildanalys och en retorisk textanalys. Analysresultatet visade på att de objekt som var synliga i bilderna kontextualiserade bilden och förankrade budskapet. Resultatet visade också att appellformerna ethos och logos var delaktiga i den textuella kommunikationen medan pathos inte återfanns. Samspelet i konstruktionen av hållbarhet synliggjordes mellan de konnotationsbärande objekt som återfanns i bilden och appellformen ethos som återfanns i texten. / Sustainable development has in recent years increased and is a topic that is seen as a solution to the current climate crisis the world is facing. In order for the subject to be noticed in society, it is required that organizations communicate the message of the climate crisis. However, there are no clear definitions for how the communication should be constructed. The purpose of this study is to, from an exploratory point of view, examine the visual and rhetorical elements that are used by the Swedish non-profit organization Swedish Tourist Association to construct sustainability in communication and how the elements interact with each other in the construction. At the same time, the study contributes with further knowledge about the relationship between non-profit organizations, sustainability, communication and social media. The empirical material of the study consists of five Instagram posts that are analyzed through a semiotic image analysis and a rhetorical text analysis. The result showed that the objects that was visible in the images contextualized the image and anchored the message. The results also showed that the rhetoric elements ethos and logos were involved in the textual communication while pathos could not be found. The interplay in the construction of sustainability was visible between the connotation-bearing objects that was found in the images and rhetoric element ethos that was found in the text.

Denna studie är en visuell semiotisk analys av tre olika märken av tequila i tre olika länder och hur deras flaskor presenteras och representeras visuellt. Studien tittar på de mest sålda tequilaflaskorna i respektive land och genom det kanske man förstår vad det säger om det landet och deras förhållande till tequila men även Mexiko. Eftersom den mest sålda tequilan är José Cuervo i de utvalda länderna kommer denna studie att fokusera på de näst mest populära märkena. De näst mest populäraste märkena i utvalda länder är Cabrito blanco från Mexiko, Patrón från USA och Sierre tequila silver från Sverige. Det kan vara intressant för företag och andra designers att förstå de olika marknaderna och deras tequilakultur. Med den kunskapen kommer de att få en bättre insikt i hur de visuellt kan presentera sin egen tequila om det behövs. Studien visar att flaskorna med tequila representeras och presenteras olika baserat på marknadens kunskap om tequila. Mer specifikt visar det att en kultur med låg kunskap om tequila som Sverige, använder fler stereotyper av Mexiko och tequila. De höjs och överdrivs. I en kultur med högre kunskap som Mexiko å andra sidan, visar inte flaskan många tecken om Mexiko eller tequilan. Det visar också hur Sverige fortfarande har en kultur där tequila representerar fest, shots, citron och salt medan man i USA har flyttat mer bort från den kulturen och närmare den i Mexiko. Detta märks på flaskan med Patrón tequila som har en mer elegant stil men som fortfarande är uppenbar för en icke spansktalande konsument vad det är för produkt. / This study is a visual semiotic analysis of three different brands of tequila in three different countries and how their bottles are presented and represented visually. The study is looking at the most sold tequila bottles in each country and through that maybe understand what that says about that country and their relationship to tequila but also Mexico. Since the most sold tequila is José Cuervo in the chosen countries, this study will focus on the second most popular brands. The second most popular brands in selected countries are Cabrito blanco from Mexico, Patrón from the USA and Sierre tequila silver from Sweden. This might be interesting for companies and other designers to understand the different markets and their culture of tequila. With that knowledge they will get a better insight in how to visually present their own tequila if needed. The study shows that the bottles of tequila are represented and presented differently based on the market’s knowledge of tequila. More specifically, it shows that a culture with low knowledge of tequila like Sweden, uses more stereotypes of Mexico and tequila. They are heighten and exaugurated. In a culture with a higher knowledge like Mexico on the other hand, the bottle doesn’t give away a lot of signs about Mexico nor the tequila. It also shows how Sweden still has a culture where tequila represents party, shots, lemon and salt while in the USA they have moved more away from that culture and closer to the one in Mexico. This is noticeable on the bottle of Patrón tequila that has a more elegant style but still is obvious to a non Spanish speaking consumer what the product is.

Syfte: Syftet med studien är att utforska hur internredovisningens finansiella termer utformas som kommunikationsverktyg och tillämpas av organisationens medlemmar som ett stöd inom organisationens operationella verksamhet. Genom att utgå utifrån specifika mötestillfällen ämnar studien att utforska hur internredovisningens finansiella termer gestaltas och beaktas inom en organisation. Teoretisk referensram: Studien har utgått från tidigare forskning kring kommunikation och ”the language of business” för att sedan kopplas samman med genre-teori (Miller, 1984) och modell som knyter an att se på kommunikation utifrån ett semiotiskt perspektiv (Pärl, 2011). Slutsats: Resultatet av denna studie påvisar att vid utformning av organisationers kommunikationsprocesser är ekonomisystemen av stor betydelse. Störst inverkan har, som precis nämnts, ekonomisystem på de faktorer som bidrar till valet av tajming, informationskanal och innehåll som sägs svara på frågorna när, var och vad. Avslutningsvis visar studiens resultat att det är aktörens individuella preferenser som besvarar frågan hur och därmed bidrar hur internredovisningens finansiella termer utformas som ett kommunikationsverktyg, organisationens individuella ”the language of business”. / Purpose: The aim with this study is to explore the way the financial terms within Management Accounting are designed as a way of communicating and how it is applied by organizational members to support their operational business. By drawing on specific meetings the study intends to explore how the financial terms within Management Accounting are represented and taken into consideration within an organization. Theoretical Approach: This report is based on existing literature within the field of communication and "the language of business" which then have been considered in relation to Genre Theory (Miller, 1984) and a semiotic-based communication model (Pärl, 2011). Conclusions: The study has indicated that when designing organizational communication processes, the design is influenced by existing Management Accounting and Control Systems. Important aspects to consider are timing, channel of communication and message. These aspects can be said to answer the questions of when, where and what. Finally, the outcome of this report also indicates that individual preferences, answering the question of how are important aspects to consider since the study indicates strong connection between individuals and the way addressing the financial terms of Accounting, in other words, designing a unique "the language of business".

In the last couple of years, the amount of commercial messages in our society has increased steadily which in turn has made us humans very critical against all kinds of advertising. Brand researcher Douglas B. Holt even claims that this directly threatens brand's trustworthiness. As a backlash and result of this situation, a couple of companies has begun to change the way they communicate to the big audience through the TV or computer screen - so-called native advertising or narrativity. A Swedish company that has been specially noticed for its commercials is Telenor with its campaign “Telenorfamiljen” where we get to follow an ordinary family through life where different kinds of technical products are used to ease life.  The purpose of this essay is to take a closer look at how Telenor strategically have chosen to build up their commercial campaign by narrative perspectives with the help of semiotic tools. The material, consisting of three chosen commercials from the campaign, was analyzed with a combined narrative and semiotic method with a primary focus on the narrative.  The result did not only show an appliance of the narrative, but also how Telenor has taken advantage of the tools that the narrative offers. This has been done to credibly give the recipients a story that they can relate to. Furthermore, the narrative elements seem to have been selected with great care since each part is individually significant and influences the story as a whole if it was being replaced. Neither Telenors logotype, products and services were given much visual attention which in turn proves how Telenor wants to be seen as a brand that focuses on the individual and its everyday life rather than its own gain.

<p>This study examined by content analysis and semiotic picture analysis how gender equal the UK newspaper The Times, the U.S/Iranian nespaper Iran Times International and Swedish newspaper Svenska Dagbladet were May 1^st2009 and May 8^th2009. The study had a foundation of feminist theory about patriarchy and gender theory with a contribution of research about race and its impact on patriarchy.</p><p>None of the three papers were fully gender equal. Even though Svenska Dagbladet was found to be the most gender equal when it came to the number of women represented all of the newspapers examined showed patriachal structures since women more often than men were described as victimes, trivialized, incompetent and inferior.  People with a race other than white were in minority but patriarchy seems to be a stronger form of oppression than racism. White men were in majority and were less opressed than other groups and were because of that most in favour of the newspapers symbolic powers.</p>